Hjälmaren runt del 2

Del 1 av resan runt Hjälmaren avslutades vid Julita Gård i Sörmland. Resan går nu vidare längs Hjälmarens södra sida och nästkommande stopp blir en kaffepaus någonstans längs vägen, i en naturskön omgivning i Sörmland eller Närke. En lövskogsdunge med marken täckt av vitsippor. Liljekonvaljens blad lyser gröna, men det är ännu en tid kvar innan de börjar blomma. De brukar blomma till Mors Dag i slutet av maj. flowers-188076_1280 - kopia
Matsäcken plockas fram tillsammans med något skönt att sitta på. En parkeringsficka, och därifrån en promenad ner till vattnet. Kaffet intas inte sällan under tystnad. Att sitta och bara ta naturens och Hjälmarens majestät. Dess allra vackraste sida. Solen glittrar i vattnet och dungen där vi sitter omfamnar oss med skir vårgrönska. Björkarna är ännu inte helt fullövade, men det dröjer inte. De senare lövträden är precis i lövsprickningen. Fortfarande når solens strålar ner mellan träden. Om bara ett par till tre veckor får solen svårt att tränga genom grenverket. Idag är det ren njutning att sitta och bara ta in naturen med alla sinnen.
wood-anemone-1077257_1920
Resan går vidare och det är ett stopp kvar på södra sidan av Hjälmaren. Hampetorp och Vinön, lite beroende på tid. För att komma till Vinön krävs en färjeresa med Trafikverkets färja.

vinoleden_750 bk Trafikverket färja
Foto: Kasper Dudzik. Vinön 20130711. Trafikverket Färjerederiet frigående vägfärja på Vinöleden mellan Hampetorp och Vinön i Hjälmaren. (Bild- och text: Trafikverket.se)

Det går att ta bilen med, men Vinön är inte större än att det går att promenera omkring om man har tid. Rekommenderar att stanna på fastlandet om tiden är knapp och ta en särskild utflykt enbart till Vinön.

Hampetorp naturkartan.se
Hampetorp (Bildkälla: Naturkartan.se)

På Vinön finns förutom vacker natur goda möjligheter till både övernattning och mat eller fika. Under sommaren blommar ön upp med mångahanda olika verksamheter och att tillbringa någon eller några dagar där är en fröjd för både öga och gom. Hjälmaregös är en delikatess som rekommenderas. Den fås dagsfärsk direkt från de fiskare som fortfarande är yrkesverksamma på ön.

Vinön bk naturkartan.se
Vinön (Bildkälla: naturkartan.se
Har dagen varit lång kanske sista stoppet blir Kumla eller Örebro för en sen måltid. Eller så lockar kanske besök på något eller några av stadens sevärdheter. Örebro, en stad med omkring 800 år på nacken, finns det mycket att skriva om, men som sparas till en separat artikel. En tur ut till Rynningeviken och Naturens Hus är dock en rekommendation för den naturintresserade.
Rynningeviken Bildkälla Länsstyrelsen
Rynningeviken (Bildkälla: Länsstyrelsen)
Svampen är också en sevärdhet, eller varför inte ett besök på Örebro Slott?

Från Örebro går färden österut mot Fellingsbro, över Käglan och åter till Arboga. Finns fortfarande kraft och tid går färden kanske mot Fellingsbro. Är motorsport av intresse blir det Kägleborgsbanan (motocross) och Röforsbacken (backtävlingar för bil och MC). Är historiens vingslag lockande kanske det blir en avstickare till Kägleholm/Ödeby. Ödeby omgärdas av sjön Väringen och ligger norr om Hjälmaren. En tur till Ödeby kan innebära allt från en drygt 1000-årig fornborg djupt inne i skogarna och slottsruiner som är helt underbara för barn att leka i. Det minns Pipili som skriver från det att hon var barn för många,  många år sedan då hon bodde i Ödeby. Kägleholms slott var ett slott i klass med Tidö och Mariefred, ägt av bland andra av Magnus Gabriel De la Gardie, men med anor från medeltiden. Den Heliga Birgitta lär ha varit slottsfru en gång. Kvar av slottet som förstördes i en brand i början av 1700-talet är en flygel och källarruiner. Bron till Kägleholm, är bara några meter lång! Ödeby är själva bynamnet.

