FM Kerro och Jeck

Idag har FM-hundarna Jeck och Kerro bestämt att de ska visa upp sig och berätta om något de varit med om. De skulle samlas och se till att Livets Skiftningar skulle få bilder och berättelser om deras upplevelser. Här kommer Jeck springande i full fart. Jeck vill bland annat berätta vad som hände honom och matte förra veckan!

fm-jeck-vaktar-garden-12-sept

Jeck berättar att han som vanligt gick sin vaktrunda då det kommer en person in på hans revir. Han talar givetvis om för matte att det är inkräktare i skogen. Jeck har det så bra att han har skogen alldeles inpå knuten, nästan iallafall. Skogen hör till tomten. ”Kan ni tänka er, säger han, där kommer det en som går och plockar av mattes svamp! Ja, ni som läst förut vet ju att min matte är lite knasig, åtminstone tycker jag det ser så ut, när det gäller svamp, och här tar hon mattes svamp. I min skog” Jeck är riktigt upprörd, för ingen ska ta något som är mattes, tycker Jeck. Matte själv blev lite fundersam och orolig när Jeck ställer sig ett par meter från kvinnan. De befinner sig omkring ett hundratal meter från bostaden. Matte:”Det inträffade att när jag o min väninna gick där med Jeck lös kommer en dam gående, Jeck stormskäller, står ca. 1-2 meter från henne damen står helt stilla. Jag rusar ner o ropar på Jeck han kommer, jag sätter honom o damen fortsätter o gå och plocka svamp intill oss, 👿👿hon frågar om det är jag som bor i huset…ja, säger jag. Nu har Jeck tappat intresse för henne och jag låter honom springa iväg igen. Då går hon.
Livets Skiftningar tycker att Jeck gjorde rätt som vaktade och skällde ut inkräktaren. För att plocka svamp på annans tomt utan tillåtelse från tomtägaren är inte OK. Kanske inte olagligt, men väl olämpligt. Det hör väl till god ton att fråga i ett sådant läge, även om skogen skulle vara allmänning då den ligger så nära bostadshus.

fm-jeck-badar-sept-16
Jeck gillar inte att simma, men väl att vada i diken.

FM Jeck tycker inte att det räcker med bara en bild på honom. Därför vill han gärna visa sitt favoritbadställe. Vad matte tycker? Nej, det vill iallafall inte Jeck prata om. Däremot berättar han gärna hur det gick till när han räddade matte från något alldeles livsfarligt och dödade det stora odjuret. ”Matte påstod att det redan var dött, men jag är inte så säker på det”, säger Jeck. Här kommer bilderna:

Jeck räddar matte från ett livsfarligt odjur!

Nästa FM-hund  är Kerro:

fm-kerro-leker-radjur
FM Kerro hörde att Jeck inte gärna vill berätta om rådjur. Men Kerro har en annorlunda vinkling på den frågan.

FM Kerro vill berätta om att en del tror att han är rådjur: Matte Isabella berättar: ”Här hemma kallas FM Kerro ibland för rådjuret (utav mig). Sambon säger alltid att jag är konstig för han är inte ens lite lik ett rådjur. Idag gick det förbi en tjej med två smågrabbar i vagnen och en av killarna ser Kerro ligga på trädgården och säger högt ”åååh mamma kolla lilla rådjuret” . Tjiii fick min sambo minsann😉😁 Här har ni lilla rådjuret❤️
Sedan är gåtan om semesterfirande hundar som gillar luften från ACn löst! Det var ju FM Kerro på bild. Livets Skiftningar ber om ursäkt för att det blev förväxlingar. Men ni är ju så stiliga, alla FM-hundar, och då kan hända att FM Pipili blir lite till sig över alla vackra hundar och glömmer bort vem det var på bilden. Förlåt, Kerro.

fm-kerro-vill-ha-luft-fran-acn
 FM Kerro vill ha luft från AC:n!

FM Kerro vill gärna visa upp hur stilig han är nu när han hunnit bli hela nio månader. Matte säger någonting om att det visst var lättare att komma undan med hyss när man var nio veckor, men inte gör väl du några hyss Kerro? 

fm-kerro-9-veckor
FM Kerro nio veckor söt valp. Och dessa ögon…
fm-kerro-sparar-24-sept
FM Kerro nio månader stilig hund.

