Sjukreserally

Hjälp! Någon som vill följa med på sjukreserally? Krav: Avsaknad av allt vad åkrädsla och anlag för åksjuka heter!

truck-243419_1280
Många chaufförer kör bra. Mjukt, lugnt och trafiksäkert. Sedan finns den andra gruppen, de som utmärker sig. Om dessa handlar denna artikel.

En fördel är om du är okänslig för otrevligt bemötande samt inte bryr dig om säkerhet i bilen. Sjukreserally är den beteckningen Livets Skiftningar har gett de chaufförer som tycks tro att hastigheten betyder allt och säkerheten inget vid sjukresa. Sjukresor och färdtjänstresor hör till gruppen samhällsbetalda transporter. Den egenavgift resenären betalar ligger ofta mellan 0 och 15 % av resans totala kostnad. Att köra samhällsbetalda transporter innebär ofta att köra sjuka personer, personer som på olika sätt inte kan nyttja kollektivtrafikens tjänster just på grund av sjukdom/skada. Specialfordon kallas fordon som kan ta liggande personer och personer som sitter kvar i sin rullstol/Permobil under resa. I första hand ska resenär om möjligt flytta över till bilsäte, men vissa måste sitta kvar i rullstolen under resa.

par-elrulle
Att resa i Permobil innebär som regel att sitta kvar i rullstolen under resan. Rullstolen spänns fast på golvet i bussen på minst fyra fästpunkter. Därutöver givetvis säkerhetsbälte samt eventuellt så kallade komfortbälten som håller passageraren fastspänd i rullstolen.  (Ekipagen kan väga uppemot 300 kg)

Vad är då sjukreserally? Sjukreserally är när föraren av fordonet framför detsamma som om: 1. Han är helt ensam på vägen och även i bilen. 2. Några hastighetsbegränsningar inte existerar. 3. Ojämnheter i vägen, kurvor och annat som normalt medför en sänkning av hastigheten helt ignoreras. 4. Han jämställer sin förmåga att köra bil med förare som syskonen Petter och Henning SolbergSebastian Loeb med flera kända rallyförare som kört Svenska Rallyt. Jag skriver fullt medvetet ”han” då jag hittills inte åkt med någon kvinna som kört på ett sätt som ens kommer i närheten av vad dessa män omkring 30 till 40 år kör. Lägg därtill till ett stort mått av självtillräcklighet, nonchalans och arrogans så har vi föraren som ägnar sig åt sjukreserally. Säkerheten är oprioriterad. En förare frågade om jag ville ha säkerhetsbältet på mig. Samma förare körde så att Permobilen höll på att tippa.

volkswagen-569315_1920
Ensamma både i och utanför bilen är det säkraste stället för dessa chaufförer.

Men visst är det en överdrift? En person som kör sjuka måste väl ta stor hänsyn till dem som är hans kunder? Det handlar om sjuka personer, ofta med svår smärta. Stöt- och krängningskänsliga. Känsliga för allt som innebär oförberedda rörelser. Personer som dessutom ofta inte kan parera just krängningar och andra rörelser som uppstår i fordonet. Det kan vara nyopererade, liggande personer som i bästa fall är ordentligt fastspända på båren. Problemet är att bältena kan göra ont. En av de som kör mycket bra hade uttrycket: ”Jag ska kunna ställa ett spetsglas på golvet fyllt till brädden och köra så att inget spills ut eller att glaset välter”. Den föraren var en dröm att åka med. Frågan om överdrift – ja till en viss del, men mer sanning än vad som är acceptabelt. Alldeles för många förare kör sjukreserally. Det har hänt flertalet gånger att jag svimmat av smärta och min ledsagare fått tillkalla ambulans och jag har återkommit från det sjukhus jag halvtimmen tidigare åkte hem från, men nu till akutmottagningen.

trees-358418_1920
Yr, korta stunder av medvetslöshet, smärta som inte är av denna världen. 

