Pilgrimsvandring

Funderar över Pilgrimsvandring. En vandring som är tänkt att stärka både kropp och själ. En vandring där tro och bön i tystnad kanske är lika viktiga som samtalen mellan deltagarna. Pilgrimsvandring lockar mig. Det väcks en längtan inom mig.  Pilgrimsvandring, att följa de leder som människor har gått under flera hundra år. Att uppleva gemenskapen och närheten som följer av att vara tillsammans dygnet runt och dela på det mesta. Skogsstigar och Permobil fungerar inte alltid tillsammans. Tanken slår mig – finns vandringslederna för oss ”på rullande fot”?
birch-971212_1920
En Kristi Himmelsfärdshelg för 35 år sedan, tillsammans med en grupp ungdomar från frikyrkan. En vandring som började i Suttarboda och slutade i Mogetorp och bestod av tre etapper av Bergslagsleden. (Etapperna 10, 9 och 8)

Att vandra i grupp kräver mycket av deltagarna blev vi snart varse. Osämjan kom som ett brev på posten! Några deltagare tyckte tempot var för långsamt, andra för snabbt. Konsekvensen blev att gruppen delades i två grupper där en gick först på förmiddagarna och den andra gruppen på eftermiddagarna. Inte någon optimal lösning, men den fungerade och sparade många konflikter. En etapp per dag var lagom.  Övernattning i tält och i de vindskydd som finns längs med etapperna. När vi började vandringen var de fortfarande snöfläckar kvar, trots att vi kommit en bit in i maj. Ingen  i gruppen var van vandrare, och det var också anledningen till valet av etapper. Tre etapper med möjlighet till många raster längs vägen.
waldo-lake-370171_1280
Tre etapper, tre dagars vandring och två övernattningar. När vandringen inleddes var det förhållandevis kallt, men andra dagen kom värmen och temperaturen gick de stunder solen sken upp emot 20 grader. Kontrasten mot de fem till åtta grader när vi gick till omkring 20 grader när vi gick sista etappen gav en nästintill overklig känsla. Från snö och vårvinter till sommar på så kort tid.forest-208517_1920
Det är denna vandring som väcker tanken på pilgrimsvandring. Tre etapper på Bergslagsleden för 35 år sedan tillsammans med en grupp ungdomar från frikyrkan och deras ledare.

Men Pilgrimsvandring är mer än vandring. Pilgrimsvandring – kan det vara att rent fysiskt gå med Gud, att vandra som i bön och lovsång? Tänk att få vandra till Herrens ära. Går det att följa med på Pilgrimsvandring som beroende av rullstol? Finns det leder som går att följa ”på rullande fot”? Att vandra genom skogen sittande i en Permobil.forest-56930_1280
Jag längtar ut i skogen. Att få känna och uppleva skogen med alla sinnen. Doften av mossa och svamp. Vindens mjuka smekning av huden likväl som dimmans lätta fuktighet en tidig morgon. Smaken av skog, Stensöta och Harsyra. Små ljusgröna syrliga granskott smakar vår med ett inslag av sommar. Ljudet från vindens lek bland trädens grenar, fåglarnas sång och spel både tidig morgon och övrig tid på dygnet. Att se solen strålar leta sig ner genom grenverket för att bilda vackra bilder och lyfta skönheten i skogen. Varje steg, varje meter för mig närmre kärnan i tron, det som gör att jag kan finna tilliten hos Gud. För hur skulle något så vackert som en försommarskog vara något som tillkommit av slumpen?forest-315184_1280
Längtan efter något som en gång fanns tillgängligt. Längtan efter själarnas tysta gemenskap. Längtan efter att få finna ro. Längtan efter att bara vara. Längtan efter en stilla andakt i skymningen.
jakobsweg-266702_1920
Så tänker jag mig Pilgrimsvandringen.cross-689658_1280chapel-393570_1920
En vandring till Herrens ära. En vandring med 1000-åriga traditioner. En Pilgrimsvandring.christ-898330_1920 - kopia

Du som deltagit i Pilgrimsvandring – berätta gärna hur du upplevde den! Kanske hör du till dem som gått Birgittaleden? Du som har fjällvandrat eller kanske gått Munkastigen eller Bergslagsleden, hur var det?

Eller kanske hör du till dem som vill, men inte har vandrat, kanske helt enkelt inte kommit iväg? Hur tänker du dig att din vandring skulle se ut?

Annonser

12 thoughts on “Pilgrimsvandring

  1. bbnewsab 2016-03-30 / 22:22

    Att vandra till fots utmed gamla pilgrimsleder kan väl närmast betraktas som en livsstil, perfekt för dem som vill lära känna sig själva bättre – eller rent av för underlätta kontakten med Gud.