Matte berättar: ”Vilken hund man har alltså! Vi hade tråkigt ikväll så jag sprang ut och la ett spår runt framsidan av trädgården endast med hjälp av släpande fötter, släppte honom för att iaktta lite hur han skulle jobba lös. Gick inte samma väg tillbaka (såklart) och var lite rädd för att han skulle börja bakspåra pga den lilla ytan, lite som en rund ring som spåret låg på. Mycket riktigt springer han ut från huset och börjar bakspåra MEN märker snabbt att han är på fel spår och vänder, kör spåret klockrent i perfekt fart och inte den där springfarten det lätt kan bli när man är för uppspelt *stolt*, han hittar sin kära kampleksak och belöningen blev såklart det han älskar mest = kampa och spela boll! Husse var också mycket imponerad 🙂 FM Kerro 9 månader”
Visst ska matte och husse vara stolta över en sådan duktig hund som dig, Kerro. Men du kan väl be matte att hon hjälper dig skriva några rader så att du kan få en alldeles egen artikel lite längre fram.

Jeck och Kerro

Avslutningsvis fann jag denna underbart vackra Youtube-film:

Försvarsmaktens Kello
We will always love you

av Johanna Enberg.  FM Kello är en ny bekantskap för Livets Skiftningar men en så underbar film kan bara inte undanhållas. Titta och njut!
VISNINGSBILD: FM Kerro visar hur han ser ut när han skäller

TACK till matte och fotograf Ulla-Britt Ledin: Jeck, Isabella Erlandsson: Kerro och Johanna Enberg som gjort filmen om FM Kello

 

Annonser

Kompetens och kapacitet i arbetslivet

En analys av kompetens kontra kapacitet i arbetet som beteendevetare. Del 1 Kompetens

Artikeln bygger på den referensram för analys som Livets Bilder utarbetat. Livets Bilder har motsvarande analys för arbetsterapeuter. Länk till inlägget från Livets Bilder.

Kompetens vs kapacitet arbetsterapi.001
Analysen av arbete som beteendevetare/personalkonsulent utgår från denna bild som Livets Bilder innehar upphovsrätten till. Bilden är lånad med tillstånd av Livets Bilder.

Bakgrund
Som yrkesverksam arbetade jag som beteendevetare/personalkonsulent främst inom offentlig sektor. Beteendevetenskapen omfattas av ämnena psykologi, pedagogik och sociologi. Därtill kommer ämnen såsom psykiatri/medicin, juridik, statskunskap, vetenskaplig metod och forskning, arbetsvetenskap med flera. På frivillig basis tjänstgjorde jag några veckor nästan varje år under ca 15 år med liknande arbetsuppgifter inom försvaret. Utbildning till beteendevetare erhöll jag genom att läsa Linjen för Personal- och arbetslivsfrågor vid Högskolan i Örebro samt komplettera med enstaka kurser inom allt från Psykosomatiska processer till arbetsrätt, svenska och psykologi. Försvarsmakten bidrog med utbildning i framförallt utveckling och handledning av grupper samt kris- och katastrofpsykiatri.stress-853644_1920
Min huvudsakliga inriktning kom att bli arbete med grupper, både i form av handledning och utbildning. Därutöver även i samarbete med sjukgymnast och läkare, ledare för kurser i stresshantering samt även stödsamtal för enskilda. Stress och stresshantering kom att vara den enskilt största delen av arbetet både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Arbetsmiljöutredningar med intervjustudier samt tillhörande rapportskrivning och att finnas som extern resurs vid trauma i arbetsgrupper var också förekommande arbetsuppgifter.

