Promenad enl SoL

 

sailing-boats-931518_1920
Strandpromenader

Idag var det premiär för en ny hjälpinsats från hemtjänsten: Promenad. En gång i veckan har jag rätt att få komma ut ur min lägenhet för en promenad. Ja, rullenad kanske jag ska kalla det för jag promenerar inte, jag rullar fram i min Permobil. Promenaden var från början tänkt att gå mindre än 100 m till Biblioteket. Men det var stängt för tillfället. Kommunen har slagit på stort och bygger nytt. Det blir skola, samlingssal, biosalong/aula och mycket mer av lokaler. Många lokaler som idag är utspridda i stan kommer nu att samlas på samma ställe. Biblioteket hör till de som ska flytta till nybyggnaden. För att få så lite böcker som att flytta erbjuds vi som låntagare att om vi lånar minst 10 böcker en praktisk tygpåse att bära böckerna i. Men det blev inga låneböcker. Det blev strandpromenad istället!

park-355741_1920
Längs strandpromenaden är det fina gräsmattor och planteringar som lyser upp längs med kajkanten.

Vädret visade sig från sin allra bästa sida. Lagom varmt, lagom vind. Strandpromenaden går längs den lilla sjön Alsens strand, en sjö som ligger i direkt anslutning till Vätterns norra udde. (Bilderna är arkivbilder och valda utifrån likhet i miljön).

matilda-bay-wa-left-1290406_1280
Se båtarna och tänk bort storstaden i bakgrunden!

Att se ut över Alsen en högsommardag är att se många segelbåtar framförallt, men även motorbåtar i alla storlekar. Det är de stora motorbåtarna som slukar bensin för 100-tusentals kronor på en sträcka mellan exempelvis Stockholm och Göteborg och det är de små båtarna so knappast ens lämnar Alsen annat än i undantagsfall. Lika stor skillnad är det på segelbåtarna. Jag kan inte mycket om båtar, men tycker de är vackra att se på!

city-1486787_1280
Här finns lite mer likheter med hamnen. Längs med hamnen finns under sommaren del ett antal kiosker som säljer allt från kaffe, hembakt bröd och glass till rökt fisk, både för att ta med hem och som färdig lunch med gängse tillbehör. Färska, solvarma jordgubbar och en yoghurtglass fann vägen hem till mig.

Strandpromenaden var lugn, mötte några bekanta som jag inte sett på länge och hälsade. Det gamla varmbadhuset som nu är lokaler åt flera olika föreningar avslutar innan hamnen tar vid. Och så byter staden skepnad från den lugna idyllen till en betydligt livligare och mer folkrik prägel. Bilar, motorcyklar, enstaka husbilar på denna sidan av kajen. På andra sidan håller sjöfolket  och husbilarna till, liksom de större husvagnarna. Alsen smalnar av som en kanal och där finns gästhamn och Marina. All service som resenärer och besökare av alla slag kan önska! På andra sidan ligger också den stora Landskyrkan som så här års också är Vägkyrka. Riksväg 50 passerar ett 100-tal meter öster om kyrkan. Kyrkan ligger vackert på en höjd och på Klockarbacken, församlingshemmet, kan man ta sitt eftermiddagsfika, sittande på en gammaldags veranda och titta ut över Alsen och all den aktivitet som är på sjön. Kaffe/te eller saft serveras med smörgås och/eller kaffebröd. Allt hembakt och skänkt till kyrkan. Den frivilliga avgiften för fikat går direkt till Svenska Kyrkans olika ändamål.

