Hemtjänst – trygghet eller otrygghet

Tivedstrollen vandringsled på väg till Nidaros... juli 18
Vilken väg väljer kommunen när det gäller rekrytering av semestervikarier? (Foto: Tivedstrollen)

Den här artikeln är annorlunda än tidigare artiklar därför att den bygger på ett domument som är en reaktion på hur hemtjänsten (inte) har fungerat under sommaren. Det skulle sannolikt kunna vara vilken mindre kommun som helst i landet. Därför är de namn som förekommer i originaldokumentet ändrade eller borttagna. Det handlar om organisation, om ledning och om vilka attityder vi bär med oss. Vilken människosyn präglas organisationen av och vad får det för konsekvenser för mig som brukare, för hemtjänstpersonalen? Vilka värderingar styr arbetet? Värderingar som präglar kommunen, förvaltningen, personalen och som förmedlas till de som arbetar i kommunen generellt och äldreomsorgen specifikt. Det gäller både den ordinarie personalen, sommar- och timvikarier.

Kristin sept 16
Sommarvikarie. Hur känns det att som ung kliva in i en brukares hem. Kanske är det första gången ensam. Det är inte ovanligt att som ny få gå till någon man aldrig har träffat. Arbetsordern talar om vad som ska göras – men hur mycket mer vet man som ny om den man är satt att hjälpa?                                                                             (Personen på bilden har inte något samband med texten. Foto: Privat)
Tivedstrollen då och nu harmoni 18 mars 18
Vem bor här och vad behöver brukaren hjälp med? Några rader i en telefon (som också fungerar som nyckel) eller på papper ger bara en fingervisning. (Foto: Tivedstrollen)

”Till
Socialnämnden i Lilla Staden
Socialförvaltningen

Klagomål gällande arbete utfört i annans hem jämlikt lagarna SoL och HSL sommaren 2018

Bakgrund
Bakgrunden till följande klagomål är att jag som brukare inte fått de insatser som jag är beviljad i enlighet med ovanstående lagar utförda på ett tillfredställande sätt samt att det har varit uppenbara brister avseende a) möjlighet att utanför kontorstid få kontakt med personal, b) hygien, c) bemötande samt d) planering av besök och uteblivna besök.

  • Möjlighet att få kontakt med personal utanför ordinarie kontorstid
    Det har för undertecknad blivit bekymmersamt att få kontakt med personal utanför ordinarie kontorstid då det saknas ett telefonnummer som jag som brukare kan nå hemtjänstens personal på. På kontorstid går det att nå de som planerar personalens arbete.Vid flertalet tillfällen har jag haft behov av att meddela hemtjänstgruppen dels var jag befunnit mig, dels förseningar som påverkar deras arbetsschema. Det kan bland annat behövas vid akuta besök på sjukhuset. Vid ett par tillfällen då jag inte själv orkat meddela anhöriga angående akuta besök har personal letat efter mig. De har ringt mina anhöriga som inte heller har kunnat ge dem svar. Samtidigt har akutmottagningens personal letat efter telefonnummer till i detta fall hemtjänstgruppen för att meddela var jag befinner mig. Att det inte går att nå någon personal har skapat onödig oro hos både mig som brukare/patient, sjukhuspersonal, hemtjänstpersonal och anhöriga.

    Förslag: Inrätta ett telefonnummer som är tillgängligt från tidig morgon till sen kväll där brukare eller annan person kan lämna meddelande om akuta händelser såsom förseningar, akutbesök och liknande som inte kan vänta till påföljande dag.

     

  • Hygien
    Det har vid flertalet tillfällen inträffat att vikarierande personal avstår från att ta av sig ytterkläder inkl. mössa/keps samt underlåter att använda skoskydd då det varit smutsigt ute. Iklädda ytterkläder (ibland även ryggsäck) har de hanterat livsmedel, bistått med hjälp att
    t ex borsta mina tänder och utfört HSL-insatser såsom att ge ögondroppar. Konsekvensen blir att det ger en känsla av nonchalans och obehag. Därtill kommer att jag hellre avstår insatsen än att personal med blöt ytterjacka handskas med livsmedel och hjälper mig med personlig hygien. Jag skulle inte ens bre smörgåsar åt mig själv klädd såsom personalen varit klädd.Att utföra arbetsuppgifter klädd i ytterkläder ger känslan av att jag som brukare är oviktig, någon som de ej behöver ta hänsyn till. Dessutom ges ett intryck av att besöket bara handlar om några få minuter trots att det kanske är ett besök om 40 minuter. Detta återkommer jag till under följande punkt.

    Förslag: Tydlig och noggrann information och introduktion om vikten av noggrann hygien innan de träder i tjänst. Likaså att det informera om att det, utöver att det är ohygieniskt, ofta upplevs oartigt och nonchalant att gå inomhus i ytterkläder.

     

  • Bemötande
    Bemötande från några av vikarierna har varit under all kritik. Jag har av några få ofta känt mig både nonchalerad och illa behandlad. Jag sade redan under våren ifrån att jag inte ville att unga män skulle hjälpa mig med hygien och framförallt intimnära hygien och nedre toalett. Det ledde till en överenskommelse att om sådant besök kom på någon av de unga männens arbetsorder skulle de så långt som möjligt endera försöka byta hela besöket eller be någon kollega att hjälpa till med just den arbetsuppgiften. Detta har inte följts. Konsekvensen har blivit att de momenten blivit överhoppade. Flera av männen har under den tid jag befunnit mig på toaletten suttit och gjort ingenting trots att det funnits arbetsuppgifter de hade kunnat utföra såsom att bädda/bädda upp sängen, diska och så vidare. Känslan som jag haft vid dessa tillfällen har bestått av otrygghet och ångestliknande upplevelser. Den uppenbara nonchalansen har blivit starkare allt eftersom sommaren gått. I många fall har beteendet från deras sida bidragit till att jag känt mig kränkt och misstrodd. Det är mycket sällan jag upplevt kränkning från personalens sida.Jag känner mig som ett ting och min upplevelse är att de personer det gäller helt saknar respekt för mig och mitt hem. Det är oacceptabelt och konsekvenserna blir följaktligen att beviljade insatser inte utförs vilket kan leda till att min hälsa försämras. Något som upprör är att bemötandet från dem det gäller skiljer sig markant åt om det kommer in ordinarie personal. Då försvinner nonchalansen och respektlösheten. De uppvisar alltså helt olika beteende beroende på hur situationen ser ut och vilka som är närvarande.

    Slutsatsen jag drar av detta är att det är ett medvetet beteende. Som ensam brukare utan annan personal i närheten är jag inte ”värd vatten” och kan behandlas precis hur som helst. Om det är viktigare att plocka med sin privata telefon istället för att utföra sitt arbete gör de det. Att ta hänsyn till att de befinner sig i min bostad och hänsyn till mig som person är oviktigt. Det är en skrämmande människosyn de visar upp som skapar ångest och otrygghet hos mig. Tyvärr sprider sig denna känsla även till dem som de facto gör ett bra arbete men tillhör samma grupp (unga män framför allt). Tendensen finns även hos ett fåtal unga kvinnor men är inte lika uttalad. Detta bidrar till att personer som gör ett bra arbete drabbas orättfärdigt på grund av att ett fåtal behandlar mig illa.

    Förslag: Noggrann och tydlig utbildning och information om vad det innebär att arbeta i annans hem. Människosyn, bemötande och andra frågor bör diskuteras igenom t ex i form av workshops. Diskussion och information om brukares rätt att frånsäga sig att vissa personer utför vissa arbetsuppgifter inom rimliga gränser givetvis. Betona att arbetet innebär att de som personal går in i brukarens intimitetszon dit man som enskild person normalt bara släpper in de som står en allra närmast såsom partner/barn och andra som undantagsvis kan släppas in (läkare t ex). Med intimitetszon avser jag att personal utför arbetsuppgifter som berör min kropp direkt och indirekt. (Normalt hålls ett avstånd överstigande ca 40 till 50 cm till personer som man inte har en mycket nära relation till.)