    Jag rekommenderar dig, Pipili, att kolla in innehållet i denna länk: https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/pilgrimsvandring .

    I den översiktsartikeln, från Svenska kyrkan, finner du så fler läs- eller lyssningstips, vanligtvis förmedlade av erfarna (pilgrims)vandrare.

    Att vandra i grupp är svårt även på det mentala planet, inte enbart det fysiska. Det handlar om att kunna anpassa sig – något som du själv vet berätta i din fina bloggartikel, Pipili. Mitt intryck är att anpassning innebär en kompromiss. Och en kompromiss kan som bekant definieras som en lösning på ett problem, innebärande att alla inblandade känner sig missnöjda med slutresultatet.

    En kompromiss kan/får inte innebära, att någon part har anledning att känna sig nöjd, ty om så vore fallet, skulle kompromissförslaget behöva avvisas. Detta ser vi exempel på varje gång det är dags för löneförhandlingar mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. En kompromiss nås alltid med landets/samhällets/gruppens – INTE individens – bästa för ögonen.

    Det är i alla fall min erfarenhet.

    Liked by 1 person

  2. Piia-Liisa Pisal 2016-03-30 / 23:20

    Tack för din fina reflektion och för länken. Jag har tittat och läst lite som hastigast, men kommer att läsa mer. Det jag eftersöker är möjligheten till pilgrimsvandrin i rullstol…
    //Pipili

    Liked by 1 person

  3. inte fan gör det det 2016-04-01 / 10:33

    Men åh, så fint du skriver.
    Tänk om jag kunde ta dig i din rullstol och så drar vi på pilgirmsvandring! Det du! Tänk vilken upplevelse!
    kram på dig och ha en fin helg!

    Liked by 2 people

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-01 / 11:56

      Tack ❤
      Jag skulle gärna gå på en pilgrimsvandring tillsammans med dig. Tror att det skulle vara en fantastisk upplevelse!
      Tänk att vakna till lätt dimhöljd försommarnatur ackompanjerad av fågelsång, och sedan få följa sången ända till skymningen… 🙂
      Kram och en önskan om att även du får en fin helg!
      //P-L

      Liked by 1 person

  4. bbnewsab 2016-04-02 / 18:05

    Vad tror du om dessa fem vandringsleder: http://www.expressen.se/allt-om-resor/fem-vandringar-i-sommarsverige/ ?

    Jag får en känsla av att åtminstone någon av dem är genomförbar för folk på rullande fot.

    Testa gärna att googla på vandringsleder + handikappade

    Det kan nog vara idé att kontakta även länsstyrelserna. Jag kan tänka mig att dessa myndigheter har information om vilka vandringsleder som är handikappanpassade.

    Annars får du försöka få tag på en Zoom eller Ogo.För detaljer se https://lundabergs.wordpress.com/2016/03/10/rorelsefrihet-en-rattighet-del-2/ .

    Liked by 1 person

  5. bbnewsab 2016-04-02 / 18:54

    Ja, kolla du både dina egna leder och vandringslederna, GV Pipili. 🙂

    FDETDA: Jag anar, att döma av den låga aktiviteten här på din fina blogg, att du fortfarande har problem med de där virusen som bosatte sig i din kropp för drygt en månad sedan.

    Jag tycker att du ska berätta lite om ditt mående, GV Pipili. Om hur en liten tuva så att säga kan stjälpa ett stort lass. Eller, om man så vill: hur viktigt det är för ALLA att tänka på hur värnlös en person med dåligt fungerande immunförsvar kan vara. En sådan person kan ju, metaforiskt, sägas ha alla dörrar och fönster på vid gavel, så att det bara är för baciller och virus att komma på oönskade besök och slå läger i kroppen.

    Och har dessa mikroorganismer väl fått fäste i den värnlösa kroppen, ja då tar det veckor att bli kvitt virusen. Det sägs att en vanlig förkylning går över på en vecka hos människor med väl fungerande immunförsvar. Jag tror att man i analogi härmed kan säga, att hos en individ med nedsatt immunförsvar, så kan det ta sju veckor – inte sju dygn – att besegra samma virus.

    Detta får ju förödande effekter för den som drabbas. Du kan förmodligen, och följaktligen, inte bassängträna, vilket förstås innebär att muskelstyrkan försämras. Så jag är rädd att du är inne i en ond spiral. När virusen väl har gett upp och försvunnit, ja då är det dags för dig att försöka bygga upp den muskelstyrka du hade innan virusen slog till. Även det lär ta lång tid.

