Att bli sjuk som sjuk

Kroniskt sjuk. Låter inte roligt och är det inte heller. Detta inlägg utgår helt från personliga erfarenheter av att som kroniskt sjuk drabbas av ”vanliga”, för de flesta även kortvariga, sjukdomar såsom förkylningar och liknande. Ingen tycker om att vara sjuk och där är det säkerligen ingen skillnad på sjukdom. Men vissa sjukdomar ställer till det lite extra för de drabbade. Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en av många sådana sjukdomar. Så krånglar vi till det och staplar ytterligare några diagnoser hos samma person. Vi kan som exempel ta astma, fibromyalgi och Addisons sjukdom (binjurebarkssvikt) som gör att kroppen inte producerar kortisol varvid hydrokortison måste tillföras. Hydrokortison är syntetiskt kortisol. Utan kortisol överlever inte människan. Addison bidrar också till att försvaga immunförsvaret hos individen. Nedsatt immunförsvar är inte något att önska någon. Ta sedan detta i kombination med de övriga kroniska sjukdomarna så har vi en sjuk individ som lätt blir sjuk!

hela-cells-544318_1920
Virus i närbild.

EDS ger muskelvärk, ledvärk, värk i hela kroppen kort sagt. Influensavirus ger värk i hela kroppen, hos Pipili. Andra kan få symtom som ser annorlunda ut. Pipili beklagar sig. Hon har, som tidigare framgått av kommentarerna just drabbats av ett särdeles elakt virus. Eller åtminstone efterhängset sådant. Det vägrar flytta ur kroppen. Viruset (Pipili tror iallafall att det är virus) har nu bott i kroppen i ungefär sju veckor och det är minst fem veckor för länge. Två veckor kan väl sägas vara en ganska normal längd för influensa, men sju veckor. Det är bara för länge. Orken, som var dålig redan från början är nere på nästan noll. Bara att kliva ur sängen känns som en prestation. Tröttheten är hemsk och regerar tillsammans med värken. Parhästarna som ställer till ännu mer elände när de nu fick ”Virus” till hjälp.woman-1006102_1920
Virus i kroppen har för Pipili inneburit att smärtan, som redan i vanliga fall ligger högt, blivit värre. Och det är framförallt muskelsmärtorna och smärtan i händer och fingrar som förstärkts. Sedan tillkommer ju det att hon inte kan hålla sig från tangentbordet, som du inte kan undgå att märka. Onda fingrar och händer och ett intresse för att skriva, att surfa på nätet, att vara inne på Facebook och annat som innebär just att använda händerna är inte någon särskilt bra kombination. Ibland raderas nog minst lika mycket som det skrivs. Fingrarna vill inte lyda. De halkar och far stundtals planlöst över tangentbordet. Och när det ska skrivas för hand – ja det är långt från alltid att det ens går att göra. Lägg därtill en rejäl dos trötthet, också den förstärkt så har du en ickefungerande person. För tröttheten gör också allt mycket svårare. Att somna mitt i en mening som exempel. Ja, ni som prenumererar på denna blogg har vid något tillfälle fått en oläslig kommentar – just beroende på att hon somnade med fingrarna på tangentbordet och på något sätt lyckades publicera kommentaren sovande.thermometer-833085_1920
Utöver smärta och trötthet kommer även attacker med flödande kallsvett och frossbrytningar. Viruset visar verkligen sin makt. Rinnande, irriterade ögon och en känsla av att vara genomförkyld av och till. Influensa helt enkelt. Ändå så finns influensavaccin som ett skydd. Förhoppningsvis har vaccinet åtminstone dämpat symtomen något. Hur det skulle ha varit utan kan ingen veta. Ja, Pipili klagar idag. Hon tycker synd om sig själv en stund iallafall. Det som hon kallar för ”Pentti Varg-syndromet” brukar nu inte sitta i särskilt länge. Det blir både långtråkigt och ensamt att vara i Läskiga Skogen och tycka synd om sig själv. Du som är i hennes ålder minns kanske barnprogrammet Fablernas Värd. Här kan du se ett avsnitt (5 min) om just Pentti Varg. Det är ett avsnitt där han råkat illa ut och Pipili känner med Pentti. För känslan att sitta fast såsom han gör är nog ganska lika den känsla som virus, smärta och trötthet ger. Men nu är ju Pipili fast i sängen och inte i Läskiga Skogen 😉

wolf-1227213_1920
Eftersom Pentti Varg inte vill visa sig i stillbild så får hans alterego visa upp sig istället!

