Ulliga, gulliga små ungar

Våren är barnens och ungarnas tid! Under många år bodde jag mitt ute på landet och hade ankor, gäss och höns. Honorna lade ägg och ruvade och fick kullar med ungar. Bilderna är från både vilda och tama fåglar, men texten utgår från tamfåglarnas beteenden.

ducklings-267143_1280
Gässlingar och ankungar troligtvis  omkring  en vecka gamla.

Under ruvningen går både ankor och gäss ifrån en stund varje dag för att simma. Detta är nödvändigt för ungarnas utveckling då fukten bidrar till att skalet förändras så att ungen kan picka hål på det vid kläckning. Därtill behöver äggen få svalna lite var dag under ruvningen viket sker naturligt då honan går ifrån och kommer tillbaka fuktig efter sitt bad. I ägget finns en luftficka som blir allt större när kläckningen kommer närmre. Vid kläckning använder ungen äggtanden som sitter på ovansidan på näbben för att spräcka det nu mycket porösa äggskalet. Det tar några timmar, ibland upp till något dygn för ungen att ta sig ur ägget.

Ankungar mellan ett och tre dygn gamla. De svart/gula blir sannolikt vildandsfärgade som vuxna och den gula kommer att bli vit.

Första dygnet efter kläckningen lever fågelungarna på det som är kvar av gulesäcken och som gett dem näring under ruvningen. Ganska snart därefter kan den börja äta mat och dricka vatten. De är förhållandevis lugna då men det ändras snabbt och snart  finns bara två  lägen på de små. Av eller på! Redan efter ett dygn kan ankungar fånga flugor, och snabbt går det. Det är svårt att hinna med att se när de tar en fluga, men ett nöje att titta på dem. Ankungar är lite av clowner och mycket underhållande att se på. Ankor och änder är till skillnad från gässen allätare. Gäss är i huvudsak vegetarianer medan ankor (och änder) kan fånga levande byten såsom fisk, möss, insekter och annat. De äter också växter av de mest skiftande slag. Ankor ”tvättar” gärna gräs och andra växter innan de äter. Det ser roligt ut när de som exempel tar hö och bär det till vattnet för att sedan äta när det väl är blött. Detta beteende finns inte alls lika uttalat hos tamgåsen. Både gässlingar och ankungar lär in mycket av de vuxna fåglarna. Första inlärningsperioden är präglingen.

duck-538329_1920 - kopia
När ankungarna är omkring 36 till 48 timmar gamla tar honan med sig sina ungar till vattnet och det är också då som präglingen är som starkast. Det är bra om ungarna får övervinna hinder och svårigheter på promenaden till vattnet. Detta stärker banden mellan ungarna och honan. Ungarna kommer att i detta fall bli präglade på honan som leder dem och följa henne till dess de är flygfärdiga.

Tamfåglarnas ungar präglas på den som de ser mest av under  andra och tredje dygnet. Om de ruvats fram blir det honan de följer. Är de däremot kläckta i äggkläckningsmaskin bör den som sköter fågelungarna vara medveten om präglingens betydelse för ungarna. För att få ungarna präglade på sin art så bör de släppas tillsammans med vuxna fåglar under andra dygnet. Vid en studie som gjordes av mig och en kurskamrat vid Högskolan i Örebro på B-kursen (termin två) i psykologi om just prägling på gås arbetade vi efter hypotesen att gässlingar i första hand präglas på färg.

Vid försök där gässlingen fick olika saker att följa efter visade det sig att den var präglad på person i första hand, därefter följde rörelse och först som nummer tre kom färg. Gässlingen var präglad på en av hushållets medlemmar och följde denna person om personen fanns i närheten. I andra hand fördrog ”Nisse” som gässlingen kallades för, mänsklig rörelse och därefter kom färgen, som i detta fall var blå. Men så fort något rörde sig så gick uppmärksamheten från färgen till rörelsen.

Nisse blev så tam att han blev vad vi kallade ”knären” dvs han lärde sig att inte uträtta sina behov om han satt i famnen hos någon person.  Var gång ha smutsade ner hamnade han direkt på marken och på så sätt lärde han sig. Han föredrog att sitta i famnen upp till ca ett års ålder! Vid redovisningen var Nisse sex veckor och för känslig för att följa med till Högskolan. Istället följde två dygnsgamla ankungar med och vi kunde då visa präglingsbeteendet på dessa små. Tror att vi av någon anledning kallade dem för Knatte och Fnatte…

Tv går gåskarlen först, gås nr två och tre har ”vaktpasset” och hane samt hona därefter. Öv t hö Skånegåsfärgade gäss. Mittenbild och nedre bild ca en till två veckor gamla gässlingar som med stor sannolikhet blir Skånegåsfärgade som vuxna.

