Fasaden

TW Triggervarning
Denna artikel kan hos vissa läsare väcka svåra och jobbiga känslor. Vet du med dig att du kan reagera med exempelvis svår ångest på berättelser  om andra som mår dåligt rekommenderar jag dig att sluta läsa här.
22688904_10212766570751907_7873040776593220007_n

Natten är tankarnas och ångestens tid. Smärtornas  och lidandets tid. Bilden visar all sin karghet i det skarpa sjukhusljuset. Det inre mörkret kontrasterar och som hotar ta över allt är dolt, men långt från borta. Se den unga kvinnans djupa förtvivlan – där är bara mörker. Att öppna ögonen skulle göra alltför ont. Inte den minsta strimma ljus orkar där och då leta sig in i hennes sinne. Det går inte att skilja mellan fysisk och psykisk smärta. Det går inte att skilja ångestens panik från depressionens djup. Allt existerar parallellt. Denna kontakt är tillräckligt smärtsam för att vi som ser henne bara vill springa därifrån samtidigt som man vill trösta. Men någonstans anar vi att det är mycket svårt att nå  fram med tröst. Hur är det då inte för kvinnan? Hon som är mitt i helvetet. Det finns inget annat ord i min värld. Jag blundar och kastas många år tillbaka till det som en gång var.
Tivedstrollen på landet 18 feb 18 bild 2
Den lilla torpstugan, här på bilden i upprustat skick, får bli en metafor för vårt sinne. Stugan är levande och rymmer liv, ljus och mörker. Dess väggar har sett mycket, varit trasiga, lagats, rivits ned, byggts upp på nytt, flyttats allteftersom behoven förändrats och stugans invånare med den. Precis som våra kroppar och vårt psyke byggs upp, rivs ned, ändras och förändras. Krymper, skadas och misshandlas och göms i mörker. Mörkret skyddar likväl som det skadar. Ljuset, det skarpa hårda, avslöjar obarmhärtigt varenda svaghet, spricka, dammkorn. Ljus och mörker. Båda kan vara precis lika obarmhärtiga. Den unga kvinnans situation kan till det yttre påminna mig om det jag gått igenom, men är i grunden helt olika. Ett milt barmhärtigt ljus visar upp det vackra. Solens sista strålar som smyger sig in och gör både byggnaden och dess invånare  vackra och friska.
pers-hamnen-28-nov-16-1
26903760_10213436888989444_6333364599660997987_n(6)
Solnedgången, leendet – kanske med ett stänk av vemod i talar till mig. Det är vackra bilder. Tankarna väcker fantasin och ser en verklighet långt från det hårda och trasiga. Det vi inte vill visa. Vemodet ger vid handen att det inte alltid varit enkelt och vackert. På samma sätt som en solnedgång föregår mörker men också en kommande soluppgång. Vid en första anblick ser stugan kanske bara något sliten ut, men beboelig. Men när vi ser närmre på fasaden är allt på väg att rasa samman. Tivedstrillen torp det var en gång... bild 13 Torpet 18 feb 18 - kopiaTivedstrillen torp i vinterskrud 18 feb 18 - kopia
Om torpet är vårt medvetande kan kanske uthusen som hör till vara delar av vår kropp. Tillsammans bildar de en helhet – men kan jag se den? Och vad ser du som betraktare? Tivedstrillen torp det var en gång... bild 11 uthuset 18 feb 18 - kopia
Var fäster du blicken?
Tivedstrillen torp det var en gång... bild 2 18 feb 18 - kopia
Smärtan kan anas genom att se på fasad och uthus. Men de inre skadorna syns inte förrän den skadade väljer att visa dem.
Tivedstrillen torp det var en gång... bild 12 Torpet 18 feb 18 - kopia
Ett trasigt fönster skulle kunna jämföras med en ärrad arm. Eller kanske en rullstol. Men vad är det inre kaoset?Tivedstrillen torp det var en gång... 18 feb 18 - kopia
Var detta väntat? Eldstaden, taket, väggarna… allt raserat. Rummet en berättelse i sig. Spänningarna finns kvar inom oss. Kanske är det här det kompakta mörkret och paniken tar tag i oss, drar oss ner i djupet till en plats som är så svår att precis allt är bättre än att vara kvar. Desperationens kvävande grenar slår och håller fast. Paniken är ett faktum för vissa. Andra går in i apati och ger upp istället för att kämpa emot. Väggar och tak rasar över oss, på oss. Går det att överleva detta?Tivedstrillen torp det var en gång... bild 6 vinden 18 feb 18 - kopiaTivedstrillen torp det var en gång... bild 7 lager på lager 18 feb 18 - kopia
Vid en noggrann anblick syns de många lagren tapeter och de små blå vackra blommorna. Detta var en gång en vacker byggnad både ut- och invändigt. Minnet av hur det var lever kvar och tankar och känslor är fortfarande kvar i det hela och vackra.

