”Detta är historien om Jeck som är född den 23 april 2014, hans mamma heter FM Filly o pappa heter FM Epok. Till mig kom han när han var 9 veckor, slutet juni 2014. Det var en sommar som var kanonvarm så det var inte kul att vara varken människa eller hund. Jeck kom ungefär mitt när svamp perioden kom så det blev husvagn för honom efter ca. Två veckor, det klarade han kanon o trivdes med sina “stora/små”systrar (papillon/chihuahua) jag har mamma papillon o två av hennes valpar alla tikar När Jeck kom till oss var de 7, 4 och 3 år gamla. Med ålderns rätt var det tikarna som bestämde o det blev inte några problem.” (Matte Ulla-Britt)
Idag har Livets Skiftningar fått besök av FM Jeck. Ja, nu är det ju så att Jeck inte längre tillhör Försvarsmakten, utan har gått och blivit civilist från den 25 augusti -15, men i själ och hjärta är han som andra FM-hundar. Han älskar bollar och schäferpinnar. Han har till och med lovat att berätta hur han gör när han fäller dem själv! Men inte i första artikeln. Nej, se det gick inte alls. Först vill han berätta om hur det var att vara valp och växa upp med små, men mycket bestämda storasystrar.
”De var vuxna och kvinnliga och tyvärr var jag bara valp, sa Jeck, så det var till att lyda. Annars nyper de mig i nosen och det gör så ont. Ja, jag skriver nyper, för de gör så fortfarande! Två kg hund, bestämmer över mig. Surt ibland, men jag vaktar den mot det som är stort och farligt istället. För vi kan olika saker!”
Matte Ulla-Britt berättar i inledningen att sommaren -14 då Jeck kom till henne var varm. Kanske ni minns värmeböljan som varade i över en månads tid. Det är jobbigt att vara både människa och hund när termometern inte går under 30 grader annat än nattetid. Och då är det att hitta platser där det finns skugga och svalka. ”Jeck-sjön” är en sådan plats. Men nu vill allt Jack berätta själv: ”På den här bilden ligger jag och mina systrar och vilar. Jag vill börja med den bilden och så en bild som är tre bilder som matte gjort. Mina storasystrar bestämmer som sagt över mig. Fortfarande, fast jag är två år. Men de är äldre, och jag lyder dem.”
.
”Första sommaren, när jag var liten fick jag vara mycket ute vid ”Jeck-sjön”, i husvagnen. Där var jag med om något riktigt otäckt. Jag gick längs strandkanten, i koppel för ovanlighetens skull, och så ramlar jag i vattnet. Jag blev jätterädd och bara sjönk, för jag kunde inte simma. Många hundar kan det bara, men inte jag. Men min matte drog upp mig på en gång. Tänk vilken tur att hon hade kopplet så att jag kom upp ur vattnet snabbt. Men efter det går jag inte längre ut i vattnet än att jag blir blöt om magen. Jag lärde mig simma först förra sommaren, men det gör jag bara ibland. Och jag föredrar nog gyttjebaden! Vad matte tycker? Ska jag verkligen berätta, nej det struntar jag i. Det viktigaste är väl vad jag tycker och jag älskar att bada i gyttja.”
Nu simmar jag bara ut när jag ska hämta pinnar i vattnet! Om de inte är för långt ut förstås! Men bilder på det kommer i nästa artikel. Ja, jag har ju sagt att en artikel är alldeles för lite för mig. Så Livets Skiftningar fick välja, nej egentligen inte. Det vara bara att se till att jag fick komma med. Jag har ju sett så många av mina kompisar här och då tyckte jag att nu var min tur kommen att få berätta. Avslutningsvis får ni som läser titta på några bilder till från att jag var valp. Och en bild som är från i sommar när jag hade tagit ett härligt gyttjebad! Glöm nu inte vår radio. När jag kommer tillbaka ska jag bland annat berätta om hur man fäller schäferpinnar helt på egen hand! Jag ska också berätta varför jag är civilist i nästa artikel. Men den som väntar på något gott…
Puss på er alla, tvåbenta och fyrbenta. Nu ska jag se till så att inga otäcka rådjur smyger sig in i trädgården. Hysch – matte får inte höra. Hon blir så arg när jag jagar bort dem. Säger att jag inte får. Nej, bäst jag slutar. Ha det gott!