Glanshammars respektive Ödeby kyrka. (Bildkällor: Svenska Kyrkan respektive Länsstyrelsen)
Går istället färden mot Glanshammar, Lillkyrka, Götlunda för att kanske sluta i Arboga så finns det flera platser att stanna till vid. Kyrkan i Glanshammar har anor från 1100-talet. Delar av den första kyrkan finns inbyggda i den nuvarande. Musteri och kvarn finns i Glanshammar. Från Götlunda är det inte långt ut till Hjälmarens norra strandlinje, även om inte vägarna följer stranden på samma sätt som på den södra sidan. I trakterna kring Götlunda byter vi återigen landskap och även och säger farväl till Närke, Örebro län och välkommen till Västmanlands landskap och län.
Avslutningsvis några bilder från Kägleholms slott igår och idag och dessa får avsluta resan som nu gått runt Hjälmaren:

Bildkällor: Interiör: varingen.se, exteriör: länsstyrelsen.se. Bild på slottet: slottsguiden.se 

Länkar:
Rynningevikens naturreservat, Örebro (Bildkälla)
Vinön information om verksamheter på Vinön
Hampetorp naturkartan. se (Bildkälla)
Hampetorp: info Hampetorp Ferry
Färja Vinön, Trafikverket (Bildkälla)
Kägleholms slott
Ödeby kyrka
Väringen
Glanshammar
Lillkyrka
Götlunda
Bildkällor Örebro Slott och Svampen: golf-orebro.se respektive Sveriges Radio
Visningsbild: Hjälmaresund Bildkälla: Örebrocyklisterna
Hjälmaren runt – del 1

Annonser

6 thoughts on “Hjälmaren runt del 2

  1. bbnewsab 2016-05-13 / 14:29

    @GV Pipili: Inte ens en professionell AD skulle kunna skriva en så målerisk och rytmisk informationstext som denna.

    Di får informationen att nå ända in i läsarens hjärterot.

    Jag tror att du numera är medveten om din litterära talang och begåvning. Men jag ställer mig tveksam till påståendet att du nog fattar/inser HUR stor denna din talang är.

    Därför känner jag mig nödsakad att informera dig om det.

    Din ”communicative skill” – som talangen kallas i engelskspråkiga texter – är så stor, GV Pipili, att det förvånar mig, att du inte valde ett yrke, i vilket den gavs tillfälle att så att säga slå ut i full blom. Du är ju en bloggvärldens motsvarighet till kolumnisten Jolo i Dagens Nyheter, om nu någon minns honom. En måstare i att ge det vardagliga en sällspord och extra gyllene lyster.

    Precis som en gång denne Jolo äger du också förmågan att informera och berika. I skolans värld kunde man ibland, som elev, om man hade tur, få komma i kontakt med lärare som var just ”communicatively talented teachers”.

    Det är den sortens lärare man minns resten av livet.

    Och du, GV Pipili, är en sådan bloggare som man inte kommer att glömma i brådrasket.

    Till saken hör att du sedan tre månader tillbaka ”underpresterar”, eftersom din kropp är ockuperad av envisa och aggressiva virus, vilka vägrar att kapitulera. Hur ska det då se ut den dag du har möjlighet att ”normalprestera”, dvs utnyttja din fulla kapacitet? (Se där exempel på en s k retorisk fråga, dvs en fråga som frågeställaren egentligen redan vet svaret på.)

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-05-13 / 16:25

      Jag tar tacksamt till mig berömmet. Det värmer ❤ och själ och jag hoppas och ber att jag bland annat genom bloggen kan fortsätta att glädja andra.
      Pipili berättar att hon som barn och student fick veta att hon var inte särskilt språkligt begåvad. En av orsakerna därtill var att hon aldrig fått lära sig språket om språket, dvs grammatik. Och vad gällde främmande språk var det absolut ingenting att ens reflektera över, då begåvningen för dem ansågs för dålig. Samma gällde exempelvis delar av matematik. Så för mig, Pipili, är det svårt att förstå detta som du bbnewsab säger.
      Jag älskar att skriva och kommer att fortsätta. Livets Skiftningar har blivit en väg till mina drömmar om författarskap. Till dig, och till er alla andra som läser vill jag säga att ni betyder alla oerhört mycket för mig.