     

  • Planering av besök och uteblivna insatser
    Under sommaren har det vid upprepade tillfällen inträffat att besök uteblivit. Det gäller framförallt besök som är mycket korta (omfattande fem minuter) för att ge ögondroppar. Ögondropparna är för mig mycket viktiga och enligt ordination från överläkare på ögonkliniken ska jag ha droppar minst femton gånger per dygn. Önskvärt är att det blir upp till tjugo gånger. Intervall mellan dropparna bör inte överstiga en till en och en halv timme.När jag fick denna ordination gick ansvarig sköterska tillsammans med kontaktperson igenom mina besök och lade in hur detta skulle planeras för att det skulle bli så bra som möjligt. Det innebar att två besök fick läggas till. Dessa är förlagda morgon och kväll. För att hålla intervallen krävs också att det inte blir några större förskjutningar på tiderna för de övriga besöken. Jag får ögondroppar vid personalens ankomst och då de går om det inte blir mycket kort tid däremellan.
    Detta har inte fungerat. Femminutersbesöket klockan 19.00 på kvällen har alldeles för ofta bara försvunnit (ibland förskjutits upp till en timme). Utan detta besök kan det gå upp till tre timmar mellan dropparna vilket inte är acceptabelt. Självklart kan hända att någon glömmer detta besök då schemat är pressat och stressen tar över. Det är både förståeligt och förlåtligt. Det som inte är acceptabelt är att besöket inte alltid finns med på personalens arbetsorder. Likaså har besöken förhållandevis ofta flyttats samman så att förmiddagens och eftermiddagens mellanmål samt lunchen emellan ligger inom två och en halv timma från klockan 12.00 till 14.30. Att äta tre måltider på så kort tid klarar jag inte av.

    Konsekvensen av att jag inte får ögondropparna i tid blir att ögonen torkar ut och på sikt kan det leda till skador och ärrbildning på hornhinnan. Mitt vänstra öga är redan skadat av den infektion jag drabbades av sommaren 2017 och som jag fortfarande medicinerar mot. Som följd har jag även fått gråstarr samt infektion i ögonlocken. Det har också hänt att en del personal ger ögondroppar utan att ha kunskap om hur de ska ges och skrapar med pipetten mot hornhinnan/ögonlocket. Vid några tillfällen har det bidragit till att jag fått åka in till ögonkliniken pga. att det blivit skrapsår på hornhinnan.

    Förslag: Att de som planerar är noga med att besöken följer de tider som överenskommits, att inga besök tas bort samt att utbildning i att ge ögondroppar följs upp. Även här är hygien en viktig punkt då ögonen är ett känsligt område. Skulle det olyckas så att det blir ett större sår på hornhinnan kan det få förödande konsekvenser.

Sändlista
Socialnämnden
Socialförvaltningen
Socialchef
Områdeschef

För kännedom:
Kommunstyrelsens ordförande
Kontaktperson 1
Kontaktperson 2
Sjuksköterska
Personalgruppen”

office-620817_1920
Att skriva samman synpunkter på hemtjänst och hemsjukvård tog tid och kraft, men jag har saknat brukarperspeketivet. (Foto: Pixabay.com)

Klagomål, synpunkter och förslag på hemtjänsten och hemsjukvårdens genomförande under sommaren 2018 Copyright: Piia-Liisa Pisal 2018. Dokumentet får delas/rebloggas men ej kopieras och spridas utan medgivande från författaren. Vid citat ska alltid källa samt, om möjligt, länk till hela dokumentet anges. Se under rubrik Information ovan.

qualification-68841_640 (1)
Vilka kvalikafikationer krävs för att kunna göra ett bra jobb inom hemtjänst och hemsjukvård? (Foto: Pixabay.com)

Vad tycker du? Vad ska jag som brukare acceptera från personalen? Vad är acceptabelt beteende när en arbetar i annans hem? Kan en brukare ställa andra krav på vårdpersonal som kommer hem jämfört med vårdpersonal på exempelvis ett sjukhus? Kanske arbetar du själv inom äldreomsorgen? Vill du berätta hur du som personal ser på oavanstående är du varmt välkommen att göra det! Så till alla som kanske inte alls har erfarenhet av hemtjänst – hur tänker ni när ni läser denna artikel?

woman-593456_1920
Väntan… (Foto: Pixabay.com)

Visningbild från Pixabay.com. Är det dags för en förändring?
change-717488_1280

Genom att skriva ovanstående blev det även en bloggartikel ”på samma besvär” nästan iallafall. Jag har medvetet avidentifierat dokumentet här på bloggen. Ni som vet vilka det handlar om ber jag att ni inte sprider namn eller uppgifter utanför det område som den berör. Originalhandlingen är i sig offentlig handling och öppenhetsprincipen gäller den precis som alla andra offentliga handlingar.

PS! Om allt går vägen hoppas jag att Livets Skiftningar ska få besök av FM Måne och av Jeck. Är det fler blivande och även arbetande tjänstehundar som vill komma på besök hos Livets Skiftningar är ni varmt välkomna att höra av er 🙂 Jag lovar att försöka orka skriva oftare nu under hösten. Jag har saknat bloggandet och alla er som läser, kommenterar, följer och finns med och uppmuntrar när det är tungt. Alla är ni värdefulla!
Nedan två bilder på Jeck tagna av matte Ulla-Britt Ledin.
FM Jeck arbetar i skogen 17 juli bild 4
Jeck mars 2016

Annonser

Fina besök att vänta!

FM Jeck bild 1 mars 2018
FM Pipili har lyssnat på FM-hundarnas radio! Det vill säga, jag blev faktiskt inbjuden av Jeck! Han är lite ivrig att få berätta. Som vanligt har Jeck och matte Ulla-Britt lite olika vinklingar på det Jeck vill berätta om. Pipili hörde matte muttra om fläskfilé när radion var på och då blev hörbarheten plötsligt mycket dålig. Det som gick att urskilja var ”mina nya leksaker” och sedan kom det som en djup suck från både Jeck och matte om jag hörde rätt. ”Min kärlek, min kärlek” tyckte jag att Jeck sa, men det är klart – Pipili kan ha hört fel. Det berättades en hel del, men jag fick lova att vänta tills Jeck hade tänkt igenom hur han ville ha det – eller var det att han tyckte att matte inte var tillräckligt snabb med att hjälpa honom att skriva till Livets Skiftningar.

FM Jecks stora kärlek mars 2018
Kan detta vara Jecks nya kärlek?
FM Jeck bild 3 mars 2018
Jeck är på lekhumör!

Utöver Jeck har Livets Skiftningar fått en helt ny FM-hund att lära känna. Matte Isabella är sedan tidigare bekant då hon hade FM Kerro till dess han påbörjade högre utbildning. En del av er minns säker att Kerro hjälpte matte att måla! Livets skiftningar varnar dock för sötchock kombinerat med ”Jag vill också ha valp-sjuka” i samband med presentationen.

FM Måne 18 feb 18 bild 1 IE
FM Måne

Han har kommit överens med matte att det räcker med ett par bilder som första presentation. Han har bara en sak han absolut vill tala om, och det är att han är en väldigt duktig hund!

FM Måne 21 feb 18 bild 1 IE
FM Måne har lekt i snön!

Detta var allt för idag. Livets Skiftningar kan inte ge några löften om när artiklarna kommer att publiceras, men de kommer.

