Stressad, utmattad och sjukskriven

En uppföljning av artikeln Utmattad som barn och tonåring

woman-1031196_1920
Att ta sig utanför dörren kräver egentligen mer ork än vad som finns, men ibland behövs frisk luft också.

Föregående artikel handlade om våra barn och vad som kan inträffa när de blir utmattade av miljön i skolan. Men en dålig arbetsmiljö drabbar givetvis inte bara skolans elever. Även personalen blir drabbade av en dåligt arbetsmiljö. Många är de som stressats sönder av orimliga krav från olika håll. Och alldeles för många är unga, duktiga pedagoger som gör vad de kan för att individualisera och anpassa undervisningen – med resursbrist och ibland avsaknad av stöd från eller upplevelsen av att bli motarbetad av skolledningen. Där tiden inte finns för alla arbetsuppgifter som läraren förväntas göra. De berättelser som detta bygger på är nu tiotalet år gamla, men tycks inte ha förändrats i någon större utsträckning. Fortfarande finns olika synsätt kvar på varför en elev inte kommer till skolan, vilket framgår av berättelser från föräldrar till hemmasittande elever. Lärare har berättat om både sin arbetssituation och om hur de brunnit för sitt arbete så länge att lågan slocknat. Utmattningen har varit ett faktum och arbete har blivit till en omöjlighet. Några har efter flera år kommit åter i arbete, andra har blivit så skadade att arbete inte längre är möjligt. Om en individ inte längre klarar något på arbetsmarknaden förekommande arbete återstår sjukersättning, det som tidigare kallades sjukpension.

borderline-997613_1920
Besvikelse över att inte räcka till…

Utmattning drabbar inte bara lärare inom skolan. All personal kan komma dithän att stress och övermäktiga krav leder till att både kroppen och psyket säger ifrån. Utmattning är resultatet av att pressa kropp och psyke för hårt under för lång tid. Utmattning ger både fysiska och psykiska symtom. Trötthet som inte går att vila bort. Smärta är vanligt. Kroppen värker. Det gör ont att röra sig. Huvudvärk, migrän och infektioner har inte sällan föregått utmattningen. Känslor av besvikelse och värdelöshet. Att inte hinna med och klara av de arbetsuppgifter som personen egentligen älskar. Till slut brister allt och sjukskrivningen är ett faktum. Kanske gick det inte att kliva ur sängen. Eller så bröt hen ihop i en gråtattack mitt under arbetet, en gråt som bara inte ville ta slut. Illamående och kräkningar, som en magsjuka men utdragen över tid. Yrsel, ångest, panikkänslor. Och så denna trötthet. Blytung kropp som knappt går att röra. Inte sällan känns det som det är en allvarlig sjukdom som tagit över kroppen. Och det är ett allvarligt tillstånd. Oavsett ålder är utmattning allvarligt, ett tillstånd som obehandlat kan få ödesdigra konsekvenser.

crying-1315546_1920
Gråten som aldrig tar slut, den djupa förtvivlan över att inte orka. Ibland finns inte ens orken att gråta. Kroppen som säger ifrån med många olika konstiga symtom. Hela livssituationen kan kännas totalt sönderslagen.  

Orsaken till utmattning står ofta att finna i organisationen i form av höga krav, bristande resurser och ingen eller liten möjlighet att som arbetstagare själv påverka arbetssituationen. Inte sällan läggs arbetsuppgift till arbetsuppgift utan att resurser tillförs. Kraven från olika håll ökar, men individen kan själv inte påverka dem. Kontrollen över den egna arbetssituationen upplevs till slut vara obefintlig. Därtill kommer arbetsmoral. Vi är lärda att arbetet går först, och dessutom, om vi stannar hemma innebär det dels mer arbete för kollegorna, dels att individen har än mer att ta itu med då hen kommer tillbaka. Alltså går hen till arbetet trots allmän sjukdomskänsla i kroppen, trots trötthet, trots att kroppen värker. Till dess att kroppen skriker så högt att individen blir tvingad att lyssna. Då först blir det sjukskrivning.

holzfigur-980784_1920
Allt mer arbete, känslan av att aldrig räcka till, att det alltid fins något mer som borde ha hunnits med. Arbetsuppgifter samlas på hög till dess de bara måste tas om hand. Men när? Arbete och fritid tenderar att flyta ihop och bara bli arbete. Till dess den sista stenen kommer, den som får allt att rasa i bitar.