      Jag arbetar också aktivt med att släppa "författarsjälen" fri från gamla bojor som hängts på, men aldrig tagits av. De har skadat mycket, men inte obotligt. Jag kommer för alltid att bära ärren, men en boja som slår omkull ett barn behöver inte vara tung för en vuxen. Men, jag har först den senaste tiden fått hjälp att se vari dessa bojor består och det var förutsättningen för att de skulle kunna avlägsnas. Ja, det gör ont att ta bort något som vuxit in och fast, men det skulle göra ännu ondare att ha dem kvar när väl medvetenheten om dem kommit.

      Angående det virus/den bakterieinfektion som däckat mig i nära nog tre månader har jag idag ånyo påbörjat en kraftig antibiotikakur mot vad läkaren kallade för nedre luftvägsinfektion. Luftvägarna är ordentligt igensatta av denna infektion och enligt läkaren hade det varit endast en tidsfråga innan den övergått till lunginflammation om inte behandling satts in. Om nu antibiotika-och övrig behandling inte skulle ha önskad effekt kommer det att bli fortsatt utredning med lungröntgen som en del i densamma. Men förhoppningen är att jag nu tillfrisknar från infektionen och successivt också återfår krafter som gått förlorade. Jag hade turen att möta en läkare som tog mitt dåliga mående och mina symtom på allvar, vilket tyvärr inte längre är en självklarhet.

      Återigen; TACK till er läsare i allmänhet och bbnewsab, tillika GV HH, i synnerhet.

      //Pipili

      PS! Pipili är också gammal nog att minnas Jolo och de texter han skrev. Det är oerhört hedrande att jämföras med en av dessa stora. Tack ❤

      Liked by 1 person

  2. bbnewsab 2016-05-13 / 18:17

    Apropå det du skriver i din kommentar här ovanför, GV Pipili.Jag lärde flörra året känna en amerikansk bloggare, som när han gick i skolan fick höra, att han inte dög till mycket. Skriva kunde han inte. Naturvetenskaper borde han definitivt inte ägna sig åt, det var bortkastad tid, ty det skulle han ändå inte klara av.

    Han slutade som professor i radiologi och blev dessutom en uppskattad essäist.

    Så förmodligen råkade han, precis som du, GV Pipili ut för lärare som saknade inte bara ”communicative skills” utan även, helt uppenbart, förståelse för vad som krävs för att blottlägga någons talanger och få dem att slå ut i blom.

    Från undre/nedre luftvägsinflammation är steget inte långt till livsfarlig pneumoni (lunginflammation). Kanske nu äntligen ska du kunna tillfriskna, med tanke på att, förhoppningsvis, adekvat medicinsk behandling har börjat sättas in.

    Det måste väl dessutom kännas otroligt skönt för dig, kan jag tänka, att få känna sig lyssnad på, för ovanlighetens skull. Du har ju inte tagits på allvar med dina symtombeskrivningar, eftersom de fåtal prover som tagits till dags dato inte påvisat något onormalt. Och då gäller för en del vårdgivare synsättet, att i sådana fall gäller kartan, oavsett hur den faktiska terrängen ser ut.

    Jag kan bara hoppas, och önska, att dessa vårdgivare, som du dessförinnan konsulterat och som envetet hållit sig till sin under utbildningen inlärda medicinska karta, nu ska komma till insikt om att larmklockor bör ringa, ifall terrängen avviker kraftigt från den här inlärda och memorerade kartan. De blodprover som tas inledningsvis mäter kanske bara 50-75 procent av måendeintervallet. Dvs då svävar man fortfarande i ovisshet om vad som gäller med avseende på de resterande 25-50 procenten. I denna icke-mätta terra incognita-delen av måendet kan faktiskt sjukdomsorsaken återfinnas. En skicklig vårdgivare begriper att man inte får ha en övertro på enstaka blodprover som tas.