Denna gång vände promenaden hemåt efter inköp av glass och jordgubbar. Andra gånger kan man ta sig upp till kyrkan och Klockarbackens veranda för att sitta där och fika, lite beroende av vilken tid som står till förfogande. Något eller några besök på Klockarbackens veranda under sommaren har blivit tradition. Att sitta och samtala med andra kaffegäster. Det är lätt att samtala även med personer som är främmande. Stämningen inbjuder till samtal. Nackdelen är att det är inte alldeles enkelt att ta sig in med Permobil. Löstagbara ramper för att ta sig uppför trappen och genom byggnaden. Trånga dörrar där sidodörrar måste öppnas. Det är inte självklart att jag alltid tar mig fram. Gardiner och draperier som går alldeles för lätt att fastna i. Ibland önskar jag att jag kunde gå utan hjälpmedel.

speedboat-271768_1920
På väg hem tittar jag ut och ser en alldeles för vanlig syn. En lite större båt som kommer alldeles för fort, långt över gällande hastighetsbestämmelser. Varje gång blir jag lika rädd att det ska ske en olycka, då det är mycket trafik på sjön. Hastighetsbestämmelserna finns där av en anledning.

Promenaden hem går över gatsten. Gatsten och Permobil går inte ihop. I synnerhet inte om man som jag, har ont i hela kroppen redan. Det är pittoreskt, vackert att se på, men fruktansvärt obekvämt att åka på. På torget finns dessutom kullersten. Konsekvensen blir att denna promenad avstår jag från att åka över till torget. Det räcker med den ojämna gatstenen på trottoaren, groparna och nivåskillnader. Höga trottoarkanter och trång trottoar.  Vid möte med andra blir jag rädd för att komma för nära kanten, men klarar mig tack vare min uppmärksamma ledsagare.

pfalstersteine-602421_1920
Gatsten och Permobil och en ond kropp är inte någon lyckad kombination. Det är att köra så sakta och försiktigt som det bara går.

Så, då var vi hemma igen. En promenad på kanske 30 till 40 minuter. Men en upplevelse rikare och färska jordgubbar i kylskåpet, tar jag mig ner i sängen. Kroppen protesterar – bara att fylla på med smärtstillande. Sedan kan jag åter njuta av att ha varit på rullenad!

Hur ser din drömpromenad ut?

 

 

Annonser

10 thoughts on “Promenad enl SoL

  1. bbnewsab 2016-07-08 / 19:01

    Å, vad glad jag blir över att läsa om att du kunnat få komma ut och göra en strandrullenad.

    Rullenad är för övrigt ett briljant nyord, tycker jag. Typiskt för en språkligt krativ hjärna som din, GGV Pipili.

    Synd bara att din rullenad skulle göra dig så uttröttad efteråt. Icke desto mindre hoppas och önskar jag att du ska få chans att göra fler rullenader nu i sommar. Vi människor är faktiskt skapta för att vistas utomhus, åtminstone under vår, sommar och höst. (Vintertid gjorde Skaparen ett fel; Han borde ha givit oss människor förmågan att hibernera, alltså gå i ide, precis som björnarna gör, när det börjar bli kallt.

    Vad ska vi med månaderna december, januari, februari och halva mars till? Vad tror GGV Pipili är anledningen till varför dessa 3,5 månader skapades? Inte kan väl anledningen vara att man ska längta efter det varma Helvetet?

    Hur som haver; jag vill ta tillfället i akt och önska min kära GGV Pipili en härlig weekend, förhoppningsvis utan åska, mygg och annat mindre önskrvärt.

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-07-08 / 19:25

      Tack käre GGV HH!
      Jag hoppas på en skön helg, och ska se vilken av FM-hundarna som kommer att få vara ”söndagshund”. Jag har flera tänkbara hundar som alla platsar lika bra – eller om det blir något helt annat – vem vet 😉

      Pipili kan också berätta att en sådan självklarhet som att få duscha av sig på morgonen, om man svettats under natten nu tillkommer även henne! Det är nämligen inte självklart i dagens Sverige att, om man är beroende av hjälp för att klara sin hygien, duscha var dag! Nu kan det vara så att man kanske inte alltid vill/orkar, men det är en annan fråga. Det handlar här om möjligheten att duscha när jag vill och behöver! Har man som jag hemtjänst måste jag ansöka om denna hjälp – att få ta en dusch om jag är varm och svettig på morgonen – och jag fick detta beviljat. (Vilket inte heller är självklart).