Analys
Den teoretiska kompetensen för att klara arbetet erhölls genom både civil och militär utbildning. Utbildningen omfattade ungefär ett tiotal års studier efter gymnasiet på högskola och internatkurser. Försvarsmaktens utbildning byggde till mycket stor del på upplevelse- och problembaserat lärande. Utbildningarna, som teoretisk kompetens och arbetslivserfarenheten som praktisk sådan skapade tillsammans den kompetens som krävdes för just de arbetsuppgifter jag åtog mig. Den praktiska kompetensen utvecklades genom många olika typer av arbeten såsom vårdbiträde och arbetsledare inom hemtjänsten, städerska, behandlingsassistent inom sluten missbrukarvård (Statens Institutionsstyrelse SiS), gymnasielärare i samhällskunskap och psykologi,samt (avtal som frivillig) stabs- och assistentarbete inom försvaret. Tillsammans skapade detta en grund för att kunna lotsa grupper och enskilda genom både snårig lagstiftning och kunskap om hur vi som människor fungerar under skilda förutsättningar. Yrket som beteendevetare krävde stor kunskap om hur människor fungerar och beter sig i grupp (jmfr flockbeteende) jämfört med beteendet som enskild person. Likaså krävdes kompetens om hur organisatoriska och samhälleliga strukturer påverkar dels den enskilda personen, dels arbetsgruppen i alla dess olika former.

meeting-business-936059_1920 (1)
Utbildningsdag

Under tiotalet år var  jag konsult inom företagshälsovården och där verksam som beteendevetare. En viktig kompetens som beteendevetare var medvetenheten om hur jag som person påverkade och påverkades av de som deltog i handledning eller utbildning. Fokus har varit på utbildning och åldersgruppen från gymnasieungdomar och yrkesverksamma inom offentlig sektor.

FM Lago och Labina kollar vem som är störst i käften (mattes uttryck)
FM Lago och Labina visar tänderna. Foto: Jeanette Edsjö

Kunskap om hur människan fungerar tillsammans var grunden för att klara arbetet som beteendevetare. I det ligger att vara medveten om att vi som människor är flockdjur och agerar som sådana, i synnerhet under stress. Precis som bilden ovan där syskonen FM Lago och Labina talar om för varandra hur starka de är och i detta fall var FM Labina dels på hemmaplan, dels tik vilket är av betydelse i hundvärlden. Rangordningen mellan oss människor bestäms bland annat av socioekonomisk status, värderingar, kompetens, samt vilken tjänst som personen har. Av vikt är också samhälleliga och organisatoriska strukturer. Som gruppledare måste deltagarna dels känna förtroende för den organisation gruppledaren representerar samt ha tilltro till och förtroende för gruppledaren.

clasped-hands-541849_1920 (1)
Utan förtroende – ingen utveckling, inget lärande och ingen möjlighet till förändring.

Att skapa förtroende som gruppledare kräver självinsikt och tilltro till sin egen kompetens. Förmåga att använda både teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter. Varje föreläsning blev unik. En specifik kompetens utöver den ämneskunskap som krävdes var att söka få tillstånd interaktion inom gruppen och mellan mig som gruppledare och grupp. Kompetensen som krävs för att åhörare/gruppdeltagare ska kunna tillgodogöra sig kunskapen jag som föreläsare har att förmedla bygger även på förmågan att skapa en tillitsfull stämning i gruppen.

Det är först då det finns tillit finns som det sker en utveckling i gruppen. Teoretisk kunskap går att lära in utan tillit, men för att på ett bra sätt kunna använda den ökade kompetensen krävdes i de flesta fall förtroende och tillit. Detta då de ämnen som togs upp ofta handlade om det som ibland kallas för ”det svåra samtalet”. Samtal kring kränkande särbehandling, suicid både bland medarbetare och bland kunder, klienter, patienter, beroendeproblematik och mycket annat som berör våra innersta känslor. Två begrepp som ofta återkom var dels värdegrund, dels människosyn.

firefighter-773618_1920
Absolut tillit till kollegorna och deras kompetens är i detta fall en förutsättning för att rädda liv. Gruppen betyder allt.

I nästkommande avsnitt kommer begreppet kapacitet att belysas. Kompetensen är nödvändigt, men inte tillräckligt för att kunna utföra en arbetsuppgift. Samtliga av ovanstående begrepp kräver också av den enskilde och gruppen kapacitet att genomföra ålagda arbetsuppgifter. Tredje och sista delen innehåller en diskussion kring  kompetens och kapacitet i relation till arbetsförmåga och vad som kan bidra till förlust av densamma samt en kortare sammanfattning.

workplace-1245776_1920
Kompetens, kapacitet och arbetsförmåga.