Det var långa köer på vägen hem. Chauffören visste en genväg, eller två. Han svängde av och åkte ut på en smal krokig grusväg och fick vända på en gårdsplan. Nästa genväg av ännu smalare och gropigare och tog slut på en veteåker. För att över huvud taget kunna vända var han tvungen ut på åkern. Hastigheten var dessvärre anpassad till större väg. Innan vi var ute på den större vägen hade jag försvunnit bort. Delar av resan saknar jag minnen från. Innan genvägen hade han mycket hastigt svängt av vägen för att se om kön på motorvägen som gick parallellt med den väg vi färdades på hade släppt. För att vända tillbaka blev lösningen till en U-sväng över heldragna linjer mitt på bron över motorvägen. Tilläggas ska att det också var in- och utfart till ett av Mellansveriges större köpcentra. Hade han åkt cirka 500 meter till hade han kommit till en mindre väg där han enkelt kunnat vända på ett lagligt och trafiksäkert sätt.

driver-739899_1920
GPS används högst godtyckligt många gånger.

Då chaufförer utmärkt sig genom att köra mig sjuk har det hänt att jag bett dem ta det lugnare nästa gång de ska köra mig. Gjorde så för en tid sedan och fick en utskällning som svar. Om det inte passade var det bara för mig att ta min Permobil och köra ur bussen. Krävde jag att han skulle köra i lägre hastighet än högsta tillåtna så vägrade han köra mig. Jag hade inte sagt något annat än att jag önskade att han skulle ta det lugnare på grund av smärta.

minibus-1316097_1920

För tredje, kanske fjärde gången sa jag lugnt att jag har ont och inte klarar av gupp med mera. Ett stöddigt svar att lite mjukare kunde han väl köra då. Till saken hör att förarna tillsammans med mitt namn får upp ett observandum att de ska köra extra mjukt då jag är mycket stöt- och vibrationskänslig. Förarens, enligt mitt tycke, högst oprofessionella agerande är anmält till dennes uppdragsgivare. Brott mot trafikreglerna är vanliga. Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp mycket mer dessa förare gjort under alla de år jag åkt sjukreserally, men väljer att sluta här.

Vilka är dina åsikter om samhällsbetalda transporter? Vad tycker du att jag har rätt att kräva av föraren? Vad kan föraren kräva av mig som passagerare?

rally-catalunya-1007591_1920
Jag åker säkrare i en WRC-bil än vad jag gör i sjukreserally även om det kanske skiljer upp till 100-150 km/h…

 

Tankar om sömn…

Tidigare artiklar har handlat om trötthet. Framförallt den förlamande trötthet som omöjliggör aktivitet. I denna artikel ligger fokus mer på sömnen och vad som kan göras för att hitta igen åtminstone delar av sömnen. Men även konsekvenser av trötthet och sömnbrist berörs.

bed-1284238_1920
Tänk om – sömn var vila!

Somnar, vaknar, somnar, vaknar och ständigt trött. Somnar sittande, kan vara på toaletten eller i rullstolen, hemma eller borta. Somnar liggande i sängen men på alldeles fel tid, sover tidig kväll och vaknar omkring midnatt. Ofta som piggast den tiden, tiden då sömnen borde vara som djupast enligt experterna. Och den är som djupast på förnatten hos dem som har ett friskt sömnmönster. Om en somnar omkring kl 22-23 så infaller djupsömnen någon gång strax före midnatt. Den kommer sedan igen vid ytterligare några tillfällen under natten, men den första djupsömnen är den som ger mest vila. Sedan finns det vi som av olika anledningar inte når djupsömn och följaktligen också blir utan den vilan som djupsömn ger. Istället blir sömnen lätt och ofta oregelbunden. Det är då tankarna kommer. Tankar om sömn. Tänk om sömnen kunde komma på natten.

cat-289591_1280
Tänk om – en somnade lika lätt som en katt!