Tivedstrollen på landet 18 feb 18 bild 4
Jag tänker att vara sinnen fungerar på liknande sätt. När vi mår som sämst är vi som det fallfärdiga torpet, men djupt inom oss finns de vackra blåblommiga tapeterna kvar.  Som allt renoverings- (rehabiliterings-)arbete kostar det på. Kanske måste vi släppa taget om saker som varit betydelsefulla för att vi ska kunna gå vidare och bli friska. Vi kan bygga upp vårt hem på nytt. Vägen dit kan vara både krokig, hal och smal – men så småningom kommer vi fram.
Tivedstrillen torp det var en gång... bild 16 På väg till Torpet 18 feb 18 - kopiaTivedstrollen på landet 18 feb 18 bild 1
Vi är hemma igen!
Tivedstrillen torp det var en gång... bild 8 fd kakelugn 18 feb 18 - kopia
Renoveringsarbete kommer det alltid att finnas och kanske måste det rivas och byggas nytt. Men det är inte lika svårt längre.
Visningsbild:Tivedstrillen torp det var en gång... bild 13 Torpet 18 feb 18 - kopia
Foto:
Byggnader och naturbilder: Tivedstrollen (Per Svensson och Marina Pettersson)
Den unga kvinnan: Privat. Bilderna publiceras med modellens uttryckliga samtycke.

Kommentera gärna. Hur uppfattar du den unga kvinnan? Går det att renovera det som är så trasigt? Hur tänker du kring det?
Vill du berätta din historia är du varmt välkommen att göra det.

Annonser

14 reaktioner på ”Fasaden

  1. duritzan 2018-03-03 / 20:56

    Ska försöka skriva mer senare. Det väcker mycket, både negativt och positivt. Men just inatt hoppas jag på valpning så jag kan inte fokusera fullt ut. Håll tummarna för att allt går lugnt och bra.

    Gillad av 3 personer

  2. Jag 2018-03-04 / 10:19

    Visst går det att bli hel igen, att bygga upp och stå på stadig grund. Men, som du skriver, det krävs arbete. Bråten måste bort och det friska virket tillåtas komma fram. Tillit, kärlek, omsorg, omtanke och någon som hjälper till att mura, spika och få fogarna starka. Någon som hjälper en att se möjligheterna. Ett nytt friskt hus att sätta upp blåblommiga tapeter i.

    Gillad av 4 personer

    • Piia-Liisa Pisal 2018-03-04 / 10:44

      Tack för din varma, uppmuntrande kommentar. Jag kan bara instämma i det du säger. Med bra hjälp och hårt arbete går det att komma igen, precis som du säger. Även om det friska kan tyckas vara långt borta när man bara ser allt som är förstört och raserat. Jag tänker att det som byggs blir något nytt, men med delar kvar av det som varit. Allt går inte att reparera och då är det att hitta alternativ och det gör vi även om det är jobbigt och tar tid. Men, som sagt, först måste det trasiga och sjuka tas bort på lämpligt sätt.

      Återigen; Tack för din varma och omtänksamma kommentar.
      //P-L

      Gillad av 3 personer

  3. annisvensson 2018-03-04 / 21:45

    Du skriver fint om ett svårt ämne. Jag tror att allt går att reparera, laga men det kräver tid och mycket energi. Det krävs påfyllning av energi för att klara av det. Jag fyller på genom att göra saker jag tycker om och mår bra av. Att skriva är en sån sak och jag skriver bland annat en bok med det temat och bloggar. Skrivandet ger mig massor av energi och glädje och det verkar som om du också hittat något viktigt i skrivandet. Jag tror som sagt att det går att läka men en del sår finns alltid kvar som revor. Allt försvinner inte men det blir bättre. Mycket bättre.

    Gillad av 3 personer

    • Piia-Liisa Pisal 2018-03-04 / 21:54

      Tack för din kommentar. Den värmer ❤ Jag håller med dig i det du skriver och för mig är skrivandet i sig är en reparationsprocess, även de inlägg som behandlar helt andra ämnen än vårt psyke. Jag vill skriva mycket mer än vad jag kan – men får lära mig vara nöjd med det som trots allt blir skrivet!
      Återigen; Tack!

      Gillad av 3 personer

  4. Anna 2018-03-08 / 06:11

    Leonard Cohen har en textrad som lyder ”there’s a crack in everything, that’s how lights get in”. Det är ungefär vad du berättar i din text. Jag ser bara vackra saker i dina torpbilder. Det enda som kanske är ”fel” är just att alla delarna inte sitter kvar där de brukar sitta. Helandet handlar kanske just om att få så många utspridda delar av vårt inre på rätt plats igen.