TACK Livets bilder och Funkisfeministen för att ni båda introducerade begreppen och för möjligheten att få utveckla dessa begrepp ytterligare.
Hur ser du på begreppet kompetens? Vad är det för dig? Plocka gärna upp även andra begrepp i texten till diskussion och reflektion såsom exempelvis tillit, grupp, kunskap, värderingar…

Visningsbild: Tillit (arkivbild Pixabay.com)
Foto: ”FM Lago och FM Labina visar tänderna” Jeanette Edsjö

 

Hjärndimma

admire-1139155_1920

Reblogged

I detta inlägg beskriver dr Eric Ronge på ett utomordentligt tydligt sätt vad som händer vid psykisk belastning av olika slag. I trilogin om den lata flickan beskrivs hon just som lat och bekväm av sig. Underförstått att det var viljan att göra något som saknades, inte förmågan. Det gör mig ont att läsa att detta är lika aktuellt idag som på 70- och 80-talet då flickan växte upp. Även andra beskriver detta. Läs gärna Supermamsen och Pixiepatrullen. Två bloggande mammor som båda beskriver det dr Ronge talar om nedan.
Återigen; Tack dr Eric Ronge för ytterligare ett klargörande inlägg.

Dr Eric Ronge

…eller hjärntrötthet, mental trötthet som torde motsvara ”kroniskt trötthetssyndrom ” eller som i engelsk litteratur CFS ”chronic fatigue syndrome”,
är ett tillstånd som beskrivs i olika sammanhang, ofta som komplikation efter skador eller sjukdomar i hjärnan av olika slag. Det kan också stämma in på det s k utmattningssyndromet.

Men fenomenet är också vanligt hos patienter med EDS/HMS och fibromyalgi.
Chronic fatigue syndrome is commonly diagnosed in patients with Ehlers-Danlos syndrome hypermobility type/joint hypermobility syndrome
I en färsk neurologisk tidskrift beskriver neuropsykolog Birgitta Johansson på Göteborgs universitet  det väldigt bra hur patienter upplever denna ålkomma:

”Trötthet uppstår ofta och dagligen för alla. Men att förstå mental trötthet, eller som det också kallas hjärntrötthet är svårt. Det är en helt annan trötthet, som man själv inte har kontroll över. Det är en förlamande trötthet som kan komma mycket snabbt och helt slå ut personens förmåga att tänka och fungera i relation till…

View original post 479 fler ord

Vi måste lita på våra barn!

Vi måste fånga upp barnen i tid!
Vi måste fånga upp barnen i tid! (Foto/text: Supermamsen)

Reblogg: Supermamsen 151003 Idag, på alla Hjärtans dag uppmärksammar vi barnen extra. Jag väljer därför att lägga ut Supermamsens text om barn som blir utmattade av skolan.

”Jag är trött. Jag orkar inte mer!”
Hade en vän, kollega eller partner plötsligt sagt dessa ord hade vi reagerat med empati. Vi hade försökt hjälpa och stötta. Vi hade kanske sagt ”Gå ner i tid, vila, ta hand om dig själv”.

När ett barn säger så reagerar vi med misstro. Vi säger ”Skärp dig! Ryck upp dig!”. Vi tvingar iväg barnet till skolan tills barnet VERKLIGEN inte orkar mer. Vi utgår ifrån att det är lathet eller trots när ett barn börjar signalera att något inte är bra. Det är dags att börja lyssna på och lita på barnen!

Barn vill lyckas. Vi vuxna måste hjälpa dem. Om de inte orkar är det något runtomkring barnen som är fel. Det är inte fel på barnen. Vi skulle aldrig säga till den utmattade partnern ”Alla andra orkar ju jobba 100%. Gå upp ur sängen nu! Åk till jobbet!”. Vi säger inte till den utmattade kollegan ”Ta hem jobb om du inte orkar jobba här!”.

Varför lyssnar vi inte på barn som signalerar att det inte fungerar? Barn som klagar på magont och huvudvärk. Barn som inte själva kan sätta ord på VAD som inte känns bra. Vi måste börja lyssna på barnen, lita på dem och hjälpa dem!

Jag är själv efterklok. Vi lyssnade inte i tid. Och nu har vi en 13-åring som är utmattad och kämpar med återgången till skolan.

Hur kan vi öka förståelsen hos föräldrarna och hos skolorna? Vi måste förebygga!

Vi måste tänka om och tänka rätt!