När alla andra sover. Sömnhygien talas det om. Det finns listor på listor vad som ska ge en bra sömn. Framförallt, ta inte hjälp av tabletter för att sova. Då blir sömnen än sämre. Men om det inte går att sova? De flesta som säger att de inte sover, sover iallafall, om än inte bra. Problemen kan också se olika ut. Det kan vara svårt att komma till ro för att sova. Kanske somnar lätt, men vaknar efter en kortare tid. En del somnar sent och vaknar tidigt. Eller somnar direkt, sover några få timmar och är sedan vakna. Andra sover korta stunder utspridda över hela dygnet, frivilligt eller ofrivilligt. Det finns många sätt att sova dåligt. Även att sova många timmar, men vakna lika trött som vid insomnandet. Sömnen blir oregelbunden och grund. Sover mycket, men vilar lite. Och det får konsekvenser inte bara för den drabbade, utan även för omgivningen. Dålig sömn förstärker dessutom ofta smärta.

girl-1142570_1920
Att somna ofrivilligt på fel plats är också sömnproblem

Vad är viktigt för att sova då?

  • svalt och mörkt sovrum
  • bara sova i sängen
  • skilj noga på dag och natt
  • rutiner vid sänggående
  • gå upp om du inte somnat efter en tid du bestämt t ex 30 minuter
  • lugna aktiviteter innan sänggående
  • inte lägga sig hungrig, men ingen stor måltid och en stund innan
  • avstå från exempelvis drycker som innehåller uppiggande ämnen såsom koffein (Cola, kaffe, energidryck med flera)
  • ta en varm dusch eller ett bad någon halvtimma innan sänggående
  • arbete är absolut förbjudet i sängen
  • skriv upp problem och tankar som dyker upp direkt så du kan släppa dem under natten

Detta är bara några av alla de råd som förekommer. Råden är säkerligen bra och flertalet av dem tillhör gruppen ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Det vill säga att forskning har visat att de har en positiv effekt på sömnen. Ändå gäckar sömnen så många. Sömnbrist får också stora konsekvenser för de drabbade.  Inte somna vid matbordet eller med kaffekoppen i handen. Eller vid ratten. Microsömn är vad ordet säger. Korta, korta stunder av sömn som kan vara omedvetna. Därmed blir de farliga. Trötthet är exempelvis ett stort problem i trafiken. Flera artiklar talar om att trötthet är ett minst lika stort problem, och lika allvarligt, som alkohol när det gäller bilkörning. Och det är olagligt att köra bil och vara så trött att säkerheten hotas. Kan det ledas i bevis att föraren varit trött eller somnat vid ratten kan det bli tal om brottet vårdslöshet i trafik.

accident-1128236_1920
Trötthet och att somna till, om så bara för en mycket kort stund, orsakar många olyckor.

Men att sova är inte alltid enkelt. Inte ens om de råd som ges följs. Och att sova och att vara trött är två skilda saker. Det är inte ovanligt att vara genomtrött, men ändå inte kunna sova eller ens vila. För trött för att vara vaken och för pigg för att sova, ett mellanting mellan sömn och vakenhet. Det drabbar ofta dem som lider av stressjukdom. Den naturliga sömnkurvan har planats ut och blivit till problem både i sovande och vaket tillstånd. En känd orsak, utöver stress, till dålig sömn kan vara övervikt. Övervikt kan i sig bidra till snarkning som kan göra att individen får andningsuppehåll eller inte andas tillräckligt djupt för att syresätta blodet ordentligt. Dålig syresättning leder till dålig sömn. Själv fick jag som skriver diagnosen hypoventilation, det vill säga att jag andas inte tillräckligt ofta (motsats – hyperventilation) och får en något låg syremättnad i blodet. Alltså väcker kroppen mig för att jag ska andas. Följden blir dålig sömn och en ständig trötthet. Det känns bra att få reda på orsaken men mindre bra att inte veta vad som kan göras för att det ska bli bättre. En remiss till lungkliniken väntar och med den givetvis en förhoppning om lösning på problemet.

hypertension-867855_1920 (1)
Att få ner ett för högt blodtryck och försöka få pulsen normal genom bland annat viktnedgång är en viktig åtgärd. Likaså att få blodsockret att ligga stabilt då allt hör ihop. Eventuellt krävs läkemedelsbehandling.

Det var några tankar och lite fakta om sömn. Berätta gärna om dina erfarenheter, eller dina tankar kring sömn generellt. Kommentarer är alltid välkomna!

bed-945881_1920
Som överrörlig finns det inga konstiga sovställningar!