Fram till dess kan vi väl drömma om vår och sommar…

MP Tussilago 16 mars 2017

Blåsippan uti backarna stå
Visningsbild:
FM Jeck bild 2 mars 2018
Foto: Jeck – Ulla-Britt Ledin
FM Måne – Isabella Erlandsson
Vårblommor och smultron – Tivedstrollen
Länkar: Kontakt och Informationssidorna (se nedan)
Bildlänk: E. Taube: Här är den sköna sommaren

TACK till fotograferna och så hälsar Pipili Jeck och FM Måne varmt Välkomna!
PS! Finns det fler FM-hundar, tjänstehundar och brukshundar som vill komma och hälsa på hos Livets Skiftningar är ni varmt Välkomna. Kontaktuppgifter finns under rubrikerna ”Kontakt” och under ”Information”. Under information finner ni också hur jag behandlar den information jag får från fodervärdar/hundförare/-ägare. Vill ni och er(a) hundar vara anonyma utåt går det utmärkt.

Tivedstrollen smultrontider

FM Lissa visar vad hon kan

 

fm-lissa-4-aug-8
FM Lissa vill önska Glad Sommar och hon gör det genom att visa en del av vad hon varit med om under den tiden hon bott hos matte Ida Östling. I början av augusti 2016 kom Liten Lissa till matte Ida och månadsskiftet maj/juni 2017 flyttade hon för vidare utbildning.  Hon blev hämtad på ett utlämningsställe där fler fodervärdar samlades för att hämta sina valpar. Fram till dess hade Lissa haft sina kullsyskon hos sig och nu skulle hon skiljas från dem. Lite okynnig och busig, men också snäll och rar. Det hängande örat reser sig efter en tid, men visst gör det att hon ser busig ut?
fm-lissa-forsta-dagen-hos-matte-ida-o-3-aug-16-bild-1-3
Hon var två månader gammal och hade rest genom stora delar av landet när hon hämtades. Första dagen utan kullsyskon och mamma. Då var det skönt att få krypa upp i en varm famn. FM Lissa är född den 3 juni 2016. Under året som gått har matte och Lissa tränat på många olika saker. Men precis som med alla små är träning lek till en början. Det ska vara roligt att träna.
FM Lissa och bollen
Här leker Lissa med sin boll. En boll kan användas till mycket och att hämta en ivägkastad boll kan sysselsätta vissa hundar länge. Träning och lek både inom- och utomhus. I tättbebyggt område och mitt ute i skogen. Oavsett miljö så måste Lissa lära sig att vara uppmärksam på vad matte vill.
FM Lissa spanar
DSC_0285_1
FM Lissa ligger och vilar på bänken 2
DSC_0304_1 (1)
Att hoppa upp på elskåp, trädstammar, stenmurar och andra ställen är kul. Det tränar balansen men också att sitta kvar och vänta på att få hoppa ner. En tjänstehund måste stanna och ligga eller sitta där hundföraren säger att den ska vara. Det handlar om både hunden och förarens säkerhet. Dessutom måste hunden lära sig att inte ropa efter hundföraren. Att sitta still och vara tyst är lika viktigt som att kunna söka upp och tala om. Lissa, precis som andra hundar, talar om vad hon vill. ”Om jag lägger mig vid mattes skor förstår hon att jag vill gå ut. Eller kanske jag ska sätta mig vid dörren?”
FM Lissa vaktar mattes skor
FM Lissa väntar på att få gå ut
I tidigare artiklar har FM-hundarna burit ”schäferpinnar” och Lissa vill minsann inte vara sämre. Här visar hon att även hon klarar av att bära men också att dra. Att till exempel kunna dra en pulka/vagn med saker är aldrig fel.
FM Lissa tränar
Hur var det nu med lydnaden? Att hundar kan vara ögontjänare ibland är knappast någon nyhet, men frågan är just om de lyder även när matte inte ser.
FM Lissa spanar in godis
Jag vet inte hur det gick i detta fall, men ett är säkert: En godissugen vovve når mycket längre än vad matte tror och kan ofta därtill förse sig mycket tyst. Ingen får höra. Som tjänstehund måste dock Lissa och hennes kamrater lära sig att aldrig ta något som hundföraren inte har godkänt, oavsett hur gott det luktar. Det kan vara skillnaden mellan liv och död för båda två i värsta fall.
DSC_2155
”Har du godis i fickan åt mig? Jag vet att jag har varit duktig!”

FM Lissa fyllde ett år den tredje juni i år och matte Ida gjorde nedanstående collage som en hyllning till henne och visar höjdpunkter från Lissas första år.  Livets Skiftningar stämmer in i gratulationerna så här några veckor i efterskott.
FB_IMG_1496497085948 (1)FM Lissa är en tuff tjej med hjärtat på rätta stället precis som matte. Tillsammans har de lekt och arbetat sig fram till möjligheten att göra L-testet redan vid 12 månaders ålder. Vanligt är annars att det görs då hunden är mellan 15 och 18 månader. Här kan ni se hur ett L-test går till. (Filmen visar FM Kiffs L-test och finns upplagd på Youtube)

DSC_0277_1
Ibland är det långtråkigt att vänta!

Så här skriver matte Ida om hur Lissa klarade av L-testet: Lissa gjorde ett bra L-test. Hon bara gick på. Hon hade full gas på hela vägen. När vi kom in så skulle vi gå förbi alla som var där inne. Inga problem. Bli igenomkänd var inget heller. Jaga boll på det hala golvet gjorde hon galant. Kampa med assistenten var inga problem. Gallertrappan gick vi två gånger men ingen fara. Dumpern löste hon själv. Ingen rädsla efter. Skramlet var inga problem. Släden tog lite längre tid att släppa men inte något problem när vi var framme vid den så kom hon fram och då var det inga problem. Skotten var absolut inget hon berördes av.
FB_IMG_1497948916260 (1)
FM Lissa godkändes på L-testet och ett godkänt L-test innebär att fodervärden får lämna kvar hunden på testplatsen och åka hem utan hund. Detta vet givetvis alla som tar sig an ett fodervärdskap, men det känns givetvis sorgligt iallafall. Många beskriver att det är dubbla känslor. Glädje och stolthet över att deras FM-hund klarat testet och kommer att gå vidare och utbildas endera till polishund eller till tjänst inom Försvarsmakten. Sorg över att lämna ifrån sig en kamrat och familjemedlem som man levt tillsammans med i upp till ett och ett halvt år beroende på hur gammal hunden är vid testtillfället och när den kom till fodervärden.
DSC_2159
”Jag älskar dig, matte!”
FM Lissa kommer med stor sannolikhet att bli patrullhund inom försvaret. Filmen visar på några av Lissas blivande arbetsuppgifter.

DSC_2104

DSC_2117
FB_IMG_1497948906447 (2)

Matte Idas tack till FM Lissa för den tid de haft tillsammans:

FB_IMG_1496497425207

Livets Skiftningar instämmer och tackar FM Lissa och matte Ida Östling för att de så generöst delat med sig av upplevelser och bilder. Vi önskar er båda en riktigt fin sommar och till FM Lissa ett Lycka Till med den fortsatta utbildningen till patrullhund. Samtliga foton på Lissa är tagna av matte Ida Östling. Bilder där matte själv är med är fotografen tillhörande familjen.
Visningsbild:
FB_IMG_1497948899935 (1)

Glad Sommar!sun-151763_1280 

Smärtsamt hantverk

Händer, fingrar, hantverk. Kan det kallas för hantverk att skriva? Reflektioner kring händernas betydelse är inte nytt på Livets Skiftningar. Men händerna är så centrala, så viktiga, därför återkommer detta tema i dagens artikel. Livets Skiftningar har dessutom celebra gäster idag. Vilka? Det får bli en liten överraskning.

hands-1947915_1920
Händer

Anledningen till dagens tema är mina händer. Händer som när jag skulle skriva igår var så stela och smärtande att det inte ens var möjligt att skriva. Det är inte bra idag, men med smärtstillande finns det en förhoppning om att klara av att skriva en artikel, trots allt.

hand-1362175_1920
Att hålla en penna är nästintill omöjligt!