    Jag måste verkligen få sagt, GV Pipili, att du är en kämpe, som trots alla dessa motigheter, ändock försöker att hålla din blogg ”levande”. Fast samtidigt tycker jag att du bör berätta för oss läsare/följare hur du kämpar och gnetar på trots febrig kropp och en känsla av allmän vissenhet. Förståelse och sympatik kan man liksom inte få för mycket av.

    Och redan nu tar jag tillfället i akt att sända över ett tjog sympati- och Krya på dig-kramar till dig. Ett tjog, räknar jag med, motsvarar väl på ett ungefär din kronologiska ålder – eller? 🙂

    I alla fall har du ett ungdomligt sinnelag, GV Pipili. Inte för inte är du ju en sällspord GS och TS.

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-02 / 19:31

      Tack för din medkänsla. Den värmer ❤

      Och det är precis som du tror. Jag kämpar på med virus i kroppen och en smärta som jag inte önskar någon. (Inte ens de läkare som hävdar att den beror på mitt intag av smärtstillande. Och f.k. är jag väl medveten om hur det fungerar med läkemedelsutlöst smärta).
      Jag kämpar med att försöka öka tiden att var uppe, men det tar sin tid. Och det dröjer säkert ytterligare minst ett par veckor till dess att jag kan återuppta bassängträningen. Viruset har nu utöver trötthet och smärta även gett förkylningssymtom som kommer och går. Hemtjänstpersonalen berättar att det är vi medelålders "halvgamla" kvinnor och män som tydligen drabbas hårdast. Jag går nu in på sjätte veckan med dessa segdragna ovälkomna "gäster" i kroppen.

      Jag har en artikel om hundens mentala utveckling på gång. Den skulle redan ha varit klar, men då jag har svårt att läsa in en del forskningsrapporter på grund av tröttheten och smärtan framförallt så har jag fått lov att skjuta fram publiceringen. Jag hoppas att ni har överseende med dröjsmålet.
      Den kommer bland annat att bygga på prof Per Jensens forskning om hundens exceptionella förmåga att samarbeta med, och att läsa av människan.

      En liten anekdot: Prof Jensen berättar att hans hund, en labradortik, lyckades stjäla en hel jordgubbstårta i ett hus fyllt med ett tjugotal personer. Hon kunde med andra orda läsa människorna så exakt att hon i precis det ögonblick som ingen hade uppmärksamheten riktad mot tårtan smyga iväg, tyst dra ner den på golvet och äta upp den! Det krävs mycket för att klara det. Han berättar också om hundens förmåga att skämmas – eller är det så att hunden lärt sig att beteendet/uttrycket att se ut som om den skäms leder till att flockledaren (matte/husse) inte blir lika arg utan förlåter ofoget snabbare? Detta kommer jag att utveckla mer i artikeln om unghundens utveckling.

      //FM Pipili

      Liked by 1 person

      • Piia-Liisa Pisal 2016-04-02 / 23:09

        Kan ju inte låta bli att kommentera meningen om min ålder. Lilltösen gifte sig för mindre än ett år sedan, och har sedan dess hunnit fylla 21 år. Så nog fyller även jag tjoget fullt och mer därtill vad gäller år. Jag hade med god marginal passerat 30 när hon kom till världen – och sedan får du räkna själv 😉
        //Pipili

        Liked by 1 person

  6. bbnewsab 2016-04-03 / 14:12

    Ja, tydligen har jag fått detta med din ålder helt om bakfoten. 🙂

    Men det där med GS och TS samt ungdomligt sinnelag gäller dock fortfarande. Det backar jag INTE ifrån.

    Beträffande Per Jensen, du är väl bekant med hans blogg, Pipili? Annars kolla in här: http://www.perjensen.se/etologi/fran-forskningsfronten/

    Och beträffande din anekdot om den jordgubbstårtaälskande labradortiken, så måste jag bara tipsa dig om den glassälskande hunden Cooper som delar en glass (som matte köpt) med sin hundväninna Daisy. Kolla in Coopers så ståndaktiga lydnad och väntan (enligt matte är det damerna först som gäller) på att det äntligen ska bli hans tur att få smaka på glassen: https://www.youtube.com/watch?v=tHvExOg4NI0 .

    Sensmoralen kan kanske beskrivas så här: Snipp snapp snut – så var sagan slut.

    Roligt var det i alla fall.

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-03 / 14:46

      Tack för länkarna! Och kan jag skapa trivsel och glädje med min blogg så är det gott så långt. Pipili känner sig hedrad av att bli kallad GlädjeSpridare och TrivselSkapare. Och jag har bokmärkt Per Jensens blogg 🙂 Även hans forskarlag på LiU har en utmärkt hemsida om man vill fördjupa sig i bl a hundens kognitiva förmåga,
      hälsar
      //Pipili

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s