Varför nu denna klagovisa till inlägg kanske du undrar. Det finns en mening med att jag skriver detta utifrån Pipilis perspektiv. Att vara kroniskt sjuk innebär, som sagt, i hennes fall ett nedsatt immunförsvar. För att klara vardagen är hjälp från hemtjänst och hemsjukvård en nödvändighet. Det som tyvärr händer ibland är att personalen ibland går till sitt arbete och själva är sjuka. Detta är ur ett ekonomiskt perspektiv för personalen fullt begripligt. Att vara hemma från sitt arbete kostar och att då ta sig iväg trots en banal förkylning är att göra som många andra. Men  för alla oss som har nedsatt immunförsvar är detta något vi önskar slippa. Det som för en, för övrigt frisk person, är en banal åkomma kan för en person med nedsatt immunförsvar bli förödande. I värsta fall livshotande. Addisons sjukdom och en maginfluensa leder till ambulansfärd till sjukhus. En enkel magsjuka kan utan vård mycket snabbt då bli till en dödlig sjukdom. Och rekommendationen är att efter en magsjuka vara hemma 24 till 48 timmar efter sista symtom på sjukdom. Det vill säga ett till två friska dygn för att säkert vara smittfri. Ett dygn för vuxna och två dygn om barnen varit sjuka. (Källa 1177.se)candles-460260_1280
Nu ska tilläggas att de allra flesta Pipili möter stannar hemma från arbetet när de är sjuka. Men det räcker med att en enda person inte gör det för att hen ska smitta ner flera personer, både med och utan nedsatt immunförsvar.
TACK till er alla som tar ert ansvar och är hemma när ni är sjuka. Även om det bara är en banal förkylning.

medications-257333_1920
Det kostar att vara sjuk!

Hur tänker du som arbetar kring detta att gå till arbetet med en förkylning i kroppen? Stanna hemma eller gå till jobbet? Kommentera gärna!

Annonser

6 thoughts on “Att bli sjuk som sjuk

  1. M 2016-04-12 / 17:49

    Du är minst lika stark som Pippi Långstrump som sa adjö till sin sjöman till pappa. Det kan inte varit lätt för henne, och det är inte lätt för dig (och mig) att vara sjuka. Men vet du vad den goda nyheten är? Hon klarade det, och hon hade Tommy och Annika vid sin sida. I ditt fall kanske bbnewsab och mig, signaturen M. Honungsvatten och honungsmjölk, mycket vatten och massa kel med Akka och stöd av nära så ska du se att du kurerar dig! Mvh M.

    Liked by 2 people

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-12 / 18:16

      Tack för din kommentar. Och visst läker det ut, men det tar sin tid. Ibland känns det som om att det tar för lång tid, men det är bara att se verkligheten såsom den är. Ett svagt immunförsvar och andra faktorer som påverkar läkning negativt gör att en ”vanlig influensa” kanske kommer att ta upp emot 10 veckor att läka, dvs ungefär fyra till fem gånger normal tid.

      //P-L
      alias Pipili

      Liked by 1 person

  2. bbnewsab 2016-04-12 / 23:35

    Det där var ingen rolig läsning, GV Pipili. Men jag vill för den skull inte kalla denna bloggpost för gnällig. Gnällspik är så att säga inte din ”cup of tea”.

    I ställer förnimmer jag ett angeläget budskap i din bloggartikel.

    Nämligen att det bör – nej MÅSTE – gå ut information till alla (till exempel hemtjänstpersonal) som av någon anledning avlägger hembesök hos någon med nedsatt immunförsvar, om att det är extremt viktigt att skydda en sådan känslig person mot ALLA sorters smittor, även de mest banala förkylningsvirusen och dylikt.

    Man kan dra paralleller till folk som fått ett nytt organ implanterat och som av det skälet måste få sitt immunförsvar nedtryckt/dämpat för att förhindra bortstötning av transplantationsorganet. Även den sortens patienter behöver ”skyddas” extra.