Supermamsen originalinlägg 151003

cafe-768771_1920
Hur ser våra barn och ungdomars arbetsmiljö ut? Finns det bra arbetsplatser eller måste de ta arbetet med hem från skolan därför att de saknar någonstans att sitta och arbeta? Eller är det bara så självklart att de utöver sin arbetsdag på skolan ska ha ”övertidsarbetet” kvar att göra hemma?

Hur hanterar vi våra barn? Vilka krav ställer vi som föräldrar, lärare, kompisar, andra vuxna och samhället i sig på våra barn och ungdomar? Skulle vi själva kunna tänka oss att arbeta under de förutsättningar som Supermamsen beskriver i sitt blogginlägg?

Många är de individer jag träffat (under den tid då jag var yrkesverksam som beteendevetare inom företagshälsovården) som varit utmattade. Utmattade av i många fall orimliga krav som dels ställdes på dem, dels som de ställde på sig själva. Krav som det inte fanns en möjlighet att leva upp till. Och, vilket skrämmer mig, krav som trots detta inte når upp till de krav som ställs på barnen och ungdomarna i skolan.  

Jag väljer medvetet att ta upp just krav som en av de faktorer som i många fall är en av de starkast bidragande orsakerna till att hamna i ett tillstånd av utmattning. Och har en individ väl blivit utmattad hjälper inte en helg, en veckas lov eller ens ett helt sommarlov för att komma igen. Det krävs betydligt längre tid än så. Ändå ställer vi krav på våra barn att de t ex ska ”skärpa till sig”, ”vässa sig” eller hur vi nu på utvecklingssamtal och liknande samtal väljer att uttrycka oss. Utmattning beror på överansträngning. Varför en individ blir överansträngd kan ha många orsaker. Neuropsykiatriska funktionshinder kan vara en orsak. Gemensamt är att med rätt hjälp går det att komma tillbaka. Gemensamt för alla är också att återhämtningen tar tid, lång tid. Hur lång är givetvis individuellt. Men för att generalisera utifrån den erfarenhet jag har, tar det som regel mycket längre tid än vad man någonsin kan tro. 

dog-54627_1280
Totalt utmattad – det går inte att vila bort på några dagar. Inte att ”vässa sig”, ”skärpa till sig”. En utmattad person är inte lat. Hen förmår inte att företa sig något. Att som utmattad göra någonting blir ofta helt omöjligt, och gör man det iallafall så leder det ofrånkomligen till att man blir sängliggande. Kanske i dagar. Första tiden när en utmattad person är sjukskriven blir hen ofta sämre och orkar ännu mindre…

Utmattning beror på överansträngning. Varför en individ blir överansträngd kan ha många orsaker. Neuropsykiatriska funktionshinder kan vara en orsak. Gemensamt är att med rätt hjälp går det att komma tillbaka. Gemensamt för alla är också att återhämtningen tar tid, lång tid. Hur lång är givetvis individuellt. Men för att generalisera utifrån den erfarenhet jag har, tar det som regel mycket längre tid än vad man någonsin kan tro. Den första tiden hemma präglas, som jag skrev i bildtexten ovan, ofta av en försämring på grund av att vi då släpper en hel del av den enorma anspänning som tidigare krävts för att över huvud taget ha kunnat ta sig till skolan eller arbetet. Den tiden räknas ofta i månader.

Vi frågar mycket sällan våra ungdomar om hur de upplever sin situation. Om vad de själva skulle behöva för att må bättre och vad vi som vuxna runt om dem kan göra för att de ska få en dräglig tillvaro. 

Sist, men inte minst: Utmattning skadar hjärnan på ett sätt som är mycket likt demenssjukdomar. Skillnaden är den att vid utmattning finns möjlighet att återfå normal funktion. Vid många av demenssjukdomarna är hjärnskadan permanent.

Därför – som Supermamsen säger:
”Vi måste tänka om och tänka rätt!

Uppföljande inlägg Supermamsen

mother-and-son-864142_1280
”Blommor till dig!”                     

Hur tänker du kring dessa frågor? Vad är ”rätt” för dig? Har du själv erfarenhet av utmattning/utmattningsdepression? Av att ha sprungit ”rakt in i väggen”? Kanske är eller har du varit anhörig, arbetskamrat eller vän med någon som drabbats? Kanske är det dina barn eller dig själv detta inlägg handlar om?
Berätta gärna.

