Tandvård, bettfysiologi och EDS -ht

dentist-689632_1920
Tandläkarbesök och smärta redan innan…

Livets Skiftningar skrev i april om just EDS och tandläkarna genom att reblogga Dr Eric Ronges utomordentliga artikel i ämnet. (Länk till dr Ronges blogg). Så gott som samtliga symtom dr Ronge tar upp känns igen. Det som Piia-Liisa klarat sig från, hittills är bäst att tillägga, är framförallt tandlossning. Nu var det dags för ett besök hos en specialist inom bettfysiologi för att få bettskena utprovad. Besöket kom att omfatta betydligt mer skulle det visa sig. Men vi börjar med dr Eric Ronge om EDS och tandhälsa.

Dr Eric Ronge skriver:
”I en studie från Ghent 2005  redovisar tandläkare och genetiker mer i detalj, typ av problem i relation till typ av EDS. Materialet omfattade 31 patienter varav 16 t
tillhörde  EDS-ht, 9 klassisk typ och 6 vaskulär typ.

Vad som var intressant, var att man inte såg några uppenbara skillnader mellan de olika EDS typerna beträffande

  • sköra lättblödande slemhinnor
  • förändringar i tändernas uppbyggnad (emalj och dentin) dock med en viss skillnad mellan de olika EDS typerna.
  • en ökad karies förekomst
  • tandlossningsproblem (peridontal status)
  • problem med käkfunktionen i form av dislokationer (hoppa ur led) , värk, svårt tugga, klickljud m m.” (Fetstilsmarkering av Livets Skiftningar)
doctor-563429_1920
Bettfysiologen undersökte hela käken inkluderande muskler från axlar och nacke samt hela huvudet.

Grunden för besöket hos bettfysiologen var en remiss från sjukhustandläkaren. I samband med besöket besvarades också ett omfattande frågeformulär med frågor om sådant som rör munnens funktion och förmåga att exempelvis tugga, bita, pressa/gnissla tänder, muntorrhet och liknande. Men också om huvudvärk, annan smärta från axlar och uppåt, och ljud från käken likt det dr Ronge skriver om. Utöver frågeformuläret intervjuades jag som patient. Positivt var att bettfysiologen hade goda kunskaper om Ehlers-Danlos syndrom, Addisons sjukdom och flera andra ovanliga sjukdomar.

girl-742249_1280
Att titta på hur bettet ser ut ingår i undersökningen. Detta innebär även att det görs mätningar av exempelvis gapförmåga och rörelseförmåga i käken.

När bettfysiologen väl var klar med undersökning och intervju hade förståelsen för varför EDS-patienter kan ha stort utbyte av att träffa denna specialisttandläkare ökat markant. De kan ge möjlighet att, genom sin kunskap, hjälpa oss som har EDS och även andra som har problem med sådant som rör munnens funktion och förmåga att exempelvis tugga, bita, pressa/gnissla tänder, muntorrhet och liknande. Men också huvudvärk, annan smärta från axlar och uppåt, och ljud från käken likt det dr Ronge skriver om kan bettfysiologen hjälpa till med. Av bettfysiologen kan exempelvis EDS-patienter få hjälp med att förbättra tandhälsan givetvis,  men också bibehålla och eller förbättra funktionsförmågan rörande käke och huvud. Däri fanns en del som för mig som patient inte var uppenbart förrän tandläkaren tog upp det. Det var sådant som rörde tal, sömn och måltidssituationer. Även munhygienens betydelse betonades. Nytt var att muntorrhet snabbt kan bidra till kariesangrepp.

Muntorrhet till följd av sjukdom och medicinering kan snabbt ge upphov till utbredd karies. Det är därför extra viktigt att vara noga med munhygien. Utöver tandborstning med eltandborste rekommenderades fluorsköljning två till tre gånger dagligen. Detta är säkerligen individuellt varför Livets Skiftningar uppmanar till att följa de råd du som läsare får av din tandläkare eller tandhygienist.

Först mot slutet av besöket hos bettfysiologen togs upp diskussion om bettskena. Det som jag som patient trodde var anledningen till att jag remitterats till just denna klinik. Bettskenan är tänkt att fylla fler funktioner. Dels att avlasta käkmuskulaturen och dels att förhindra att tänderna pressas sönder. De skyddar också mot bitskador i munnen och att tungan pressas mot tänderna. På så sätt kan käken slappna av och smärtor såsom huvudvärk och käkledssmärta liksom smärtor från tänderna minska.

dentist-542266_1920
Riktigt så här ser inte bettskenan ut, men med lite fantasi så kan denna bild få illustrera bettskenan 😉

Sammantaget så rekommenderar Livets Skiftningar besök hos bettfysiolog för den som har problem som härrör från käken, muskler och leder från axlar och uppåt. Det var länge sedan så mycket nytt lärdes in under ett enda besök inom vården. Det är också anledningen till denna artikel.

Avslutningsvis låter Livets Skiftningar två av FM-hundarna visa hur riktigt fina tänder ska se ut. Det är våra nya medarbetare FM Lago och FM Labina som visar tänderna i ett par olika situationer.