Gässlingarna har två särskilt känsliga perioder och det är i samband med kläckningen och när de är omkring sex veckor gamla. Då börjar de byta ut dunet mot ungfågelsdräkten och är då extra känsliga för kyla och väta. Gäss är utmärkta ”gräsklippare”. De utrotar dessutom maskrosor! De plockar blommorna innan de går i frö. Dessutom vaktar de minst lika bra som hundar. Gåskarlarna vaktar gärna parvis och kan då hålla uppsikt 360 grader (se bilden ovan). En vaktande gås är minst lika svår (eller kanske svårare?) att distrahera än en FM-hund. Som lite kuriosa kan tilläggas att både tama och vilda fåglar litar på gåsvakten. Först när gässen gått in började de andra fåglarna vakta!

Har du erfarenhet av ankor och gäss? Berätta gärna. Kanske har du träffat på en ilsken gåskarl som jagat iväg dig?  Berätta gärna om de tankar som väcks hos dig när du ser bilder och läser om dessa söta små!

Annonser

6 thoughts on “Ulliga, gulliga små ungar

  1. bbnewsab 2016-04-03 / 14:38

    Både kul och vetenskaplig information på samma gång.

    Två frågor:

    1) När tillbakabildas/försvinner äggtanden?

    2) Var det så lätt att göra Nisse ”knären”? Hur många gånger måste han betingas/”läras” att han blev satt på ”bar backe”, om han bajsade medan han befann sig på någons knä eller i någons famn?

    PS Berätta gärna hur snabbt en katt lär sig att kissa och bajsa i kattlådan. Lär den sig fortare än en hund att bli rumsren?

    PPS Kan man kalla detta du berättar om för (en form av) operant betingning? Dvs bajsa i någons knä = responsen (”upplevelsen”) blir att Nisse måste lämna det trygga knäet. Inte bajsa i det trygga knäet = responsen (”upplevelsen”) blir att Nisse får sitta kvar i det trygga knäet.

    Jfr BF Skinner som lärde duvor att utföra ritualliknande ”danser”/”piruetter” genom att belöna olika slumpartade rörelsemönster hos duvorna i fråga.

    Gilla

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-03 / 15:04

      Äggtanden tappar gässlingen den första veckan. Den lossnar från näbben inom några dagar efter kläckning och ibland kan man tom hitta den mm-stora tanden!

      Att få en gässling ”knären” tar inte särskilt lång tid. Nu är det många år sedan, men jag vill minnas att det tog kanske en till två veckor innan han lärt sig! Öht är det lätt att lära gäss olika saker, så uttrycket ”dum som en gås” saknar verklighetsanknytning.

      Det går ofta snabbt att lära en kattunge att bli rumsren. Den lär sig genom att man sätter den på lådan. Instinkten att ”raka över” är så stark att det ofta räcker med ett par gånger för att kattungen ska gå på låda. För att förstärka beteendet berättade en uppfödare att det den allra första tiden är bra om kattlådan ”luktar katt” (även om vi som människor inte gillar det). Dock kan detta vara individuellt.

      Däremot är gässen, likt hundar t ex, mycket uppmärksamma på flockledarens beteende och MAT är alltid lockande. Med lång hals och snabba rörelser så går det mycket snabbt att stjäla sig en godbit från ett trädgårdsbord där människorna sitter och fikar. Ett ögonblicks ouppmärksamhet och bullen eller smörgåsen i handen (eller för all del, brödfatets innehåll) är ett minne blott!

      Hoppas att svaren är till belåtenhet!
      //P-L

      Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-03 / 16:58

      Tack!
      Kan som kuriosa tillägga att de ankor och gäss vi hade lärde sig samarbeta. En gås kom fram och tiggde, ja, de är precis lika duktiga på det som vissa hundar, och ankan smög upp bakom. När vi då höll undan t ex bullen för gåsen flög ankan snabbt som ögat upp och stal brödet. Detta var inte en slump mer än möjligen första gången, för beteendet upprepades. Vi fick alltid säga åt våra gäster att hålla koll på fikabröd/mat då vi satt ute. En gås når alldeles lagom högt med sin långa hals för att sekundsnabbt sno åt sig en munsbit, alternativ dra ner på backen till de väntande ankorna!

      Liked by 1 person

  2. lundabergs 2016-04-04 / 01:20

    Små söta dunbollar. Nu måste jag ge mig av till Stora Holmen och se om Gåsamor tänker häcka på samma plats i år igen.
    Har sällan sett en så korkat utvald plats, som faktiskt varit fungerande.
    Hon lyckades lägga sina ägg, kläcka dom och föda upp sina ungar, i princip på cykelbanan.
    Som betraktare var jag förundrad över valet av plats. Ännu mer förundrad över att hon inte flyttade och mest förundrad över alla människor som passerade på mindre avstånd än en halvmeter men ändå inte såg henne.
    Påminn mig att visa dig bilder någon dag!

    Liked by 2 people

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-04 / 01:46

      Tack!
      Du får gärna visa bilder och visst kan jag ordna så du får lägga upp dem på Livets Skiftningar om du så vill och önskar. Jag är säker på att många vill läsa.
      //P-L

      Liked by 2 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s