    Gillad av 3 personer

    • Piia-Liisa Pisal 2018-03-08 / 12:16

      Tack Anna ❤
      Jag tycker också om torpbilderna – men tänker som så att kylan släpps också in tillsammans med ljuset. Kaoset behöver få lite struktur och det som inte längre är användbart behöver bytas ut för att det ska gå att bo där. Men ljuset är ju det som gör en renovering möjlig.
      Kanske handlar det också om vad vi ser – kaos och trasighet eller möjlighet till ett skapande? I din varma kommentar läser jag in möjligheterna till att skapa något som passar den som ska bo i torpet. Och Leonard Cohens text om att släppa in ljuset tycker jag står för hopp.
      Den unga kvinnan var när det var som sämst begravd under rasmassorna (läs IVA). Nu tror jag att hon börjar se ljuset och har kommit en bra bit i att skapa sig en friskare och ljusare tillvaro, även om hon fortfarande har mycket kvar. I sitt unga liv har hon upplevt mer fasor än vad de flesta inte ens gör under ett helt liv 😥
      Återigen; Tack för din hoppfulla kommentar. Skicka gärna en länk till Leonard Cohens sång som du refererar till. Om du vill så lägg den gärna som kommentar!
      //P-L

      Gillad av 2 personer

      • Anna 2018-03-08 / 20:29

        The songs name is Anthem and it seems to come from an album called The future. Halleluja (another Cohen song) det måste vara ett gott tecken på att ljuset kommer in och hjälper den som har stort själsligt renoveringsarbete framför sig. Jag brukar i all enkelhet försöka göra sådant som jag har lärt mig helar min själ, gör saker som jag tycker är roliga, inte vad andra tycker att jag borde göra. Där börjar nog alla renoveringsarbeten. Sedan har vi alla olika stora skador att reparera och det tar olika lång tid. Jag hoppas att alla en dag i sitt liv får uppleva att renoveringsarbetet är värt allt slit.

        Gillad av 3 personer

  5. Piia-Liisa Pisal 2018-03-09 / 10:51

    Den unga kvinnan i texten har funnit sin tro och jag såg också nyligen att hon gått med i en självhjälps-/stödgrupp på FB för personer med hennes problematik.Var vi finner vårt ljus för det själsliga renoveringsarbetet måste få vara individuellt. Men jag tänker att en bra vårdkontakt är en av flera sprickor som låter ljuset komma in. Att möta andra med liknande problematik kan ofta (dock inte alltid) vara till god hjälp för att bygga vidare.
    //P-L

    Gilla

  6. duritzan 2018-11-08 / 14:34

    Underbart att den unga kvinnan funnit en för henne framkomlig väg! När jag såg den första bilden på henne ville jag bara hålla om henne.

    En bra vårdkontakt har för mig varit livsviktigt All gammal bråte kan jag inte kasta ut – den är en del av det som format mig. Men med hjälp av goda hjälpare kan jag se det som gammal bråte som får ligga på en hög för sig och som jag inte behöver rota i alltför ofta. Den högen ger också perspektiv på de nya, goda delarna i tillvaron. Det är i mörkret som ljuset lyser emot oss genom springan eller den öppna dörren (det var den jag såg i den 6:e bilden). I solskenet är inte ljuset lika påtagligt eftersom det är självklart.

    För mig är den svåraste tiden just när jag lagt mig. Så länge jag är sysselsatt med något finns inte plats för de onda tankarna, men när jag ska somna hoppar de upp. För att komma undan ångesten då och kunna somna tar jag medicin och spelar musik – samma skiva varje kväll ett par månader i sträck innan jag byter. Då får inte ångesten plats. Iaf för det mesta, ibland måste jag gå upp och göra något annat för att bryta dess makt innan jag kan göra ett nytt försök.

    Och så har jag hundarna – de ger så mycket. Men det behöver jag knappast tala om för dig. Å andra sidan hade jag en fruktansvärd period förra hösten när jag var orolig för att jag gjort ett misstag i placeringen av en av valparna. Jag har sett till att de kommit till världen och då har jag ett ansvar för att de får ett gott liv. Numer vet jag att det faktiskt var ett bra hem Fidel kom till vilket känns gott.

    Gillad av 1 person

    • Piia-Liisa Pisal 2018-11-09 / 12:04

      Tack för din fina kommentar – och vad skönt att det blev bra med Fidels hem 🙂
      Ibland händer att jag saknar hund så det gör ont i mig. Men så kommer min Akka och lägger sig bredvid mig och då känns det genast bättre. Katt kan jag ju ha och Akka (en Helig Birma som är drygt 14 år) är lugn och sällskaplig och passar mig utmärkt. Vi trivs bra ihop.
      Kvinnan jag skrivit om blir sakta bättre. Hon får behandling och har också fått ett bra boende där det finns tillgång till personal dygnet runt om hon skulle behöva. Hon praktiserar i en verksamhet som hon själv valt vilket också är läkande till kropp och själ.

      Jag spelar också musik på kvällar och nätter. Ibland rullar musiken dygnet runt. Youtube har bl a lugn och behaglig jazz som fungerar som radio men utan prat! Det passar mig bra.

      Jag har klarat mig från ångest till allra största delen, men ramlar istället ner i depressionens svarta hål. Nu har jag sedan ett par år en bra medicinering vilket har gjort att jag mår bättre och är mer stabil psykiskt. Ett års psykoterapi har också gjort sitt till samt samtalsstöd. Vilken väg vi tar för vårt, som jag ser det, ständigt pågående, själsliga renoveringsarbete är individuellt. det viktiga är att det är något som fungerar just för individen.

      Tack för att du delar med dig av dina sätt att komma vidare.

      Kramar
      //P-L

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s