FM Lago och Labina kollar vem som är störst i käften (mattes uttryck)
Här är det en tävling om vem som enligt matte är ”störst i käften”! (Foto: Jeanette Edsjö)

Tilläggas ska att inte ens om en är FM-hund slipper en undan tandvård. Det rekommenderas att hundarnas tänder borstas dagligen för att de ska slippa tandsten och andra problem från munnen. Hundens andedräkt blir också bättre med en god munhygien. Och nej, Livets Skiftningar har inte frågat vad FM-hundarna tycker om att få sina tänder rengjorda. Det är inte alltför ovanligt att hundar i allmänhet behöver sövas ner för att ta bort tandsten och få tänderna rengjorda.

FM Labina tillrättavisar Lago. Inte sno mina saker 30 maj
Klart att man visar tänderna när brorsan tar ens saker! ”Du ger f-n i att sno alla mina grejer… Förlåt Labina jag vet att du är tjej och bestämmer, jag ska aldrig mer sno alla dina leksaker.. FM Lago & FM Labina ❤ ” (Foto, kursiv text: Jeanette Edsjö)

Berätta gärna om dina erfarenheter av tandvård! Oavsett om du som läsare är frisk eller sjuk, stort eller litet behov av tandvård är dina tankar och reflektioner i allmänhet och utifrån ovanstående artikel i synnerhet intressanta att ta del av.
Varmt Välkommen med din kommentar 🙂

Annonser

2 thoughts on “Tandvård, bettfysiologi och EDS -ht

  1. bbnewsab 2016-06-08 / 23:09

    Muntorrhet och karies följs verkligen åt. På gymmet berättade en person, som hade haft en stroke men blivit återställd, att hans spottkörtlar nu efter stroken fungerade sämre än normalt på den drabbade sidan i munhålan. Så just den sidans tänder hade drabbats av hål i olika storlekar. Allt medan motsatta sidans tänder var fria från hål.

    Detta måste rimligen betyda att just ”halvsidig” muntorrhet är boven i dramat i den här mannens fall.

    Tilläggas kan att han precis som du, GGV Pipili, hade fått rådet att stärka emaljen med regelbundna fluorsköljningar.

    För övrigt vill jag tillägga, att det även av ett skäl som du inte nämner, är viktigt att kunna tugga ordentligt. Det verkar som att tuggandet främjar blodgenomströmningen i hjärnan och därmed minskar risken för utveckling av demens.

    Själv har jag därför, som en ”säkerhetsåtgärd”, börjat tugga tuggummi på äldre dar. Dels stimulerar det ju salivproduktionen, vilket är bra för tandhälsan, och dels ska det förhoppningsvis öka chansen att jag kan få behålla en hyfsat bra hjärnaktivitet ännu ett tag.

    Fast då vill det förstås till att man kan tugga utan att det gör ont i käklederna, så det är kanske ett tuggråd som tyvärr inte alla kan följa.

    Vad jag funderar över när jag tuggar tuggummi är hur man blåser bubblor. Eftersom jag inte har varit tuggummituggare tidigare i livet, vet jag inte hur man åstadkommer dessa tuggummibubblor. När jag ska till att försöka, brukar det sluta med att hela tuggummit flyger ut ur min mun. Så nu har jag gett upp försöken.

    Men kanske finns det någon erfaren tuggummituggare här bland Pipilis läsare som kan berätta hur man gör för att blåsa stora tuggummibubblor (rent av så stora att när de exploderar, så fastnar kletet på nästippen)? 🙂

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-06-08 / 23:57

      Tack för din kommentar!
      För att börja med tuggummi så vill jag minnas att då det begav sig, för så där ett 40-tal år sedan, så la jag tuggummit över tungspetsen och höll fast det med tänderna och blåste. Men det ska helst vara sk ”bubbelgum” då andra tuggummin är svåra att få att hålla.

      Tyvärr klarar Pipili inte av tuggummi alls längre. Jag har generellt sett svårt att tugga även mat, då salivproduktionen är delvis nersatt vid aktivitet och så gott som helt nedsatt vid vila. Av samma orsak fick jag sluta använda en mjuk bettskena i silicon. När jag tuggar får jag kraftigt ökad smärta i bl a käkleder och hals-/nackmuskulatur. Jag låg och tuggade på denna mjuka bettskena hela nätterna och vaknade var morgon med migränliknande huvudvärk. Därför får jag hålla munnen fuktig m hj a vatten och saliversättningsspray. Har hittat en sort som inte svider på munnens sköra slemhinnor, som dessutom ofta har bitskador. Kombinationen fluor, munspray och vatten bidrar till att hålla borta karies till stor del. Bettfysiologen lade till en sköljning så att jag nu sköljer med fluor morgon och lunch och använder en medicinsk tandkräm på kvällen med fem gånger så mycket fluor i som vanlig tandkräm.

      Därtill kommer att jag pga bristande funktion i mina händer har hjälp med tandborstning. Det tog tid att be om hjälp med att borsta sina tänder. Det är jobbigt att behöva hjälp, men nödvändigt, då jag bara tappar tandborsten. Den är för tung för mig att hålla i de få minuter som krävs. Och det är nog något av ett under att den är hel så många gånger som jag tappade den var gång jag försökte. (Eltandborste även den på rekommendation av specialisttandläkare för 6 år sedan)
      Tack vare duktig hemtjänstpersonal kan jag ändå hålla en god munhygien.
      // P-L alias Pipili

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s