 

FM Hund – Frågor och svar

Detta är ett lite annorlunda inlägg då det bygger på att jag fått så många frågor i kommentarerna till de inlägg jag skrivit om Försvarsmaktens hundar. Jag är därför tacksam om Du som har kunskap kan hjälpa mig att besvara frågorna. Frågorna kommer att fetstilsmarkeras.

Introduktion 15 sek

Bilden visar FM Kola då hon miljötränar.  FM Kola är fortfarande valp och har ännu inte genomgått några tester för kommande tjänstgöring. Men under hennes uppväxt har fodervärd och matte Camilla ett stort ansvar att träna henne utifrån Kolas ålder och förutsättningar. FM Kola bär ett tjänstetäcke som visar att hon just nu tränar. Denna väst/täcke är också en påminnelse till oss alla som ser henne att inte störa genom att t ex gå fram till henne. Oavsett hur söt och rar hon är. Kola är ca fem månader gammal och då är träningen lekfull och rolig.

”Läskigt med motorsåg men jag försöker leta godis samtidigt/FM Kola    (Foto och text: C. Andersson)

Allvaret smygs in successivt och Kola kommer att möta utmaningar som får henne att tänka, att lära sig möta sådant som kan upplevas otäckt och skrämmande men samtidigt spännande.

Träningen bygger, som sagt, på nyfikenhet och lekfullhet och anpassas alltid efter den enskilda hundens specifika förutsättningar. Samspelet mellan matte/husse och hunden är, vad jag kan förstå, det i särklass viktigaste och bygger på att hunden har total tillit till sin förare. Kärlek och förtroende.

Hur hanterar du som matte/husse (fodervärd under hundens uppväxt) den känslomässiga bindning som uppstår mellan dig och den hund du är fodervärd åt då du vet att du med stor sannolikhet kommer att få lämna ifrån dig hunden efter godkänt test? Svara gärna i kommentarsfältet, så lägger jag sedan ut en kopia på ditt svar här.

Erika Malmgren skriver så här: ”Jag kan säga hur jag försökte hantera det känslomässiga. Försökte se dem som fosterbarn. De kommer in i ens liv och man guidar dem genom livet under en kortare tid. Sen blir de stora och flyttar hemifrån och börjar jobba. Att få bilder och ha någon att vända sig till för höra hur det går gör det också lättare. De får en plats i hjärtat för alltid. Jag arbetar till vardags på förskola och upplever samma sak. Barn fastnar i hjärtat men de slutar och går vidare i sin utveckling.” (Facebookgruppen Försvarsmaktens hundar 160212)

Här kommer en video som visar hur ett L-test kan gå till. I videon framkommer också de alternativ som kan finnas efter testet.

Vilka uppgifter (”yrken”) kan bli aktuella för en FM-hund? 

Här har jag letat en del bland öppna källor på bland annat Youtube och hittat en del korta filmer om olika arbetsuppgifter. Det finns säkerligen många fler. Hjälp mig att komplettera med text, bild, film. Polisen i Stockholm får börja med att berätta om några olika yrken för tjänstehundar.

Tjänstehundens yrken

Special: Blåljus Östergötland Polisens Hundenhet

Patrullhunden i förbandet

Patrullhunden vid objektet

Hur effektivt är det att arbeta med hund respektive att arbeta utan hund? Den frågan ställdes och svaret redovisa i denna film. I filmen visas ytterligare exempel på FM-hundens arbetsuppgifter. Även här tar jag givetvis mycket tacksamt emot svar och kommentarer!

Utöver att arbetande hund kan också hunden bli uttagen till avelshund. Fodervärdarna har då, om jag förstått rätt, möjlighet att ha kvar tiken hos sig, det vill säga fortsätta att vara fodervärdar och för var gång en kull tas lämna tiken till det som i inlägget om FM Jönso och mamma FM Fatzy kallas för ”BB Hilton” (Försvarets Hundavelsstation) under tiden strax innan valpning och till dess att hennes valpar har placerats ut hos nya fodervärdar. Tiken är då borta från fodervärden i ungefär tre månader. Du som har erfarenhet av att vara fodervärd till en avelstik – berätta gärna hur det är. Hur känns det att skicka din hund till ”BB Hilton”? Hur är det att följa dräktigheten, men sedan inte hennes valpar som exempel?