    Det är som att virusen, även vanligtvis ”beskedliga” förkylningsvirus, alltså, tar chansen att leva rullan, när det så att säga är fritt fram för dem att hitta på hyss. Om då den kropp, som blivit invaderad av elaka virus, inte har så mycket ”reservkapacitet” att ta till, då kommer denna kropps ägare att bli körd i botten vad gäller måendet. Allt blir en pina, därtill en högst trölttsam sådan.

    Inte nog med det. När virusen med tiden äntligen kan nedkämpas och kvittgöras – det kan tyvärr dröja månader innan så sker – ja då är den redan sköra kroppen ännu skörare och ännu omtåligare.

    Det kan faktiskt ta flera månader av träning och åter träning för att ge kroppen tillbaka av den muskelmassa den så väl behöver men som tyvärr har gått förlorad till följd av den lika långvariga som påtvingade inaktiviteten.

    Ju sämre muskelstyrkan är, desto jobbigare blir det att hålla ledkulor och dylikt på plats, i synnerhet vid EDS, en sjukdom som kanske framför allt kännetecknas av defekt kollagenbildning, vilket drabbar inte minst ledkapslarnas och ledbandens/ligamentens hållfasthet och elasticitet, något som i sin tur innebär att muskulaturen tvingas ägna sig åt ledstabilisering. Och då går det mesta av den befintliga muskelstyrkan i stället åt till ledstabilisering, dvs inte mycket blir kvar för att kunna utföra ordinärt muskelarbete typ att bära eller flytta på allehanda objekt/föremål. Något så enkelt som att lyfta en arm uppåt kan bli nästan omöjligt att göra utan uppbådande av sina yttersta krafter. Dvs snart sagt allting blir/känns jobbigt.

    Dessutom får muskler, som i första hand tvingas ägna sig åt ledstabilisering, svårt att slappna av. De måste ju jobba och vara aktiva hela tiden, vilket i sin tur leder dels till allmän trötthetskänsla i kroppen och dels till (muskel)värk, ibland rent av rena kramptillstånd, i muskulaturen.

    Muskler som inte får vila mellan varven tvingas sålunda ta till suboptimal (läs: onormal) ämnesomsättning för att hinna med att utföra allt det som krävs av dem. Detta leder till sänkt pH-värde intramuskulärt, och denna kemiskt sura arbetsmiljö inuti muskulaturen gör så att muskelcellerna ”i protest” skickar smärtsignaler till hjärnan, liksom för att klaga över sina tuffa arbetsförhållanden. Ihållande värk kan (åtminstone i detta sammanhang) definieras som just ett konstant skickande av smärtsignaler till hjärnan.

    Detta jag nu har skrivit kan säga vara den fysiologiska förklaringen till den trötthet och den värk som GV Pipili känner av mer än vanligt sedan virusen fick fäste i hennes sköra kropp. Därför vill jag få sagt, att det länder GV Pipili till heder att hon kämpar på med sitt bloggande trots denna (ökade) trötthet och (ökade) värk.

    Faktiskt tror jag att det är viktigt att hålla hjärnan i gång under sådana här episoder med mer eller mindrte utslagen kropp. Kan man under tiden hålla knoppen/huvudet/hjärnan i gång, går det förhoppningsvis lättare att hålla depressionsdemonerna stången. Och måt man någorlunda bra i knoppen, blir det – allt annat lika – lättare att börja rehabilitera koppen den dag då man känner sig stark nog att orka med comeback-träning.

    Jag hoppas, GV Pipili, att du fortsätter att hålla oss underrättade om hur ditt tillfrisknande fortskrider. Jag vill du ska veta, att OM du nu inte hade berättat om hur läget är för ditt vidkommande, ja då skulle sannolikt många – de flesta? – av dina följare nog ha kunnat tro, att du mådde ungefär som vanligt. Du har under dina snart två hela sjukdomsmånader med förkylningsvirus i kroppen oförtrutet fortsatt att sprida glädje och skapa trivsel här på din fina blogg. För det är du värd massor av Krya på dig-gullekramar. Vassego, De är till dig, GV Pipili!