Visningsbild:
sleep-839358_1920

När orken tryter – långvarig svår smärta

För dem av er läsare som själva lever med svår smärta är det som sägs i denna artikel inte obekant. Istället kanske det kan vara av värde att känna att du är inte ensam. För någon är detta kanske helt nytt, för andra finns det bland nära och kära, vänner och bekanta. För er som inte är drabbade är förhoppningen att artikeln kan bidra till en ökad insikt i hur smärta kan påverka hela livssituationen. Oavsett situation, så se denna artikel som ett exempel på hur det kan vara. För smärtan och dess konsekvenser är individuell. Det är bara ett vi kan vara säkra på och det är att det finns inte någon som skulle vilja ha sin smärta kvar om det gick att bli av med den.

mistake-876597_1920
Tröttheten skapar merarbete som gör att tröttheten ökar som i sin tur skapar merarbete som…

Tänk dig en krok på väggen. Du ska hänga av dig dina ytterplagg. Men var gång du försöker så halkar plagget av kroken och kommer på dig någonstans. Kanske kastade du kepsen och den studsade tillbaka mot dig. Hur du än gör står du med dina plagg och får dem inte upp på hängaren. Irritationen ökar med varje försök att hänga upp dina kläder. Låt gärna det bli en bild av smärtlindring. Kroken är den smärtlindrande behandlingen, och ytterplaggen smärtan. Till slut har du lyckats att få kepsen hänga snyggt och prydligt. Jackan håller du i, skorna fick du visserligen av dig men å andra sidan fryser du om fötterna.

jeans-828693_1920.jpg
Biverkningar av läkemedel (och hypermobilitet?)

Du kapar toppen på smärtan med behovsläkemedel (kepsen) och din grundläggande smärtlindring (skorna) bidrar till att du har en viss effekt, men biverkningarna följer som brev på posten (du fryser om fötterna). Men jackan blir du inte av med. För den går inte att hänga upp eller kasta ifrån sig. Du kan försöka, men följden blir att du då istället får ta en tröja. Smärtan har bytt karaktär, men är fortfarande kvar. För kroken där du skulle hänga den var redan full! Av allt annat som också behöver få en plats. Du försöker på alla sätt att göra dig av med plaggen, men oavsett vilket så misslyckas du allt som oftast.

Hela kroppen värker.Trötthet och orkeslöshet  tar över vardagen. Att bara kliva upp ur sängen är ett helt företag. Att sitta uppe mer än kortare stunder är en ansträngning långt utöver vad kroppen vill medverka till. Varför har det blivit så här? Varför skakar du inombords? Tittar upp på klockan och inser att sömnen tagit en halvtimme. Igen. Somnar utan förvarning, utan att märka. Smärtan och tröttheten tar från dig delar av dygnet liksom tankeförmåga. Av och till feberkänsla, som om en influensa var i antågande. Flera olika preparat för att hålla ner mängden läkemedel och öka interaktionen dem emellan. Ett nyare sett att se på smärtlindring.
drug-1070943_1920
Långvarig (kronisk) smärta blir något du ständigt bär med dig. Den är tung och jobbig att bära och smärta stressar kroppen. Utöver att du har ont får du med stor sannolikhet också symtom på utmattning. Hela kroppen påverkas negativt av långvarig smärta. Trötthet är ett vanligt symtom. För trött för att orka vara vaken, för pigg för att kunna sova. Eller, rättare sagt, många gånger gör det för ont för att sova. Kroppens naturliga sömnkurva planas ut, på ett liknande sett som vid långvarig stress, och gör att den drabbade går och är ständigt trött. Hur tröttheten tar sig uttryck varierar givetvis. Att slumra till allt från några sekunder till någon timme, ibland utan att ens märka detta förrän vid uppvaknandet, är en variant. Kanske som mest farlig innan individen lärt sig att hen faktiskt somnar. Korta stunder är inte sällan helt omedvetna för den drabbade.

sleep-102436_1280
Microsömn?