      Ibland har jag funderat över hur en frisk person skulle reagera om någon annan beslutade över hur ofta hen skulle få duscha? Eller ta en promenad i det vackra sommarvädret? Jag är beviljad en promenad om 40 min per vecka och i dessa 40 min ingår då även hjälp före och efter med ortoser med mera. Jag förväntas vara tacksam, åtminstone är det den känslan jag får när jag läser beslutet. Utöver detta som nu är nytillkommet räknas nämligen samtliga andra insatser upp (allt som jag inte klarar själv).

      …och som biståndsbedömaren säger: ”Du har rätt att ansöka om vad som helst” (underförstått att vi som biståndsbedömare har rätten att avslå det du ansöker om, ofta med motiveringen att det inte ingår i vad som kallas skäliga levnadsvillkor.)

      Men, kära läsare: Nu vet ni att i den kommun jag bor räknas en rullenad om 30-40 min/vecka och att få duscha var dag, om man svettas mycket, som skäliga levnadsvillkor.
      //Pipili

      PS! Tänk gärna nån gång på allt det du tar för självklart – hur skulle det vara om någon annan bestämde över det, eller om du skulle behöva hjälp för att klara av det du idag gör ”av bara farten”

      Gilla

  2. Egge 2016-07-08 / 21:29

    Inte alls självklart att få duscha varje dag :/ tyvärr… själv är jag i den sitsen att jag måste elda för att få varmvatten och när jag väl har eldat då orkar jag inte duscha. Jag orkar duscha när gubben är hemma och eldar annars inte :(.. så här är det raggardusch var eller varannan dag som gäller men man blir ren då med men så skönt att kunna duscha när man vill :)… härligt att du verkar bo i en bra kommun. Här har jag ingen aning om hur hemtjänsten är men får väl säkert prova på den snart när gubben kommer att ligga borta i jobb. Boendestöd har jag och det funkar men det är ju för att gubben sköter resten. Men det är bedrövligt att man ska bli helt beroende av sin sambo. … jättefin blogg… men lämnar resten till en annan dag då det susar och låter i mina öron så jag inte kan koncentrera mig :(.. ha en bra helg!

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-07-08 / 21:40

      Tack för din kommentar!

      För det mesta är kommunen bra, men precis som på alla andra ställen finns sådant som lämnar en hel del i övrigt att önska. Hemtjänsten fungerar bra, men just ledsagningstid har vi långt från alltid varit överens om. Jag tycker jag har för lite tid, men nu vet jag inte hur det blir till hösten. Håller på och söker personlig assistent och hoppas verkligen på att få det!
      Kram
      //P-L
      ..och Tack för kommentaren om bloggen. Den värmer ❤

      Liked by 1 person

  3. Piia-Liisa Pisal 2016-07-09 / 00:46

    Livets Skiftningar fick följande kommentar på e-posten:

    Drömpromenaden

    Min drömpromenad har jag faktiskt gått. Det var jag och Tuuve, som alltid gick ut på piren som fanns vid hennes sommarstuga vid stranden. Det var så att man kunde om man ville gå åt väster. Då fick man hoppa bland stenarna. Jag var alltid efter Tuuve pga mitt nästan obefintliga balanssinne. Vi hoppade alltid förbi en sten, som hennes mamma hade målat en tavla på med bit av förkolnat trä, men jag minns inte motivet.

    Solen sken och vi plockade alltid åkerbär som jag alltid kommer att känna igen. Vi plockade på vägen. Vi hoppade förbi vikar med båtar och fikabord. En vik, om man hoppade långt ifrån hennes sommarstuga, där tror jag att vi badade någon gång. Solen sken och jag har ett svagt minne av att vi kan ha kommit i plurret. Det var jättefint att hoppa omkring bland stenarna och vara lite rädd för att trilla.

    Jag har en drömpromenad också, att gå en promenad, var som helst och hålla i min andra hälfts hand. Nu kommer jag ihåg att jag gick från bussen där min dåvarande partner bodde. Hen kom för att möta mig. På väg hem så hade hen med sig familjens hund som jag minns nafsade på min näsa.