Livets Skiftningar kan bara inte undanhålla er denna fantastiska bild på ”skogens guld”. Visst kan ni känna doften? Tänk er dem smörstekta, möjligen med lite grädde i så de blir underbart krämiga liggande på en skiva gott knäckebröd…
Livets Skiftningar tackar Jeck med matte Ulla-Britt Ledin för stor generositet med både bild och text. Foto: Ulla-Britt Ledin
Visningsbild: FM Jeck sommaren 2016
Berätta gärna om era minnen av somrar, bad med hundar och kanske hästar också, svampplockning… Vad är sommar för dig?
Livets skiftningar - från ett annat perspektiv 
Härlig läsning!
Men nu blir jag faktiskt lite förvånad. För några veckor sedan kunde vi läsa om valpen FM Izzko som när han kom till sitt nya hem direkt ville ta kommandot, något som hunden i huset, Lufsen kallad, gick med på utan att knota.
Så läser jag nu att när FM Jeck kom som valp till sin fodervärd, då möttes han bland annat av tre tikar av papillon/chihuahua-”ras”. Vid detta möte mellan de tre gamla hundarna och FM-nykomlingen blev resultatet, att FM-hunden inte skulle bli så att säga herre på täppan. Och DET kan jag förvisso ta till mig utan att tycka det är alltför konstigt.
Men längre ned i bloggtexten kan man därefter läsa att denna rangordning gäller än i dag, två år senare. Tikarna bestämmer. Fortfarande. DET, däremot, förvånar mig.
Får jag be GGV Pipili att reda ut det här närmare? Hur bestäms rangordningen när hundar av olika ras och ålder ska leva under samma tak, tillsammans? Ändras denna rangordning aldrig? Blir nuvarande ”flockledare” aldrig någonsin utmanad och detroniserad? Är det vanligt att tikar tar kommandot på det sätt som skett i FM Jecks hem? (Bland elefanter är det, har jag läst, matriarkat som gäller, och det lär fungera bra.)
Alltså: Vad beror det på att vissa FM-hundar kräver att få ta kommandot direkt dit de kommer. Medan andra FM-hundar villigt inställer sig i ”ledet”. Handlar det enbart om gener (hormoner) eller är det också miljöfaktorer som spelar en viktig roll här? I så fall vilka miljöfaktorer och omständigheter?
Till sist en helt annan sak: Bild nr 4 och 5 uppifrån räknat kan jag inte se. Jag kan blott läsa vad dessa två foton föreställer. Det står (utan någon bild) ”FM Jeck m systrar valp” samt ”FM Jecj som valp collage”.
Inte är det väl FM Jeck som krävt av dig att du ska censurera de två fotografierna, GGV Pipili? Jag utgår ifrån att felet är något annat och att du därmed kan rätta till det. 🙂
GillaGillad av 1 person
Jag hoppas att det fungerar nu med bilder. Återkommer med svar under förmiddagen på övriga frågor.
//Pipili
GillaGillad av 1 person
Nej, jag kan fortfarande inte se dessa båda bilder.
Hur är det, kan andra se dem?
GillaGilla
Nu bör bilderna vara väl synliga! Om någon inte kan se alla bilder ber jag att ni kontaktar admin!
Tack på förhand.
//Pipili
GillaGillad av 1 person
Hej!
Här kommer ett försök att reda ut detta med rangordning, vilket inte är det allra lättaste. Hunden är ett flockdjur och rangordningen bestäms utifrån bland annat överlevnad, om vi kliver ett steg bakåt i utvecklingen. Vi kan ha i åtanke att även vi som människor är flockdjur, och rangordningen i människoflocken finns också. Den är bara inte alltid så synlig som den kan vara hos hundar eller hästar som exempel.
När Jeck kom till sin nya flock hade han dagen innan lämnat sin mamma och sina kullsyskon. I kullen hade det säkert börjat visa sig vilket kynne valparna hade, vilka som var mer ”på” än andra och så vidare. Nu blir han skild från sina syskon och kommer och ska acklimatisera sig i en ny flock bestående av olika slags individer. Nio veckor gammal är han fortfarande mycket ”bebis” och de vuxna tikarna agerar såsom de ska. De tar hand om bebisen och han accepterar dem som sina ”mammor”. Skillnaden mellan Izzko och Lufsen är att Lufsen var en äldre hane. Izzko hade med stor sannolikhet inte kunnat ta över ledarskapet i flocken på det vis han gjorde om Lufsen hade varit ”Lufsan” en tik. Den äldre hanen accepterar att den yngre kliver över honom i rang och har också fördrag med bus och olika hyss, även om han kanske inte alltid deltog i dem. Gissningsvis drog sig Lufsen undan om Izzko blev för jobbig. Ignorans är ett effektivt sätt att tala om att nu får det räcka.