När händerna blir så påverkade av smärta och stelhet att de mest vardagliga ting kräver koncentration och därtill tankeförmågan påverkas negativt blir det svårt att skriva en bra bloggartikel. Orden försvinner framför ögonen på mig. Trötthet och smärta går hand i hand och det är frustrerande när viljan finns, men kroppen sviker. Inte en gång, inte två eller tre gånger, utan gång efter annan. Till slut tar ändå viljan överhand och skrivandet återupptas. För det går inte längre att vänta ut smärtan om det ska bli en artikel. Höger handled har lämnat in en protest, men eftersom den ogillas skrivs det iallafall!

justitia-421805_1920
Protesten ogillas!

Innan jag började få stora problem med mina händer tänkte jag inte särskilt mycket på hur beroende jag var av att ha fungerande händer. Problemen kom smygande med ömma handleder som gjorde vissa moment lite svårare. Men läkarundersökning visade inte på några allvarliga problem. Det var viss olikhet i styrka där vänsterhanden var den starkare (och är så fortfarande). Min tvåhänthet har genom åren blivit alltmer uttalad. Att använda båda händerna blir allt vanligare och framförallt nödvändigt. Höger hand försämras stadigt.

 

coffee-1839750_1920
Att hålla i muggar, glas, bestick och annat blir bara svårare. 

Det är svårt att hålla i saker. Det är svårt att skriva. Olika hjälpmedel gör det trots allt möjligt att klara en hel del själv, trots det faktum att jag är helt beroende av hjälp för att klara vardagen. Det som stör mest är inte det vardagliga som att behöva hjälp med mat och dryck. Det är att jag har så svårt att skriva som är jobbigast. Jag har nu bloggat exakt ett år. Den 14 januari började jag skriva mitt första blogginlägg och under 2016 har jag skrivit över 230 artiklar. Som det är nu har jag svårt att skriva en artikel/vecka som jag haft som mål den senaste tiden. Det svider. Men jag tänker inte ge upp.

Livets Skiftningar har varit och är en källa till stor glädje. Min önskan är att kunna fortsätta blogga 2017 också.

Bloggandet ger mig så mycket. Det är roligt att skriva. Kontakten med andra bloggare och med er som läser sporrar mig att fortsätta. Det är alla ni som gör bloggen. Likaså kontakten med er som har hand om de de underbara FM-hundarna. Det gör mig alltid lika glad att läsa och få förmedla era bilder och texter. Samma gäller för ”mina” fotografer. Att få spinna en historia kring några bilder eller titta på hundarna och läsa mattes berättelse. Jeck låter hälsa att han har massor att berätta, men vill nog helst få en egen artikel då. Livets Skiftningar ska fråga matte. Ja. Jeck, jag måste fråga matte först. Det är absolut inte onödigt. Ja, ja, Jeck och jag är nog inte riktigt överens om detta. Sedan utifrån bilden tänka mig in i hundens värld. Detta gör bloggandet till en härlig upplevelse som jag så gärna vill dela med er alla.

fm-jeck-och-matte-skurar-1
Jeck är sur, arg, ja nästan rasande på matte!!!!!   (Foto: Ulla-Britt Ledin)

Jeck berättar mycket upprört , nästan så att han stammar, så arg är han. Matte har slängt han finaste och allra godaste boll i skurhinken. Bollen blir ren och dessutom luktar och smakar den citron.
– Men Jeck, jag tror att det var ett misstag att matte tappade bollen i hinken!
Nehej – det köper inte Jeck alls.

fm-jeck-och-matte-skurar-2
Jag kan inte ens ta upp bollen i detta citronstinkande vatten. Förstöra min boll… (Foto: Ulla-Britt Ledin)

Att Jeck och matte inte är överens just nu är lätt att konstatera. Och han har mer att berätta, men som sagt, i en egen artikel. Men att skura golv får nog matte göra utan Jeck fortsättningsvis.

Avslutningsvis sång och bild som minner om gångna tider:

pers-bertil-boos-stuga
Bertil Boos stuga. (Foto: Per Svensson)

Bertil Boo var från Askersundstrakten och fotograf Per Svensson har tagit denna fina bild på stugan. Visst kan ni höra honom sjunga om ni lyssnar noga! Själv är jag lite sentimental och blir lite lätt rörd när jag hör vissa gamla sånger som När ljusen tändas därhemma. 

Tack till mina gäster Jeck och Bertil Boo och till Ulla-Britt Ledin och Per Svensson som såg till att de kunde komma till Livets Skiftningar. Vilka gäster och teman vill ni som läsare möta? Berätta gärna!

Utmärkelsen ”Årets polishund”

I väntan på GGV Pipilis comeback passar jag på att sticka emellan med ett ”gästinlägg” här på hennes fina och så läsvärda blogg.

Jag undrar: Säger er namnen Grym och Herman någonting?

Eller namnen Cox och Aldo?

Eller Izor och Puck?

Eller Doris och Orax?

Nej, det är sannerligen inte lätt att hitta någon röd tråd mellan de så disparata namnen.

Icke desto mindre finns det ett samband.

Det är namn på hundar som tilldelats utmärkelsen ”Årets polishund”.

En utmärkelse som det verkligen inte är kattskit att tilldelas.

Du kan läsa om alla de här duktiga hundarna här:     http://www.mynewsdesk.com/se/tag/polishund .

Gör gärna det! Läs om deras bravader i de olika årens pressmeddelanden, i vilka man kan ta del av motiveringen för att just en viss hund har gjort sig extra förtjänt att erhålla utmärkelsen ”Årets polishund”.

Spännande läsning utlovas.

Om hunden Aldo har FM Pipili faktiskt skrivit, fast i ett annat sammanhang. Sök på Aldo via bloggens sökruta. Eller, ännu enklare, klicka på följande länk: https://wordpress2202.wordpress.com/2016/04/13/regnbagsbron/ .

En ovanligt rörande artikel om hur Skånepolisen följde sin tappre och duktige arbetskamrat till sista vilan. En av Pipilis allra bästa artiklar, enligt min mening.

Vem vet, snart kanske någon av de FM-hundar som Pipili har skrivit om här på bloggen kan komma i fråga för utmärkelsen ”Årets polishund”?

Om eller när så sker, kommer jag att utbrista i ett fyrfaldigt ”Vov”. FM-hundarna spelar i den division varifrån ”Årets polishund” rekryteras. Eliten bland hundar – med andra ord.

Ja, detta var allt för denna gång. Glöm nu inte att läsa om de olika ”Årets polishundar” – från år 2009 och framåt – som presenteras via länken ovan. Och glöm absolut inte FM Pipilis vackra äreminne över polishunden Aldo, som Skånpolisen åkte tillsammans med i en högtidlig MC-kortege, innan det var dags att tacka honom och ta farväl av honom för allra sista gången.

Numera jagar Aldo bovar på andra sidan regnbågsbron. Och trivs förmodligen hur bra som helst.

Tror ni inte det?

PS Både GGV Pipili och jag, bbnewsab, ber att få önska bloggens läsare/följare en trevlig allhelgonahelg. Och nu en liten hemlis. En liten fågel har nämligen viskat i mitt öra, att om det vill sig väl, så återkommer Pipili med ett nytt alldeles eget blogginlägg någon gång under den stundande helgen. Låt oss hoppas att jag korrekt uppfattade vad fågeln viskade till mig. Jag vill ju inte att jag ska ha hört fel. DS

Full fart med FM Kerro

Idag har Livets skiftningar besök av FM Kerro. Han tyckte att nu var det minsann hans tur. Jeck fick en egen artikel förra veckan och i rättvisans namn är det nu Kerros tur.

fm-kerro-skaller-1-juli
Kerro ser lite arg ut, men skäller av glädje. Matte är hemma!