FM Fatzy valp 1 mån bild 10
FM Fatzy med valpar (Foto BB Hilton)

Frågor och svar om FM-hundar

Hur ofta, och hur många kullar kan tas av en avelstik? När går hon ”i pension”?

Hur det är att ha en hane som används för avel. Arbetar en avelshane och hur länge kan en hane användas för avel? 

Jag avslutar detta inlägg med att dels länka till två filmer om Räddningshundar, dels med ett par frågor om även hundar kan tilldelas förtjänsttecken för extraordinära insatser. Samt givetvis ett TACK till alla som gjort och gör mina inlägg om arbetande hundar möjligt. (Jag är medveten om att filmerna visar upp SBKs frivilliga ekipage, men räddningshund är även ett yrke för FM-hundar)

Räddningshund film ca 13 min

Räddningshund film ca 28 min

search-dog-620175_1920
                                                                                                                                                       Arkivbild: Pixabay.com

Filmerna om räddningshundar väcker fler frågor. Som dessa:
Hur många av dessa tjänstehundar får sätta livet till (being killed in action) under sin tjänsteutövning? Kan en hund postumt – eller i levande livet – tilldelas medalj för tapperhet i tjänst?

Ett stort TACK till alla medverkande. Utan er insats hade jag inte kunnat skriva denna bloggpost. Genom att ni ställer upp och medverkar i filmer och informerar öppet på Internet har jag fått möjligheten att kanske ge svar på några av alla frågor som ställts. Och ni som läser och har svar – ge er gärna till känna! Vill ni inte skriva i kommentarsfältet öppet finner ni mig som Piia-Liisa Pisal på Facebook. Där kan ni skicka mig PM med svar eller få mina kontaktuppgifter vilket ni själva så önskar.

FM Kola tittar ut genom fönstret feb -16Om nu största intresset är att titta ut genom fönstret så får man väl tillgodose det för en liten ? 160131 (Foto och text C.Andersson)

En komplettering som visar hunden som arbetskamrat.

Att bli vad man vill

av Arga Klara

Man har egentligen en ganska bra chans att bli vad man vill här i Sverige, så länge man är hyfsat frisk, jobbar hårt och har mål. Det är viktigt att ha mål, även om de är små så hjälper de en på traven. Ändå är det så sjukt många som inte utnyttjar det fantastiska systemet med gratis utbildning, och inte utbildar sig till någonting alls. Så jäkla dumt. Visst, vilken tonåring är inte skoltrött någon gång, men att inte tänka längre än någon månad framöver när det gäller sitt liv och sin framtid är riktigt puckat. Och att inte få hjälpen av sina föräldrar med att sätta upp mål är dåligt.

Även om man är 40 eller år går det ju alldeles utmärkt att utbilda sig till vad man vill, eller påbörja en helt ny inriktning i sitt yrkesliv. Problemet då är ju att man oftast har en familj att försörja, och det kan vara svårt att leva på bara studiebidrag eller studielån. Men har man stöd i form av en partner, så kan man kanske ändå bli vad man vill. Med hårt jobb, mål och drömmar.

Roliga bilder på djur. Tax står på styltor för att bli en dobermann. Om att bli vad man vill.

 

Drömmar är viktigt. Fråga vilken unge som helst så vet de vad de vill bli när de blir stora. Visserligen är en del saker inte helt lätta att åstadkomma, eller ens realistiska, men de har drömmar. Frågar man en skoltrött tonåring så har de helt och hållet tappat mål och drömmar, och har ingen aning om ens vad de har lust att göra.

Man måste uppmuntra människor att fundera över sina mål och drömmar, annars kan man aldrig hjälpa dem att nå dit. För man kan faktiskt bli vad man vill, så länge man vet vad man vill. Och det känns inte som lika hårt jobb när man jobbar mot en dröm. Vad jag ska bli när jag blir stor? Tja, agitator känns bra. Pensionärslivet är lite trist.”

http://argaklara.com/2016/01/att-bli-vad-man-vill/#comment-19691

 

En av mina favoritbloggare, Arga klara står för detta mycket tankeväckande inlägg. Vilka är dina drömmar? Vad drömde du om att bli när du blev stor, som Arga Klara skriver om?

Jag spinner vidare på hennes tankar, och gärna dina kommentarer i ett kommande inlägg.