Smärta är en av kroppens starkaste varningssignaler. Det gör att vi som individer aldrig vänjer oss vid smärta på samma sätt som med exempelvis lukt eller smak. En lukt som finns i vår omgivning kommer hjärnan till slut att sluta registrera. Smärtan fortsätter att registreras, ibland långt efter att det som från början gjorde att vi fick ont läkt ut. Kroppen blir inte sällan överkänslig och kan komma att registrera till och med mycket lätt beröring som svår smärta. Vi kan lära oss att leva med smärtan, lära oss att fungera någorlunda men aldrig vänja oss. Viktigt att komma ihåg är också vad som utlöst eller utlöser smärtan hos en individ. Vid viss smärta kan och mår vi kanske till och med bra av att röra oss så gott det går. Träna utifrån egna förutsättningar. För en annan individ, till synes med samma slags smärta kan träning innebära att smärtan blir betydligt sämre. All smärta går inte att träna bort. Det finns ibland en övertro på att träning. I många fall är träning bra. Men inte alltid.

fitness-332278_1920 - kopia
Träning individuellt anpassad fungerar ofta, men inte alltid. Vissa tillstånd försämras av träning.

Många som lever med svår smärta är multisjuka. Olika former av gånghjälpmedel såsom kryckor, rullstol, rollator är hel nödvändiga hjälpmedel. Bara för att en person till stor del använder rullstol innebär det inte med nödvändighet att hen är förlamad. Att som rullstolsburen resa sig upp ur rullstolen och gå en liten bit är vanligt. Rullstolen är trots detta helt nödvändig. Många rullstolsburna kan gå några meter. Eller kanske i sin bostad, men inte utomhus. Rullstolen är förutsättningen för att kunna vara med. Ingen av oss har valt att vara rullstolsburen. Vi är det av nödvändighet.

wheelchair-749985_1920
Rullstolen är ett hjälpmedel som kan användas på flera sätt. Ibland kan det vara skönt att stå upp och ta några steg med rullstolen som stöd, för att sedan sätta sig igen. 

Till sist: Smärta är ett dynamiskt tillstånd. Det innebär att idag kanske det fungerar att sitta uppe och vara med under några timmar på en aktivitet. Nästa dag/vecka kan samma aktivitet vara omöjlig.

^0E3A1C74A2A1A0CFA2DBC07BB63A6B7AC5D5B2503FB5A67ECB^pimgpsh_fullsize_distr
Ridning kan fungera bra även för personer med svåra funktionsbegränsningar.

Går det ”att lära sig leva” med smärta 24/7? Hur ser du som för det mesta är smärtfri på långvarig/kronisk smärta?
Dela gärna med dig av dina tankar och reflektioner kring smärta.

Sjysta villkor (Reblogg)

Sjysta villkor och stopp mot tvångsarbete – ILO antar utmanigen om Globala värdekedjor

avatar

För tre år sedan dödades 1200 människor och 2500 skadades allvarligt vid en textilfabrik på Rana Plaza i Bangladesh.

Katastrofen blev en ögonöppnare för den breda allmänheten om att jakten på låga priser på skor, t-shirtar och kläder bär ett enormt högt pris i form av mänskligt lidande för dem som tvingas arbeta i fabriker med dålig arbetsmiljö, långa arbetspass och till låga löner.

Det har blivit allt tydligare att globaliseringen av ekonomin är oundviklig och ofta enormt orättvis. Klyftorna mellan dem som profiterar på de positiva effekterna av globaliseringen och dem som möjliggör den vidgas allt mer. Längst ut i kedjan av produktionen arbetar de som är mest sårbara och utsatta – barn, kvinnor och män.

Det är därför mycket välkommet att ILO, nu för första gången, ska anta utmaningen om att uppnå anständiga arbetsvillkor (Decent Work) genom hela produktionskedjan. Diskussionen och förhandlingen som ska påbörjas i Geneve i sommar kommer att bli mycket komplicerad. Arbetsgivare och arbetstagare står långt ifrån varandra.

Globala produktionskedjor eller värdekedjor (GSC) ökar alltmer i betydelse, ca åttio procent av all global handel och tillverkning sker i någon del av en produktionskedja. Varors tillverkning delas upp, fragmenteras allt mer, i jakt på lägsta kostnad. Samtidigt luckras beskattnings och arbetsrättsligt lagar upp i länder som tävlar om att locka till sig utländska investerare. Den snabba tekniska utvecklingen och allt fler aktörer som blandas in i produktionen gör det svårt att överblicka och organisera facklig närvaro för de arbetare som är mest utsatta.