FM Kerro, nu drygt 10 månader, vill gärna börja med att visa hur glad han blir när matte kommer hem. Då skäller han och lägger öronen bakåt och visar på alla sätt att han är lycklig. Kerro är mån om sin flock och han tycker absolut inte om när någon lämnar flocken och han inte får följa med. Ja, Kerro, du ska få berätta hur duktig du blivit. Det han vill berätta är att han för några veckor sedan kunde vara tyst när husse gick ifrån honom. Visst, säger Kerro, jag kan inte påstå att jag gillar att han går, men jag kunde faktiskt vara tyst. Matte blev stolt över mig. Hon tog kort på mig, men jag fick alldeles lysande ögon. Hon kallar det ”separationsångest” vad nu det är. Bäst är när matte och husse är hos mig och inte någon annanstans.

fm-kerro-tranar-15-oktober
Här sitter jag alldeles tyst och är ledsen över att husse gått. Matte tycker att jag är duktig, men ni ser väl att jag är lite ledsen?

Jodå, Kerro. Vi förstår. Flocken är viktig och ska hålla ihop. Men att lära sig att matte eller husse går ifrån är viktigt. De kommer tillbaka. Att dessutom kunna stanna kvar på plats och vara helt tyst, bara vänta är något som alla FM-hundar måste lära sig. Svårt, men nödvändigt. Passivitetsträning, att vara stilla och att vara tyst. Inte lätt för en stor stark schäfer som Kerro. Kerro gillar att spåra. Det är något som tillhör grunderna, precis som passivitetsträningen. Oavsett vad som Kerro kan tänkas vara lämplig för finns spår med som en viktig del i arbetet. Vad han kommer att spåra och söka avgörs av var han blir placerad.

fm-kerro-efter-spartraning
Kerro efter att ha spårat. Belöningen? Att hitta favoritleksaken och massor av beröm.

Här har Kerro gått ett spår. Det kräver en del förberedelser av hundföraren för att hunden ska kunna spåra. Spåret läggs genom att hundföraren (oftast) går den väg som hunden senare ska följa. Där spåret tar slut läggs något som hunden tycker mycket om, exempelvis en favoritleksak. Svårighetsgraden avgörs bland annat av underlaget, längden och hur länge spåret får ligga innan hunden får gå spåret. Ett spår där det gått en längre tid sedan det lades är svårare än ett färskt spår, asfalt svårare grus och grus än skogsmark många gånger. Svårighetsgraden ökas allteftersom hunden lär sig. Kerro får med all sannolikhet ganska lätta spår än så länge. Matte Isabella berättar att Kerro gillar att spåra.

fm-kerro-vantar-pa-sin-tur
Kerro är den yngre av dessa två och väntar därför på sin tur vid maten.

Rangordningen i flocken är viktig. Kerros äldre kompis är högre i rang och äter först. Kerro väntar utan protest. Samtidigt är nu Kerro fyllda 10 månader, vilket innebär att han kommit in i vad som kallas slyngelåldern. Den lydiga halvårsgamla valpen tycks säkerligen ha tappat hörseln och allt vad uppfostran och utbildning heter ibland. Matte lät antyda det när hon berättade att det var lättare att komma undan med hyss som nio veckors valp än som nio månaders unghund! Kerro har mycket valp kvar i sig än. Först i tvåårsåldern är han vuxen. Vilka hyss Kerro hittat på har han hållit tyst om, mycket tyst.

fm-kerro-svar-pa-att-det-var-kattens-nosavtryck-vi-hittade-pa-den-nymalade-vaggen-i-e-15-juli
Kerro med vit målarfärg på nosen.

Nu protesterar Kerro. Det var inte jag som var mot den nymålade väggen och gjorde avtryck. Det var katten. Hur många gånger ska jag behöva säga det? Och förresten, så var jag lite då också. Matte berättar att Kerro hade målarfärg inte bara på nosen, utan på fler delar av kroppen, så där står ord mot ord. Hon säger att hon fick tvätta bort ganska mycket vit målarfärg från Kerro. Självklart har han en förklaring: När katten gjort avtrycken på väggen strök han av sig all färg på mig. Så var det. Sedan vägrar Kerro säga ett ord till om detta. Nyfikenhet är en positiv egenskap. Tillsammans med mycket egen vilja och därtill avsaknad av rädsla kan hända att det ibland händer saker som flockledaren, (läs matte), inte alltid är så förtjust i. Bus och hyss helt enkelt.

fm-kerro-pa-bordet-9-juli
De två kumpanerna…

Då kan hända att bordet är en trevlig plats att vara på. Undrar om de två talar sig samman så att de vet vad de ska säga? Men Kerro kan sitta och vänta på golvet också.

fm-kerro-vantar-pa-popcorn
Kerro undrar vad som händer. Det är popcorn i micron.

Kerro är på bilden för första gången med om att poppa popcorn i micron och det låter och luktar. Matte säger lite skämtsamt att det var första gången som Kerro satt still på samma plats och var uppmärksam i flera minuter. Kan Livets Skiftningar av det dra slutsatsen att sitta still inte är Kerros favoritsysselsättning? Kerro vägrar att svara på frågan. Däremot tycker han att det ska vara med en bild till och sen får det räcka. Det är bilden från den 9 oktober då han fyllde 10 månader. Han är stolt över den. Med all rätt.

fm-kerro-10-man-9-oktober
FM Kerro 10 månader

Livets Skiftningar tackar FM Kerro och matte Isabella Erlandsson för fina foton och berättelser om Kerro. Och visst är du välkommen tillbaka till Livets Skiftningar senare under hösten/vintern.
Visningsbild:

fm-kerro-25-sept
FM Kerro har spanat in någon…

Tack Isabella Erlandsson för din generositet.

 

FM-hundarna visar upp sig

Idag har FM-hundarna bestämt alldeles själva att de ville visa upp sig. Så Livets Skiftningar och FM Pipili har bara att lyda  order. När en grupp FM-hundar har bestämt något, ja då blir det så. De berättar också för Pipili att det pågår L-test nu i dagarna och så småningom kommer de att berätta om hur det var på dessa lämplighetstest. Men först vill de hedra en kamrat:
rainbow-977951_1920

FM Kyra har vandrat över bron till Regnbågsbrons land. Ingen tid finns där, bara lek och allt gott, gröna ängar, svala skuggiga dungar och allt vad en hund som Kyra kan önska finns i detta land. Vila i Frid FM Kyra.
Samtliga FM-hundar genom Livet Skiftningar.

 

FM Kyra på skolan 26 augusti
Vila i Frid  FM Kyra                        (Foto: I. Östling)

Tack Ida Östling för att du så generöst delat med dig av FM Kyras tid hos dig. Livets Skiftningar känner med dig och de dina i er sorg och saknad efter en älskad familjemedlem.

pers-blomma-3
Foto: P. Svensson

Nu vill FM-hundarna visa upp sig. Sommaren har passerat, men sommarvärmen gör tappra försök att hålla sig kvar. Sommaren är en underbar tid för hundarna med extra mycket utomhusvistelse. Flera av dem berättar också om semesterresor. Att utforska nya platser är alltid intressant. Men ibland blir det varmt i bilen och då är det skönt med AC tycker en anonym FM-hund!

fm-kerro-vill-ha-luft-fran-acn

fm-krus-pa-morgonpromenad
FM Krus tar en paus under morgonpromenaden 

Som ni kanske minns fyllde FM Krus och FM Kuna ett år midsommarhelgen. Och givetvis vill även FM Kuna vara med idag.

fm-kuna-letar-2-sept
FM Kuna och morgontoaletten (Foto: M. Rydfjord)

Kuna har valt att visa att hon är noga med sin morgontoalett. Likaså tvättar man tassar och leksaker före maten!
fm-kuna-ar-torstig
En utomhusbild där det råder viss oenighet om vem som ska ha pinnen vill hon visa, och att hon är duktig på att hoppa:
fm-kuna-ska-ha-pinnen
FM Kuna låter hälsa att hon gärna vill återkomma i en egen artikel, och det lovar Livets Skiftningar att hon ska få göra inom de närmaste veckorna! Då vill hon berätta om sin semester bland annat.
FM Kudo var allt lite tyken på FM Pipili. Pipili hade inte tagit med bilden på honom i artikeln om sommarens bär och frukter, utan bara nämnt honom vid namn. Han krävde därför att denna bild där han äter av bären skulle vara med. Självklart går Livets Skiftningar honom till mötes och publicerar denna bild. ”Minst tre bilder på mig” var hans krav och det är inga problem. Kudo berättar också att även han har för avsikt att återkomma i en egen artikel där han bland annat berättar om hur det gick på det L-test han nyligen genomfört.

fm-kudo-gillar-bar
FM Kudo äter bär  (Foto: J. Eklund)

FM Kudo visar upp sig!