    (Vissa detaljer är ändrade och texten varsamt redigerad för att kommentatorn ska kunna förbli anonym.) //P-L

    Liked by 1 person

  4. bbnewsab 2016-07-09 / 07:53

    Ljuva sommarminnen! Jag kan bara hoppas att familjens hund nöjde sig med att blott nafsa lite vänskapligt på skribentens näsa. Dvs att det inte var någon vrålhungrig galen och folkilsken pitbull med faiblesse för just mänskliga näsor. 🙂

    Här är en artikel (jag läste häromdagen) om vad pitbullhundar kan få för sig att göra: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article23138514.ab .

    Gilla

    • Piia-Liisa Pisal 2016-07-09 / 15:07

      En hund, oavsett ras, som beter sig såsom i artikeln har tagit kommandot över hushållet och ser sig själv som flockledare med rätt att bestämma vilka som tillhör resp inte tillhör flocken. De som ställs utanför blir då attackerade om de inte av hunden uppfattas som så undergivna att de inte utgör något hot. Tyvärr beror beteendet i de allra flesta fall på felaktig uppfostran/ledning från hundägaren från det att hunden var valp. Även en liten hund kan mycket väl bete sig på samma sätt. Skillnaden är omfattningen av skadorna varför det sällan skrivs om små hundar som går till attack.
      Hade detta beteende uppträtt hos en svensk hund är frågan om hundens ägare fått ha den kvar. Risken i ett sådant fall att hunden avlivas är mycket stor.
      Pitbull är, rätt uppfostrad, ofta en mycket kärvänlig ras och har ett rykte den inte är förtjänt av. Tycker Pipili!

      Liked by 1 person

  5. bbnewsab 2016-07-09 / 21:25

    Tack för dina intressanta tankar om pitbullhundar, GGV Pipili!

    Faktum är att jag delar dina tankar i stort. Dock inte helt.

    Här är en bra artikel på temat hundraser och farlighet: http://www.politifact.com/georgia/statements/2011/aug/03/elaine-boyer/are-pit-bulls-more-aggressive-other-dogs/ .

    Den artikeln mynnar ut i pitbullhundar faktiskt inte utmärker sig som (påtagligt) mer aggressiva än vissa andra hundraser. Schäfer, Rottweiler, tax och chihuahua kan i vissa avseenden vara väl så aggressiva som en pitbull.

    Allt detta kokar, så som jag ser det (fast jag vet inte mycket om hunduppfostran; däremot vet jag en del om evolutionsbiologi), ned till att det är viktigt hur vi människor uppfostrar våra fyrbenta vänner. Vilket du också är inne på, GGV Pipili, i din kommentar här ovanför.

    Att små hundar – typ chihuahua eller tax, ofta kan vara bitska av sig är enligt min mening inte konstigt. Deras litenhet får nog deras amygdala (hjärnans centrum för rädsla, fara, hot, oro etc) att ofta gå på högvarv. Och då utlöses gärna primitiva ”försvarsmekanismer”. Jag minns från min egen ungdom, någon gång runt år nittonhundrakallt, att jag råkade gå förbi lite för nära en tax som var bunden i sitt koppel utanför en affär. Den bet mig i ena vaden. Sannolikt för att jag inkräktade på dess ”comfort zone” eller revir.

    När det gäller just pitbullhundar kan jag tänka mig, att det finns en del mattar och/eller hussar som skaffar sig en sådan ras utan att veta vad som krävs av den människa, vars uppgift det är att uppfostra hunden. Jag kan tänka mig att det krävs lite mer än vanligt att ta sig an och uppfostra vissa hundraser. Pitbullrasen har ju sina rötter i hundslagsmål och som att vara retsticka/irritationsmoment för tjuren vid tjurfäktningar. Kanske det har gjort även dagens ättlingar lite mer hetlevrade? Dock inte värre än att det går att tygla aggressiviteten.

    Lyckas man inte med det, kan resultatet bli ödesdigert. Att bli biten av en tax gav mig ett rejält blåmärke på vaden. Det kan man ju stå ut med; det självläker. Men att bli biten av en pitbull kan nog ge avsevärt djupare, och drmed mer svårläkta, sårskador.