    Eller med en annan metafor. Om det i en korg finns 15 äpplen, varav ett är halvruttet, då har man 14 chanser av 15 att missa det halvruttna äpplet, om man bestämmer sig för att slumpmässigt plocka till sig ett av de 15 äpplena. Det innebär statistiskt sett att ens chans att vid första försöket lägga/få händerna på just det halvruttna äpplet är så pass låg som ca 7 procent. Dvs man har 93 procents chans att missa det halvruttna äpplet. Och då känns det väldigt förmätet av den som säger: ”Nä jag fick ju ett friskt äpple i min hand. Inget halvruttet. Jag tror att du bara hittar på. Det finns nog inget halvruttet äpple i denna korg. Det är bara du och din livliga fantasi som spelar dig ett spratt.”

    Jag tror, GV Pipili, att du inte är ensam om att ha mött vårdgivare som resonerar på detta lika felaktiga som befängda vis. Eller som jag brukar säga: ”Ska man orka ta strid med sjukvårdens representanter/företrädare, då bör man helst inte vara sjuk, Ty det krävs uthållighet och envetenhet, och därtill en god portion självförtroende, för att våga ta den här sortens strid mot sjukvårdens mest empatilösa makthavare och distributörer.

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-05-14 / 16:32

      Precis som du skriver, är jag inte ensam. Jag läser så gott som dagligen om personer som möter vårdgivare som inte tror på vad den vårdsökande berättar. Där gäller verkligen det som ett befäl en gång sa: ”Om karta och terräng inte överensstämmer gäller kartan!” (dåtidens militära logik)

      När vårdpersonal agerar likaledes så kan det få livshotande, rent av dödliga konsekvenser. Men det talas tyst om detta. Enstaka fall kommer till allmän kännedom, men få (friska personer) är nog sorgligt omedvetna om hur vanligt förekommande detta är inom vården idag. Vi är många, men vi är en svag grupp, en tyst grupp. Detta drabbar multisjuka, kvinnor, barn som ofta har en lång historia av sjukdom bakom sig. En grupp som inte gör så mycket väsen av sig. Inga stödgalor i TV-kanalerna till förmån för forskning om multisjukdom, eller om svåra, kroniska smärtsjukdomar. Smärtsjukdomar har mycket låg status inom sjukvården. Och har man, som jag, flera kroniska sjukdomar tas inte särskilt allvarligt på om det tillkommer nya symtom, framförallt om de vanligaste infektionsproverna är bra.

      Vi är helt enkelt inte viktiga. Vi tillför inte något. Det ger inte ökad prestige åt en doktor att upptäcka att hans smärtpatient, med astma också håller på att få lunginflammation. Att som patient ständigt slåss mot fördomar och försöka visa på att karta och verklighet faktiskt kan skilja sig åt tar kraft och energi som inte finns. Jag får tacka den personal jag har omkring mig för att jag fick komma till läkare. De, tillsammans med mig, sa ifrån förra helgen att nu fick det räcka. Redan i måndags informerades sköterskan, i tisdags hörde hon av sig och fredag hade jag läkartid.

      Jag kommer med stor sannolikhet att återkomma med artiklar om detta (lågprioriterade patientgrupper och tillgång till adekvat vård) i bloggen framöver. Men först ska jag se till att ni som vanligt har en trevlig söndagsartikel att läsa i morgon, Pingstdagen 2016!

      //P-L

      Liked by 1 person

  3. Piia-Liisa Pisal 2016-05-14 / 16:34

    BLOGGPOST nr 100 del 2 av resan Hjälmaren runt.

    TACK för det stöd och det förtroende ni visar genom att läsa min blogg. Detta är inlägg nr 100 och sedan inlägg nr 1 den 14 januari har 7 400 personer besökt bloggen och tillsammans tittat nästan 12 500 gånger på det som skrivits. För detta är jag oerhört glad.

    Återigen; ett varmt och innerligt TACK till er alla ❤
    //Piia-Liisa

    Liked by 1 person

  4. bbnewsab 2016-05-15 / 13:01

    Tack, själv, GV Pipili, för allt arbete du lägger ned, både här på bloggen och IRL, med att sprida glädje och trivsel!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s