FM Fatzy vill gärna var med även hon och tala om att hon njuter av livet på landet.

FM Fazy 12 juni
FM Fatzy i gröngräset    (Foto E. Qvick)

Kan man ha det bättre? undrar Fatzy. Bara vara, leka, promenera både i skogen och längs sjön. Ta ett dopp närhelst det passar. Fatzy njuter av livet tillsammans med matte Eva.

FM Fatzy Det finaste man har sätter man på bordet!
Jennifer Nilsson och FM Iolla (på bild) har besök av Eva Q och Fatzy.

Fatzy vill visa upp sin son FM Jötto som kan sitta fint. Andra bilden är det svampplockning för matte medan Fatzys granne Ozzy tar det lugnt. Fatzy talar om att hon också är noga med att hålla reda på sina leksaker, vilket hon visar på visningsbilden som avslutar denna artikel.

 

FM Fatzy och trattisar
Fatzy kamrat Ozzy och trattkantarellerna – favorit i repris! Men nog tycker jag mig se gul trumpetsvamp också? Trumpetsvampen som finns i gult och grått (brun?) tycker Pipili smakar ännu bättre än ”trattisar”. Det kan vara svårt att hitta de första, men har en väl gjort det brukar de finnas i mängder. Grattis till fin skörd.

Men – nu är det någon som kommer i full fart och knackar på. Det är Krus som tycker att han vill visa upp sig lite till. Ja, visst. Det ordnar vi. Visst får du vara med på några bilder Krus, innan vi låter lilltösen FM Lissa avsluta för idag.

fm-krus-och-kast-med-liten-boll
FM Krus har tränat kast med liten boll. Men var är bollen?

Matte har ordnat ett collage med många bilder på Krus. ”Passar mig bra” säger han!
fm-krus-i-manga-upplagor

FM Lissa får bli sist ut bland hundarna idag. Hon växer så det knakar. Den lilla ulltotten har blivit stor på kort tid. Precis som hos människobarnen försvinner spädbarnstiden snabbt, och innan man vet ordet av är barnen tonåringar. Lissa är inte i tonåren än, hon är ungefär i förskoleåldern nu. Då viljan att lära brukar vara lika stor som att hitta på hyss och bus. Lissa har som synes lärt sig att hämta tidningen. Att det är en trygg tjej råder inga tvivel om. Se bara hur lugnt hon tog det när hennes familj flyttade. Men det är nog lite långtråkigt att flytta. Även Lissa återkommer i en egen artikel om ett tag.

fm-lissa-flyttar-1
Lissa tar det lugnt under flytten. (Foto: I. Östling)

Lissa hämtar tidningen.

fm-lissa-27-aug-6
Lissa har fått syn på något intressant!
fm-lissa-27-aug-1
Även om man tar det lugnt är det jobbigt och kanske långtråkigt att flytta. Lissa passar på att vila en stund.

Med det tackar Livets Skiftningar alla FM-hundar med respektive fodervärd för generositet och tillmötesgående med bilder och berättelser. Som visningsbild återfinns FM Fatzy:
FM Fatzy har koll på sina saker OBS datum 14 juni ej 21 juni
Foto:
FM Kyra          Ida Östling
FM Krus          Susanne Andersson
FM Kuna         Monica Rydfjord
FM Kudo         Julia Eklund
FM Fatzy         Eva Qvick
FM Iolla           Eva Qvick
FM Lissa         Ida Östling
Bildcollage     Susanne Andersson
Blommor        Per Svensson
Regnbåge       Arkivbild Pixabay

FM-hundarnas sommarhälsning

FM Kerro 8 v 5 feb
Liten FM Kerro (8 v på bild från februari) springer nu in i slyngelåldern. Men säg vem som kan motstå dessa ögon?

Idag, så här mitt i sommaren bjuder Livets Skiftningar tillsammans med FM-hundar och lilla ”fröken Julie” på sommarhälsningar till alla läsare. På visningsbilden har FM Kerro lagt sig tillrätta i bilen. Kanske drömmer han om semester, vem vet? Men frågan är: Vad gör du och katten på bordet, Kerro?

FM Kerro på bordet 9 juli
FM Kerro kontrollerar så att katten inte hittar på något hyss!

I slutet av sommaren har flera av hundarna som Livets Skiftningar haft förmånen att följa kallats till sitt L-test. Lämplighetstestet där det bestäms vad hundarna ska få för arbete. Fodervärdarna berättar om många känslor som väcks då L-testet närmar sig. Dels den stolthet att liten nu blivit stor och ska gå vidare till högre studier, nervositeten – hur ska det gå? Glädje, stolthet, förväntan, oro och sorg, allt samtidigt. Det är hundarna som är födda i början av 2015, och vars namn börjar på K, som nu kallas till L-test.

^5054B351381533F06D14B7CF899B3AA3D12371094A4C3D3BB5^pimgpsh_fullsize_distr
Denna lilla fröken, uppkallad efter Strindbergs roman, ville så gärna vara med på bild, och vem kan väl motstå det? Bilden är tagen med utsikt över Bottenhavet i höjd med Umeå i mitten av juli. (Publicerad med fotografens tillstånd)

Vi fortsätter med vackra flickor. FM Fatzys matte Eva firade den 14 juli sex år tillsammans med FM Fatzy. FM Fatzy som har gett liv åt 33 FM-hundar under sina år som avelstik. Det om något är väl värt att uppmärksamma och gratulera. En del av Fatzys valpar finns med här hos Livets Skiftningar. FM Jönso, som nu tjänstgör som Polishund om jag har förstått det rätt, är ju en kändis. FM Jörro och FM Jönni, syskon till Jönso finns också med.

”Jörro går, precis som Jönso, sin utbildning till polishund. Jönna och Jössie samt brodern Jötto utbildas inom FM.” (Text: Eva Qvick)

FM Jönni aug 15 bild 2
FM Jörro
FM Jönni
FM Jönni
FM Fatzy 6 år sedan hon kom till matte 14 juli 16
FM Fatzy njuter av sommaren och livet som pensionär.

Och så har vi den yngre generationen som här representeras av FM Labina:

FM Labina tar sig en powernap i soffan den 14 juli
Powernap! Det är jobbigt att träna så hon tog med sin kudde upp i soffan och nu sover hon middag 😍/FM Labina (Text och foto J. Edsjö)

FM Kudo 14 juli 16
Livets Skiftningar har fler hundar som gärna visar upp sig. FM Kudo, ni vet han som älskar schäferpinnar, tränar för fullt. Ibland vilar han också, men valde en annan plats än Labina. Fördelen med denna är att utsikten är bra. Och skulle det nu vara så att matte/husse har matsäck med sig så är risken minimal att missa något. Kudo har koll helt klart!

FM Kyra hör till dem som snart ska genomgå L-test. Men hon vill vara med och skicka sommarhälsningar till er alla på både två och fyra ben. Bilderna visar hur hon kopplar av mellan träningspassen.FM Kyra tar det lugn i sommarvärmen 12 juli 2

FM Kyra 12 juli 3

FM Kyra vilar i soffan 12 juli 16 1
Soffan är bestämt FM Kyras favoritplats för vila!

Midsommarafton fyllde FM Krus ett år och önskar alla en Glad Sommar!
FM Krus på 1-årsdagen den 24 juni

FM Krus fyller 1 år. (Övre raden) Bollen är min favoritleksak (nedre t.v.) och så måste jag dessutom visa vilken fin mun jag har, säger Krus. Jag vet att matte har min boll! Krus talar om att han är lite upprörd över att inte få sin boll på en gång. Men jag hörde matte berätta att du blivit lydig. Övning ger färdighet.