    Liked by 1 person

  3. Piia-Liisa Pisal 2016-04-13 / 00:01

    Tack vännen för den klargörande biologiska förklaringen. För precis så är det. Min kropp kämpar dygnet runt med att hålla sig på plats. Dvs det som av en frisk kropp sköts av senor, muskler, ligament, bindväv, uppbyggt av kollagen, är i min kropp trasigt. Istället för den fina elastiska kinesiotejpen (tejp som används av t ex idrottsmän/-kvinnor att förstärka leder) så har jag gammal gasbinda, som är återanvänd för femtioelfte gången i ordningen, dvs den hänger inte ens ihop och någon elasticitet existerar inte. Det enda som finns för att hålla samman min kropp är redan överansträngda och trasiga muskler samt huden! Muskelmassan är även den utglesad, dels beroende på EDS och dels beroende på fibromyalgi där forskare nu vet att fibrerna är annorlunda än hos friska individer.

    Lägg därtill bristen på stresshormonet kortisol. Ja, vi ska väl inte glömma att de flesta av kroppens leder också är förändrade ända in på skelettnivå då skelettet kalkas ur av brist på träning och av sjukdomar samt av en tidigare gastric by pass-operation. Axellederna som grovt sett bör se ut som en glasskopa med en rund kula glass ser hos mig mer ut som en varm matsked med en smörkula som den ska ligga kvar i! Det räcker med att jag lägger mig lite fel i sängen så halkar axelleden lite fel. Lite fel ökar musklernas arbete och leder, som sagts i kommentaren ovan, tillslut till att musklerna krampar. Kvarstår muskelspänning och kramp blir de därtill inflammerade.

    Jag tror att du som läser troligen har haft t ex kramp i vaden eller foten någon gång, eller en muskelinflammation. För mig är detta mer eller mindre kroniska tillstånd. Inflammerade muskelfästen är en kronisk åkomma. Kramperna varierar från kramp på något enstaka ställe i en liten muskel till kramp i kroppens stora muskler såsom t ex bukmuskulaturen.

    Min muskler gör vad de kan, de arbetar dygnet runt. När du som frisk sover vilar dina muskler stor del av din djupsömn iallafall. Jag går sällan ner i djupsömn och musklerna kan inte vila. Då halkar något snett, vilket innebär att jag ofta börjar dagen (och slutar den) med en rejäl dos smärtlindring! Det brukar vara ca fyra timmar däremellan!

    Återigen; Tack bbnewsab för en tydlig kommentar.

    //Pipili

    PS! Jag kommer att hålla er uppdaterade. Under denna vecka kommer jag att ha läkarkontakt för ev insättning av medicinering. Ibland behöver en EDS-kropp lite hjälp på traven att läka. även om det inte primärt är en bakterieinfektion kan antibiotika bidra till läkning.

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-04-14 / 21:36

      För kännedom:
      Jag har idag, torsdagen den 14 april, fått antibiotika insatt. Med förhoppning om att den ska bidra till att vända sjukdomsförloppet till det bättre. Jag började bli bättre för ca 10 dagar sedan, men så tvärvände det till det sämre bara ett par, tre dagar senare. Därför togs förnyas kontakt med hemsjukvården vars läkare alltså val att sätta in ett bredspektraantibiotikum som är avsett för bl a långvarig bronkit hos personer med just nedsatt immunförsvar bl.a.
      hälsar
      //Pipili
      alias P-L

      Liked by 1 person

  4. bbnewsab 2016-04-14 / 23:22

    Ja, har man försvagat immunförsvar – och nu är ditt immunförsvar dessutom extra försvagat efter åtta veckors ständigt strodande mot invaderande virussoldater – då kan det definitivt sägas vara rätt strategi att tänka och agera proaktivt (= motsatsen till reaktivt). Det verkar som att din läkare resonerar just på det viset, GV Pipili. Hen också. Glädjande nog.

    Den som har ett dåligt immunförsvar kan på bara ett par timmar gå från ”småkrasslig” till allvarligt, ja nästan dödligt, sjuk. Så jag hoppas att den nu inledda antibiotikakuren ska hjälpa till att staga upp ditt sviktande immunförsvar. Immunförsvarets soldater är i behov av förstärkning, i detta fall genom att immunförsvarets soldater får tillgång till bättre och effektivare vapen att sätta in mot inkräktarna.

    Bäva månde nu din kropps eventuella bakteriella inkräktare. Nu ska det förhoppningsvis bli ett slut på alla de där terrorhandlingarna inuti din sköra kropp, vilka gör dig så trött och orsakar dig så mycken värk.

    Massa Krya på dig-gullekramar, så att du ska orka fortsätta skriva om FM-hundar och annat intressant här på din fina blogg!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s