Arbetstagares grundläggande rättigheter sätts på undantag i de globala produktionskedjorna. Organisationsrätten respekteras inte, att framföra klagomål leder till summariska bestraffningar och avsked. Avsaknaden av rätten att förhandla kollektivt är helt dominerade inom GSC. Det leder till låga löner, försämrade arbetsvillkor och minskad respekt för arbetares rättigheter.

I produktionskedjorna finns en överrepresentation av migrantarbetare som exploateras, dessa arbetare rekryteras av underleverantörer långt bortom kontroll för det upphandlande företaget. Kontrollen är dålig, ITUC (Världsfacket) larmar om att det längst ut i GSC återfinns barnarbete, tvångsarbete och andra former av utnyttjande av människor. Det behövs därför omedelbart ett ramverk av åtgärder och lagstiftning som förbjuder och kriminaliserar dessa företags jakt på billig arbetskraft.

GSC kommer aldrig att bli hållbara om de inte baseras på principen om Decent Work. Stater måste säkerställa att företag respekterar de fundamentala rättigheterna för alla arbetare, inklusive migrantarbetare. Av särskild stor betydelse är ratificeringen av ILOs åtta kärnkonventioner och att de följs därför att dessa konventioner utgör grunden för att kunna uppnå grundläggande rättigheter i arbetslivet. Då garanteras rätten att organisera sig och förhandla kollektivt. Likväl finns då stöd för att eliminera alla former av tvångsarbete, barnarbete och diskriminering i arbetslivet.

När de svenska delegaterna åker till Geneve i juni för att påbörja förhandlingarna finns en viktig uppgift att fylla. Sverige kan tjäna som ett gott exempel på att sunda relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare skapar förutsättningar för konkurrenskraft, produktivitet och ett arbetsliv med respekt för arbetstagare med god löneutveckling.

Sveriges regering kan bidra med att visa att respekten för fria och självständiga parter är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Regeringens initiativ för en rättvisare globalisering mellan arbete och kapital – Global Deal är ett mycket vasst och bra initiativ. Men för att det ska bli verklighet krävs att regeringen lever som den lär. Därför krävs att Sverige snarast följer uppmaningen från LO och ratificerar protokollet mot tvångsarbete – först då kan arbete med sjysta villkor i produktionskedjorna bli verklighet.

Etiketter: , , , , , , ,

Oscar Ernerot

Ombudsman

Valborgsmässoafton 2016

sweden-123784_1920

Livets Skiftningar vill önska alla läsare en riktigt Trevlig Helg med bilder, sång och musik hämtat från tidigare år.
Lite Skönsång till brasans sken:
Hedemora gymnasieelever sjunger

Givetvis vill FM-hundarna också hälsa Våren Välkommen FM Krus och FM Kudo representerar FM-hundarna. Bilderna är tagna av respektive matte idag sista april.

FM Krus 160430

FM Kudo sista april 16 bild 2
FM-hundarna vill gärna, mitt i all glädjen, skicka med en hälsning som gäller fyrverkerier. De önskar att fyrverkerier ska  hållas på förutbestämda platser och anordnas av dem som är professionella. Många av deras vänner och andra djur far illa av smällare och raketer. De ber om visad hänsyn och tycker att det räcker så bra med de officiella fyrverkerier som till exempel kommunerna eller andra som har ansvar för Valborgsmässofirandet ordnar. Här kommer lite fakta om fyrverkerier och säkerhet från MSB och TV4.

Skansen Valborgsmässoafton 2012
Fyrverkeri – skådespel 17 maj 2015 Norge
DNs Fyrverkeri Riddarfjärden 2014

fireworks-768706_1280

Trevlig Valborg

önskar Livets Skiftningar
fireworks-728527_1280 (1)

Foto FM Kudo:   Julia Eklund
Foto FM Krus:    Susanne Andersson
Övriga foton:     Arkivbild Pixabay.com