Att vara utmattad är ett tillstånd som kräver lång tid för återhämtning. Forskning har visat att stress skadar hjärnan på ett liknande sätt som demens. Men med den skillnaden att skadorna vid stress kan läka. Vid demens är skadan permanent. Så upplevelser av att minnet inte fungerar kan mycket väl vara utlöst av stress. Med stress och utmattning kan följa andra sjukdomar som exempelvis depression, panikångestsyndrom och fibromyalgi. Ibland kan det vara så att det finns en eller flera diagnoser sedan tidigare som påverkas av utmattningen och eventuell medicinering kan behöva justeras.

cure-1006828_1920
Medicinering kan vara nödvändigt.

Sammanfattningsvis: En dålig arbetsmiljö på våra skolor drabbar inte bara eleverna utan också personalen. Stressen som skapas av att inte hinna med allt som behöver göras, ökad arbetsbelastning, besvikelse över att inte hinna med att ge varje elev den individuella hjälp och det stöd som bland annat talas om i skollagen. Att se elevernas stress och därtill känna sig otillräcklig, trots en fullgod arbetsinsats. Ibland sakna stöd från arbetsledningen, ofta sakna resurser och så vidare skapar en grund för att drabbas av utmattning eller som det ofta uttrycks – springa rakt in i väggen!

frustration-1241534_1920
När all ork är slut kan trappan till övervåningen och sovrummet kännas oöverstiglig.

Berätta gärna om dina erfarenheter av stress och utmattning. Egen, kollegors eller dina tankar kring ämnet i allmänhet.

Annonser

10 thoughts on “Stressad, utmattad och sjukskriven

  1. bbnewsab 2016-08-17 / 18:23

    Jag skrev just en satirisk kommentar på annan plats, dvs under en annan av dina bloggartiklar, GGV Pipili.

    När jag nu läser ditt nya blogginlägg här ovanför, tycker jag att den kommentarerna lika gärna skulle kunna stå som en kommentar här också. Så jag väljer att länka till den kommentaren: https://wordpress2202.wordpress.com/2016/08/14/fm-jeck-och-schaferpinnarna/#comment-1065 , så kan de som vill, eller törs, läsa den på dess originalplats här på din fina blogg.

    Ja du, när min pappa dog och jag hade skött om honom hans fem sista levnadsår, var det som om min kropp förstod att nu hade den råd att unna sig ”lyxen” att vara sjuk. Jag drabbades nämligen på kort tid av den ena åkomman efter den andra. Jag hade ju inte haft ”tid” att vara sjuk medan pappa levde, och nu var det som att kroppen min ville komma ikapp eller hur man ska beskriva det hela.

    Så många sjukdomar som jag drabbades av under mitt ”första pappafria” år har jag nog inte haft sammanlagt under alla de andra år jag levt.

    Jag kopplar förstås samman detta med stress. Denna stress sliter på både kroppen och hjärnan. Kroppens immunförsvar blir dysfunktionellt. Jag drabbades av den ena förkylningen efter den andra (jag som normalt har svårt att bli förkyld). Och andra (små)krämpor. Inte minst tankefladder, alltså koncentrationssvårigheter modell XL. Kunde läsa en tidningsartikel och efteråt undra, när jag läst färdigt: ”Vaffan handlade den texten om?”

    Och så blev jag extremt trött. Fatigueliknande symtom. Orkade vara i farten kanske bara 2-3 timmar i stöten, sedan var det dags för att vila i liggande ställning.

    Nu har det gått flera år sedan pappa dog. Och jag tycker att mitt mående har normaliserats. Tankefladdret är borta numera. Immunförsvaret verkar också ha återhämtat sig och blivit normaliserat, så att jag slipper att snörvla och hosta mig fram genom livet.

    Men jag märker att jag är känsligare (emotionellt sett) än förr om åren. Det krävs inte mycket för att jag ska komma ur balans nu för tiden. Så mitt liv innehåller fler – låt oss kalla det – svackor numera än det gjorde för bara fem till tio år sedan eller längre tillbaka i tiden än så. Jag är helt enkelt ”ömtåligare”, mer ”ömskinnad” till både kropp och ”själ”. Som detta med min gråtmildhet. Jag kan ju numera inte titta på tv-nyheterna utan att behöva torka tårar från mina ögon. Och när jag läser om FM-hundarna här på Pipilis fina blogg blir det inte sällan akut översvämning i mina tårkanaler. Måste nästan ha en hink stående invid datorn. För säkerhets skull. Samt en hög med pappersservetter.