    Den där pitbullincidenten jag länkade till i min förra kommentar här ovanför kan sannolikt förklaras med att hundens matte inte riktigt klarat av att uppfostra hunden, utan hunden har tagit kommandot i det hushållet. I det avseendet är jag till fullo överens med dig, GGV Pipili.

    Dessutom har jag en egen förklaringsteori (”sort of”). Jag tror att den besökande stylisten, som alltså blev attackerad framför allt i underlivet, hade mens just då hon befann sig i pitbullhundens bostad/”revir”.

    Lukten av blod kan sannolikt trigga en hunds aggressivitet. Häromåret var det en kvinnlig djurskötare på Kolmårdens djurpark som dödades av vargar inne i varghägnet. Jag undrar om inte förklaringen till det tragiska dödsfallet också kan förklaras med att vargarna kände vittring av blod, dvs att tjejen i fråga råkade ha mens när denna dödliga olycka inträffade.

    Eller är jag helt ute och cyklar nu? Vad anser du, GGV Pipili? Eller vem som helst som vet något om detta som jag lyfter fram i denna kommentar.

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-07-09 / 23:11

      Att gå in i en annan flocks revir är att utsätta sig för fara. Detta gäller bland alla flockdjur, så även oss människor. Men med den skillnaden att vi har undertryckt vårt instinktiva beteende på ”icke-flockmedlemmar” i många fall. Vid arbete med grupper kommer dock flockmentaliteten understundom fram och kan också gå totalt överstyr. Kanske inte fysiskt, men väl på många andra sätt. Detta har Pipili erfarit alltför många gånger under sin tid som yrkesverksam.

      Kvinnan som dödades av vargflocken sågs av någon anledning som en inkräktare och ett hot mot vargflocken. Personligen tycker jag inte att vargarna ska anklagas för att ha agerat utifrån instinkt. Dock var det självfallet en mycket tragisk olycka som jag djupt beklagar. Något annat svar på varför vargarna gick till attack har jag inte än att de av någon anledning uppfattade kvinnan som ett hot.

      Att det skulle vara lukten av blod känns långsökt, då det i lukten av menstruationsblod finns så många andra doftämnen som inte utgör hot och vargarna likt hunden bör ha samma förmåga att särskilja dofter ner på molekylnivå. Möjligen om det fanns löpande vargtikar… men det är rena spekulationer och ingenting annat.

      Vad gäller hundar så är den fysiska storleken kanske inte så avgörande för hundens uppfattning om sig själv. Däremot har den stor betydelse för hur vi agerar som flockledare. Hundar med mycket ”motor” små likväl som stora kräver mycket av flockledaren och självklart har hundens genetiska bakgrund betydelse. Som ett exempel Jack Russel-terrier som idag ofta ses som sällskapshund och alltför ofta ”problemhund” då den kan bli aggressiv. Det som flockledaren (hundägaren) då kanske missat är vad hunden är avlad till för uppgift och vad som krävs för att den ska klara denna. Jack Russel är en grythund och avlad för att gå ner i räv- och grävlingsgryt. Har ägaren det i åtanke när den ser hundens beteende så kanske det blir mer begripligt. En grythund måste vara både tuff och aggressiv för att klara sin uppgift. Därmed kräver den mycket av ägaren för att bli den mycket trevliga hund den är, rätt uppfostrad. Detta gäller oavsett ras.

      Anledningen till att stora hundar ofta är mer tränade är att skadorna blir svårare än av de mindre – på oss människor.

      Därför finns egentligen bara ett ända sätt att få bukt med det som av många upplevs som problem med vissa hundraser. Kunskap, kunskap och åter kunskap. Vilken ras du än väljer att skaffa om du går i tankar att skaffa hund – se till att rasen och dess kynne och krav passar med vad du förväntar dig av en hund och hur din livssituation ser ut nu och de kommande tio till femton åren. Det vill säga ett väl genomtänkt beslut innan hunden kommer till dig. Alla hundraser kan vara lika trevliga eller otrevliga. Får de göra det de älskar har du en vän för livet. En uttråkad hund ställer till problem. Skillnaden ligger i vad som får hunden att bli uttråkad.
      //Pipili

      Liked by 1 person

  6. bbnewsab 2016-07-10 / 09:00

    @GGV Pipili: Tack för ännu en innehållsrik kommentar!