Jeck har istället två tikar varav en, den äldre dessutom tidigare haft valpar. Därmed talar hon om för Jeck vad som gäller, och gör så fortfarande. Jeck är drygt två år, dvs i människoår omkring 20 år och tiken betydligt äldre. Lyssnar han inte gör det ont! Det blir ett ”nyp i näsan” som konsekvens. Däremot är nu Jeck så vuxen att han tar rollen som alfa-hanne. Han vaktar gården. Säkerligen har han satt gränser för vad som tillhör hans ”skyddsobjekt” och var det är tillåtet för vem/vilka som helst att vistas. Därmed också mattes och Jecks oenighet om var rådjuren får vara!
//FM Pipili
GillaGillad av 1 person
Tack för denna utomordentliga lektion i hur rangordning och dylikt sker i hundvärlden.
Honor verkar ha en stor och viktig funktion att fylla i detta sammanhang. Lite som att det är de som ser till att artens kollektiva kunskaper blir överförda till en ny generation.
Det är fär övrigt likadant bland elefanterna, den art där matriarkatet nog är mest känt och mest studerat. Utan elefanthonornas ”skolläraraktiga” egenskaper skulle det förmodligen bli svårt för elegantflockar att överleva på sikt.
Kanske är det på likartat vis inom alla däggdjursarter som lever i flock? Att honorna är nödvändiga på mer än ett sätt för flockens fortlevnad och överlevnad? Men att det är hanarna som så att säga tar åt sig äran?
GillaGillad av 1 person
Förresten, jag kom på en sak till: Hur fungerar det mellan hönsen och FM Jeck?
Låter han dem vara i fred?
Låter de honom få vara i fred?
Är umgänget dem emellan fredligt? Eller är det kallt krig som gäller?
GillaGillad av 1 person
Om jag förstått rätt ser det enligt Jeck ut så här mellan honom, matte och kycklingarna:
”Vov alla! Nu har matte fått fnatt IGEN. Kycklingar här, kycklingar där ja, kycklingar överallt. Jag skiter i dem men de låter så mycket ibland. En av dessa små dammtussar bor inne, lillmatte har fullt upp att vara hönsmamma (det klär henne hehe) Mimmi (lillsyrran Papillon) har fullt upp att ”ruva” o värma kycklingar. Jag har hamnat i ett dårhus.
Men idag har vi varit ute o letat svamp (äntligen) o jag har badat o så övade vi lite sök. Vov, det var kul. Lite svamp har kommit upp sa matte. Svamp tycker jag inte om rå längre. De gjorde jag som valp men bara kantareller. Då lekte jag o matte (d.v.s jag) ofta ”försten till kvarn” då blev matte ofta arg. Fattar inte, det var ju kul.
Å ikväll har vi fixat i husvagnen. De gillar jag oxå, sa till matte att ”nu kan vi åka, jag har packat in bollen i vagnen” men vi skall vänta en vecka sa matte. Ja, ja imorgon skall vi till Jeck-sjön, där är skitkul. Vov vov. Lite olika bilder (där jag har blivit TVINGAD att vara med. Säger bara en sak KYCKLINGAR. Vov, vov o sov gott.”
Matte Ulla-Britt har här varit spökskrivare åt Jeck. Det kommer bilder på Jeck och kycklingar i kommande artiklar. Han krävde minst två eller tre artiklar för att ställa upp, och så mycket som han har att berätta och så många bilder som matte tagit så blir det inte några problem. Det blir nog så att Jeck kommer att bli en regelbunden besökare hos Livets Skiftningar eftersom han numer bor permanent hos matte Ulla-Britt. Han är ju ”civilist”, dvs ägs av matte och inte försvaret.
//Pipili
GillaGillad av 1 person
Stackare där, FM Jeck. Du skriver att du har hamnat i ett dårhus.
Ja, då kan man förstå att du vill ut på husvagnssemester.
Du och bollen.
En boll som förhoppningsvis inte är lika knasbollig som de där kyckligarna. 🙂
GillaGillad av 1 person
Hej GGV!
…och alla andra beundrare av Jeck samt läsare av bloggen.
FM Pipili läste på FB att Jeck är på god väg att likt fler andra FM-hundar skaffa sig idolstatus. ”Jag är kär” och så en massa ❤ förekommer lite varstans där Jeck dyker upp. Men som alfahanne. Ser ni hur Jeck nu blir ytterligare lite bredare över bringan rätar upp halsen något så att nosen pekar rakt fram, med bara en antydan till att vinkla upp. Ungefär som om han skulle vara på väg att ta upp ett doftspår från luften. Ja, inte helt olikt FM Kudos sätt när han vill visa sig från sin finaste sida. FM Jönso får se upp! Men med kottarna har Jönso vunnit många beundrare och Jeck och Jönso är årsbarn.