FM Krus gömmer sig bakom ett grässtrå juni.jpg
”Om jag gömmer mig bakom ett grässtrå så kanske matte slutar ta dumma bilder och leker med mig istället.” 😉 //FM Krus (Text och foto: S. Andersson)

FM Kuna har också fyllt ett år, ”men jag är äldst”, säger FM Krus och lyfter upp nosen. Ja, Krus du är en hel dag äldre än FM Kuna.

FM Kuna 1 år 25 juni 2 (2)
FM Kuna vid Sveriges geografiska mittpunkt.

Och så måste vi ha en Schäferpinne. Men Kudo, här får du nog se upp. Du har fått konkurrens. FM Kuna lyssnar till FM-hundarnas egen radiokanal och har tagit fasta på detta med äkta Schäferpinnar. Hur det är med ”kottar i öronen” har inte Livets Skiftningar någon vetskap om när det gäller Kuna. Däremot har det spridit sig bland andra i gruppen FM-hundar.

FM Kuna och schäferpinne juli
FM Kunas Schäferpinne

Det berättas att det förekommit att matte/husse fått gå hem själv från skogen och FM-hunden kommit ikapp först i närheten av hemmet. Då Livets Skiftningar inte har godkännande om publicering så får vi nöja oss med hörsägen. Men att en FM-hund understundom gör egna utflykter och stoppar kottar i öronen förekommer, det är iallafall klart.
Avslutningsvis vill FM Kerro absolut berätta för alla vad han tycker om påhittet att klippa klorna:
FM Kerro ska klippa klorna 13 juli

Glad Sommar önskar FM-hundarna med beundrare och Livets Skiftningar alla läsare!

sunflower-1127174_1920
Är det så att någon fodervärd/hundförare vill berätta är ni självklart mycket varmt välkomna att höra av er till Livets Skiftningar. Det finns alltid plats för fler FM-hundar i alla åldrar. (Och har LS missat någon som anmält sig – snälla hör av er igen i så fall!) Som ni vet så har ”FM Pipili” som skriver varit sjuk så gott som hela våren. Det har bland annan bidragit till att, tillsammans med datastrul, fakta förkommit. Därför är Pipili mycket tacksam för all information som ni som fodervärdar delger henne. 
Sist men inte minst: Stort Tack till alla som så generöst delar med sig av både bild och text. Utan er hade inte Livets Skiftningar varit vad den är idag

Hur är det att semestra med hund? Stor eller liten, en eller flera… Berätta gärna om hur du helst tillbringar semestern. Eller har du minnen från tidigare semestrar där hund har varit med på ett eller annat sätt. Din hund, grannens hund eller kanske någon episod med främmande eller bekanta hundar? Berätta!

Foto FM-hundar:
FM Kerro: Isabella Erlandsson
FM Jörro: Denise Sundh
FM Jönni: Ullrika Kagevik
FM Fatzy: Eva Qvick
FM Labina: Jeanette Edsjö
FM Kudo: Julia Eklund
FM Kyra: Ida Östling
FM Kuna: Monica Rydfjord
FM Krus: Susanne Andersson
Länk:
August Strindberg
Sveriges geografiska mittpunkt

Livsvandringen – ett nytt liv

Livsvandringen – från gammalt till nytt del 6

sunset-174276_1280
Hennes vandring börjar närma sig slutet. 40 år på en knapp vecka. Skogen som har varit hennes skydd byts nu mot mer öppna landskap både på resan och i minnet.

Så var då resan eller vandringen inne på sitt sista dygn. 40 år på mindre än en vecka. Det hade varit en jobbig, men på ett sätt nödvändig vecka. Att få rensa i minnets garderob. Lyfta fram, skaka av och lägga undan. Minnen är svåra att kasta bort. Men de går att lägga undan, snyggt och prydligt hopvikta. Då blir de lättare att bära och tar framförallt mycket mindre plats än om de bara är intryckta, skrynkliga, smutsiga och obearbetade. Till slut börjar minnena bli allt mer infekterade, lukta illa. De måste helt enkelt vädras, tvättas och vikas in för att individen inte ska bli sjuk. Kvinnan som gjorde sin livsvandring hade varit sjuk. Så sjuk att hon själv inte förstod att hon var sjuk. Inte heller psykiatrin förstod hur illa det var ställt först.

sad-900363_1280
Först när hon höll på att förlora sina allra bästa vänner på grund av att hon inte förstod att hon var sjuk sökte hon akut psykiatrisk hjälp. Det blev flera resor akut till dess en läkare skrev en remiss  och hon  fick behandling. En behandling som pågår fortfarande. Och vännerna har hon kvar.

Tankarna vandrar bakåt i tiden. Ett par år innan första skilsmässan. Hon hade blivit antagen till en utbildning, en kurs på två veckor om grupp- och ledarskap. Kursen utgick från det som kallas för problembaserat och upplevelsebaserat lärande. Att arbeta utifrån sig själv. Och nog lärde hon sig mycket, men det skulle komma att ta tid att förstå. Inte förrän flera år efter kursen började hon förstå. En förälskelse mellan henne och en av de andra deltagarna visade henne att det fanns något annat, ett annat sätt att leva. Det var en fysiskt sett platonisk relation, båda var gifta. Men de hade en mycket nära kontakt under mer än ett år. En kontakt som hennes make visste om, men inte förstod. Att hans fru kunde vara förälskad i någon annan ingick inte i hans begreppsvärld. Mannens fru insåg det dock och ställde ultimatum varvid deras kontakt bröts mycket abrupt. Brytningen dem emellan ledde till ett totalt ”psykbryt” under en tid, men hon tog sig igenom detta. Kvinnan tog konsekvenserna av sin insikt och begärde skilsmässa och flyttade.

elf-1362337_1920
Hon tänker på den sedan flera år bortgångne mannen som hon träffade och älskade. De älskade varandra och gick igenom mycket jobbigt. Men han hade sedan många år tillbaka sin strategi klar. Han flydde in i alkoholens förgängliga värd. Alkoholen som redan kostat honom ett äktenskap, kom att kosta honom även detta och strax därefter också hans liv. Äktenskapet med alkoholisten var en mardröm, men hon älskade mannen vilket gjorde att det tog alldeles för lång tid att bryta upp ur äktenskapet. Det var verkligen en imaginär lycka som bara fanns i hennes hjärta.

Hon hade, efter förälskelsen som kom att bli katalysatorn för skilsmässa och förändring, hittat en man som älskade henne och som hon älskade av hela sitt hjärta. Men han var alkoholist och alkoholen är en krävande älskarinna. Hans sjukdom gjorde livet svårt för dem. Han förstärkte många av hennes problem med exempelvis ekonomin. Allt gick ju till alkohol. Han hade helt orealistiska drömmar som han lade stora summor pengar på, pengar de inte hade, på ett sådant sätt att det drabbade henne, och även andra, mycket hårt. Företaget gick i konkurs. Nu, mer än 10 år senare börjar hon komma på fötter ekonomiskt och har också påbörjat en psykiatrisk behandling. Men för första gången blev hon ändå mött som en jämlike. Mannen såg sitt ansvar i relationen, men förmådde inte ta det.

bottles-792057_1920.jpg
Flaskor, flaskor, skräp, ölburkar, tomma pizzakartonger, smutsiga kläder överallt.  Hon plockade säckvis med skräp fast hon egentligen inte orkade. Och blev sedan liggande i flera dagar. När hon kom ur sängen syntes inte ett spår av att hon röjt undan.