    Jag håller med dig om det allra mesta. Dock inte allt.

    Jag förstår exempelvis inte varför det skulle vara långsökt att tänka sig, att lukten av blod kan trigga vissa beteendeförändringar hos hundar.

    Om vi tar stylisten, som blev attackerad i underlivet av en pitbull, så kan man i den artikeln läsa, att hon befunnit sig i badrummet strax före attacken. Vad gjorde hon där? Enbart kissa? Eller kanske byta tampong? Spekulationer, javisst. Men oavsett, något gjorde hon ju där inne. Och detta något hade med hög/stor sannolikhet med hennes underliv att göra.

    När det gäller hajar är det känt att en surfare, som skadat sig under surfningen och börjat att blöda (om så bara någon eller några droppar blod), lockar till sig hajar och ökar sannolikheten att de ska gå till attack.

    Själv minns jag en episod då jag under mina studieår jobbade som väktare och hade väktarhund. En kväll kom min dåvarande flickvän till min arbetsplats för att ”hålla mig sällskap”. Hon hade mens just då. Och min schäferhund (som vaktbolaget tillhandahöll för att dels skydda mig och dels hålla eventuella tjuvar borta) blev som galen. Han var helt fixerad vid tjejens skrev, så hon gav snart upp och lämnade mig åt mitt öde. Hon sade när hon gick: ”Nej, nu är jag tvungen att lämna detta ställe, jag kan inte längre sjk´kydda dig mot bovarna.”

    Dock var denna schäferhund inte aggressiv mot henne, däremot uppenbarligen helt bringad ur balans. Jag skyller det på feromonerna.

    Varför skulle inte menstruationsblod kunna trigga någon form av sexuellt beteende hos hundar?

    Jag har för övrigt läst om delfiner som trakasserat kvinnliga s k ”delfinsimmare” och antastat dem som om de vore besökare på en svensk sommarmusikfestival. Med närgångenhet och beteenden i övrigt som, om det vore människokillar som betedde sig likadant, direkt skulle klassas som sexuellt ofredande eller rent av våldtäkt(sförsök).

    Så jag skulle inte uttala mig lika kategoriskt om kopplingen mellan mensblod och aggressivitet som du gör, GGV Pipili.

    Jag tänker i stället så här: I djurvärlden är sexuellt beteende en oerhört viktig drivkraft, därtill kopplat till aggression. Våldtäkter är sannolikt mycket vanliga i djurvärlden, generellt sett. Jfr begreppet horBOCK, ett ord som lyfter fram det djuriska i slikt beteende.

    Givetvis är detta med aggression och aggressivt beteende ett komplext och mångfasetterat problem. Därom är vi helt överens, du och jag, GGV Pipili. Det finns en rad (tänkbara) drivkrafter som skulle kunna förklara en koppling mellan lukten av blod och aggressionsbeteende. De två, i mina ögon, största drivkrafterna är rädsla (upplevt hot) och alltså detta med instinkter kopplade till sexuell reproduktion.

    För övrigt är det väl känt att i alla fall hundar reagerar på om/när matte blir gravid. Det finns beskrivningar av ändrat hundbeteende till både det bättre och sämre i samband med mattes graviditet. Allt från ökat kontaktbehov (från hundens sida) till mer eller mindre öppet avståndstagande.(från att tidigare ha varit en snäll och lydig hund). Därmed givetvis inte sagt att avståndstagandet (från hundens sida) måste ta sig formen av (ökat) aggressivt beteende.

    Apropå hundars reaktioner på mattes graviditet, här är en bra översiktsartikel om detta ”samspel”: http://dogs.lovetoknow.com/wiki/Dog_Behavior_and_Human_Pregnancy

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s