Men så är det detta feminina släkte. Om det nu benämns matte, kvinna, sto, tik, höna, eller alfahona rentutav, så tyvärr, alfahannarna får böja sig även om de ofta (inte alltid) är både större rent fysiskt och därtill kan ha en mer färgglad fjäderdräkt (se bara på Fasanerna!) eller allmänt syns mer och hörs mer än vad honorna gör. Alfahonan är högst i rang bland flockdjuren. Och det har med stor sannolikhet just med artens fortlevnad att göra. Bland vissa arter är det så att bara alfahonan får bli mor, i andra bara alfahannen som s a s får nöjet att se till att arten/flocken utökas genom att betäcka fertila honor. En hanhund likt Jeck kan känna doftspår av en tik i höglöp på kilometers avstånd. Och om FM Pipili förstått rätt är FM-hundarna inte kända för att vara tysta…
Men de lär sig att vara tysta och ligga stilla genom kanske den svåraste och jobbigaste delen av träningen, passivitetsträning. I det ingår, att Jeck och alla andra hanhundar, lär sig att inte yla, skälla, pipa, gnälla osv även om den vackraste av de vackra råkar löpa. Ja, se där en utmaning som med stor sannolikhet get många fodervärdar, mattar och hussar gråa hår. Att gå in i ett totalt raserat hus, klättra på stegar, ut på sjön, hissas i sele mellan båt och helikopter är ingenting jämfört med att vara tyst och ligga stilla!
Det slår till och med den så kallade "Schäferteatern" dvs att vissa saker, såsom en veterinär med en spruta i handen, verkligen är fullkomligt livsfarlig, varvid hela registret av åtgärder för att skrämma bort detta livsfarliga monster tas till. Allt från att morra och resa ragg, skälla, yla och skrika högljutt ända till att bokstavligen hoppa upp i mattes eller husses famn (såsom Scooby-Doo gjorde) för att sedan kanske inte ens märka när vaccinationen väl ges! Ni som själva sett denna teater får mycket gärna berätta. Pipili har bara hörsägen att gå på. Av det kanske vi kan konstatera att ordspråket att man inte bör döma hund efter hår har viss substans. Den ylande och skrikande schäfern blir med mycket stor sannolikhet inte misshandlad av veterinären, även om det kanske låter så, lika lite som när den drivande jakthunden får upp ett spår!
Om det i fråga om schäferteater föreligger skillnader mellan hanar och honor har Pipili ingen vetskap om.
Men, som sagt, honorna bland flockdjuren har en mycket stark ställning, framförallt fertila honor. Infertilitet leder ofta till rangförlust eller rentutav uteslutning ur flocken.
//FM Pipili
GillaGillad av 1 person
Tack för ännnu en ovanligt lärorik och informationsrik kommentar, GGV Pipili.
Med tanke på din orkeslöshet är det därtill storartat av dig att orka lägga ned så mycket tid på att kommentera.(utöver att skriva bloggartiklar).
För att visa min tacksamhet väljer jag att sända över ett dussin kalorifattiga men trots det synnerligen välsmakande gullekramar till dig.
FM Jeck var inne på att jag skulle sända över en röd gummiboll till dig. Men jag förklarade för Jeck, att du nog trots allt skulle uppskatta gullekramarna mer.
Jag hoppas att jag valde rätt.
GillaGillad av 1 person
Tack!
Och ja, jag föredrar Gullekramar framför Kong-bollar. Jag förstår, och känner mig hedrad av Jecks välvilja. Han vill ge det finaste han vet och det är bollar. Alla vet dessutom att Kong-bollarna är speciella. (Och nej, Livet Skiftningar har inte någon koppling till företag eller tillverkare motsv)
Återigen; Tack till både GGV HH @bbnewsab och Jeck ❤
//FM Pipili
GillaGillad av 1 person
En underbar sommar för mig var året när jag hade hand om en ponny. Vi red ut barbacka i bergslagsskogarna. Tog med oss matsäck och bok och hittade små smultronställen. Simmade tillsammans i alla små sjöar på extra varma dagar, Bonna älskade att simma. Eftersom hon gick ute i hagen dygnet runt var det inget extraarbete med henne, bara hämta och lämna i hagen och rida!
GillaGillad av 2 personer
Tack för ditt härliga sommarminne och för att du delar det med Livets Skiftningar!
//P-L
GillaGillad av 1 person