Därav blev hon ensam ansvarig för allt. Företag, hushåll, ekonomi… och på det blev hon allt sjukare. Först ett par år innan sin 50-årsdag fick hon diagnosen som kom att förklara hennes lathet, fumlighet, smärta och mycket mer. Ehlers-Danlos syndrom, hypermobilitet med följdsjukdomen fibromyalgi som hon haft i 30 år, sedan hon var 18. Sjukdomen gjorde henne handikappad och beroende av gånghjälpmedel och sedermera rullstol. Sjukskrivningen fick den sista resten av värdighet som fanns hos henne att rasa. Fysiskt, psykiskt och emotionellt. Från sjukskrivning till tidsbegränsad sjukersättning till stadigvarande sjukersättning. Den fick hon två dagar efter att hon fått sin EDS-diagnos! En flytt blev nödvändig. Hon kunde då inte ta sig upp för trappan till lägenheten. Det tog tid att få lägenhet när betalningsanmärkningarna fyllde sidor hos dem båda, men till slut fick de en lägenhet. Hon tänker på orden.  Orden som flyttfirmans representant sa: ”När ni kommer till nya lägenheten; Försök att få hjälp med städningen iallafall”.

german-shepherd-340843_1920
Den femåriga, älskade men inte helt friska schäfertiken fick hon lämna från sig då hon blev sjukskriven tre år innan hon fick sin diagnos. Hunden togs om hand av en anhörig. Det gav tiken två fina år till innan hon vandrade till Regnbågsbrons land. Två år som kvinnan aldrig kunnat ge henne bland annat på grund av en totalhavererad ekonomi. (arkivbild Pixaby.com – och det är med all sannolikhet en hanhund på bilden!)

Naturen bidrar till läkningen efter mer än 30 år i misär både fysiskt och psykisk. Det börjar bli dags att knyta ihop säcken. Hon tänker att nu har hon det äntligen riktigt bra. Men att det skulle ta så många år att komma dit…

hand-65688_1280
Från att ha varit en icke önskvärd person, en person som gick att behandla hur som helst börjar hon nu se både sin kompetens och sin förmåga att exempelvis handskas med orden. Fysiskt sett är hon sämre än någonsin, men hon mår allt bättre psykiskt. Och hon har ett så fint hem. Glädjen och fantasin är på väg in i hennes liv igen. Författardrömmar…

Där tackar jag för att ni följt mig på min livsvandring. En imaginär resa genom vacker försommarskog och små kapell som stämmer till eftertanke. En resa som kanske inte i detalj är identiskt med den yttre verkligheten, men väl emotionellt och interpersonellt. Naturens skönhet som hon nu njuter av genom andras foton tillsammans med kärleken till sina älskade husdjur får avsluta. För nu börjar både glädje, lycka och kärlek vara känslor som sticker upp som skotten i rabatterna på vårkanten och talar om ett nytt liv.
cats-paw-1375792_1920.jpg
Sommarens första ros G Kangedal
”Sommarens första ros 2016” Foto: Göran Kangedal
Övriga foton: Piaxaby.com

FM Fatzy -en fin vän


FM Fatzy har gått i pension 27 maj 2016 lagom till Mors Dag
Idag vaknade jag redan innan kl. 04.00, och kunde bara inte somna om. Mycket tankar i huvudet nu. 😀  
Igår fick jag den mest fantastiska gåva. FM Fatzy ska nu få gå i pension, och slutar som avelstik, och blir därmed bara MIN! 😀    Detta besked kom mitt i planerandet och förberedandet av Hundklubben Tre Kronors medverkan på Hundens dag i Sollentuna imorgon, så för att få ordning på tankarna så gjorde jag och Fatzy det vi älskar mest – vi gick ut i skogen och letade efter nya vägar och platser att upptäcka. Så i morse när jag vaknade och fortfarande var så där bubblande lycklig, så var det bara till att stiga upp, ta en kopp kaffe och sedan gav vi oss av ut på en fantastisk lång, härlig morgonpromenad. Vid den tiden känns det nästan som om man är ensam i hela världen, förutom haren, räven och rådjuret vi mötte, och då är det bara vi, jag och MIN Fatzy! 😀   

Så skriver matte Eva Qvick när hon den 27 maj 2016 fått beskedet att FM Fatzy ska gå i pension. I januari i år fick hon sin sista kull valpar. Livets Skiftningar uppmärksammar pensioneringen med en bildkavalkad och önskar matte Eva med sin hund Fatzy en underbar sommar och många sköna stunder under många år. Men vi tittar tillbaka på hur Fatzy har haft det.
FM Fatzy blivande mamma jan 16
Fatzy är dräktig för sista gången, och ska snart åka till BB Hilton för att valpa.

På bilden ovan är det snart dags för Fatzy att åka till BB Hilton för att valpa. Här följer en kavalkad på bilder från BB Hilton, det vill säga FMs Hundavelsstation i Sollefteå. FM Fatzy nedkom med 11 valpar, varav en tyvärr avled första dygnet. Tio levande valpar, åtta hanar och två tikar blev FM Fatzyz sista kull. I mars 2016, när valparna var åtta veckor flyttade de till respektive fodervärdar och Fatzy åkte hem till matte Eva igen.

Ovan: Valpar HAS. Foto från BB Hilton. Nedan:  FM Fatzy och Jönso Eva Qvick. FM Fatzy till vänster och sonen FM Jönso till höger. Guldhimmel: Arkivbild, Pixabay

 

FM Jörro och mamma Fatzy på J-kullens 1-årdag 151222
FM Fatzy och FM Jönso J-kullens 1-årsdag 22 dec 2015

FM Fatzy är nu matte Evas hund. Fatzy och Eva kommer att få vara tillsammans ”till döden skiljer dem åt”. Försvarsmakten tackar Eva för allt arbete hon lagt ner tillsammans med Fatzy under hennes år som avelstik åt FM genom att Eva blir ägare till Fatzy. Och Fatzy får en underbar pensionärstillvaro med den matte hon älskar.

FM Fatzy påsk 16 bild 1
Fatzys festmåltid till påskhelgen!
Eva och Fatzy maj 16
Kärlek…

Och här kommer en favorit i repris. Visst ser ni kärleken mellan matte och FM Jönso på denna helt underbara bild:

Matte Eva m FM Jönso mars 16
Matte Eva med FM Jönso. Bilden är tagen strax innan Jönso flyttade för att börja på Polishögskolan. (Foto: Privat)

Avslutningsvis denna söndag den 19 juni tittar vi på lite fler valpbilder och även bilder på mamma Fatzy:

Bilder från BB Hilton. Mamma Fatzy har fullt upp med att hålla ordning på de tio små yrvädren som tycks vara överallt…

Här leker Fatzy och Jönso en tid innan Fatzy åkte till BB. Undrar vad Fatzy tänte när hon står och tittar på Jönso som bara har två lägen där och då: Full fart – eller som på högra bilden – ingen fart alls!

Tack matte Eva för att du delat dina bilder på Fatzy och hennes valpar ur fler kullar med Livets Skiftningar. Vi hoppas självklart att ni kommer och hälsar på oss igen. FM Jönso åtnjuter idolstatus hos unghundarna efter sitt berömda knep med att stoppa kottar i öronen. Livets Skiftningar har hört ryktas från flera håll om att de unga hundarna vill bli som FM Jönso när de blir stora. Polishund. Det är stort. Och de som är syskon till FM Jönso sträcker allt lite extra på sig. Mer om Fatzys J-kull, dvs Jönsos syskon kommer i en senare artikel. Kan ju viska lite tyst att det är fler än Jönso i den kullen som blivit poliser! FM Fatzy är känd som en bra mamma och mentor.

FM Fatzy 160424 på skogspromenad
Till sist en vacker försommarbild där FM Fatzy tar en paus under skogspromenaden.

Foto: Valpbilder från BB Hilton: HAS. Bilder på Fatzy och övriga hundbilder: Eva Qvick. Bild på matte Eva och Fatzy: Privat. Moln med guldkant: Arkivbild ,Pixabay.com
Visningsbild: FM Fatzys festmåltid till Påsken 2016