    Inte så att jag behöver medicinera mot denna gråtmildhet. Jag har lärt mig att leva med den. Ett tag testade jag äta Sertralin, men det läkemedlet hade ingen effekt på mig, så jag slutade med det efter ca ett halvår.

    Bästa ”medicinen” för mig i dagsläget är i stället att följa GGV Pipilis fina blogg. Då är det som att alla mina känslor hämtas upp ur frösaboxen, och jag känner att jag så att säga lever. Än kan jag bli glatt rörd av det som jag läser, än kan jag bli rörd till tårar av det sorgliga innehållet i vissa av Pipilis bloggartiklar.

    I början tyckte jag det var lite skämmigt – läs: omanligt – att vara så här gråtmild som jag är nu för tiden. Men ju längre tiden går, desto mindre skämmigt tycker jag att det är. Och i vilket fall som helst kommer jag att fortsätta att följa min kära GGV Pipilis idoga bloggande. Så min emotionella frösabox innehåller numera inte lika mycket skit som tidigare. Och det ser jag som, delvis, GGV Pipilis förtjänst.

    Så jag bugar och tackar och lyfter på min sombrero och utbrister i ett stort TACK till dig, Pipili!

    Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-08-17 / 19:57

      Precis som GGV HH @bbnewsab skriver så är det mycket vanligt med en ökad stresskänslighet efter att ha varit utmattad. Det är som om kroppen får en slags allergi mot stress/överansträngning. Kanske är det en form av överlevnadsinstinkt vi bär med oss. Att bli förvarnade i tid så att vi kan bryta ett negativt handlingsmönster, dvs något som stressar oss.

      Det är också vanligt att om en person lever under press en period så kommer stressreaktionen när pressen minskar eller upphör. De flesta har säkert varit med om att ha haft en jobbig period, på arbetet eller i privatlivet, och när denna tar slut så kommer sjukdomar rad i rad. Ofta infektioner då immunförsvaret blivit nedsatt. Trötthet som inte går att vila bort. Vanligt är också huvudvärk, spänningsvärk eller migrän.

      Den ökade gråtmildheten som drabbar många, inte alla, kan också vara positiv ur den bemärkelsen. Att ha tillgång till sina känslor är bra. Det hjälper oss också att lära känna skillnad på känslorna.

      Många stressdrabbade bär på mycket känslor, men det är förhållandevis vanligt att ha svårigheter med att identifiera känslorna. Att lära sig känna skillnaden på exempelvis sorg och vrede, två känslor som ligger nära varandra gör att vi också kan bearbeta olika händelser bättre. Jag kan tänka att gråtmildhet exempelvis lär oss känna skillnad på tårar av vemod, av lycka och glädje, av sorg och av ilska/upprördhet.

      Genom denna identifikation lär vi också känna oss själva lite bättre. Det är inte alltid roligt, men väl så nyttigt.

      //Pipili

      Liked by 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2016-08-17 / 23:49

      Får jag lägga detta utlägg på Twitter under #människan bakom @expressenledare? Det är så bra att det behöver spridas!
      //P-L

      Liked by 2 people

      • supermamsen 2016-08-17 / 23:49

        Tack snälla! 💕
        Absolut!

        Då lägger jag ut det omgående! Tack själv ❤

        Liked by 3 people

    • bbnewsab 2016-08-18 / 07:35

      Supermamsens bloggartikel, se länk här ovanför) tycker jag att GGV Pipili skulle reblogga här på hennes egen blogg. Vilken förfärande, chockerande, upprörande, berörande och rörande läsning! Missa heller inte inläggen i Supermamsen-bloggartikelns kommentarsfält.

      Jag säger bara: SPRID, SPRID, SPRID! Alltför många av oss som bor här i landet har inte en susning om hur det går till i dagens svenska skola. Frågan är om ens skolpolitikerna har detta klart för sig. Om de verkligen visste, då gör de inte sitt jobb. Om de vet men ändå inget gör, då borde de skämmas röven av sig.

      Liked by 2 people

      • Piia-Liisa Pisal 2016-08-18 / 07:46

        Jag följer @bbnewsab goda råd och rebloggar artikeln under dagen.
        Tack till er båda ❤
        //P-L

        Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s