FM Labina ligger i

 

FM Labina 7 månader 9 augusti
FM Labina tittar ut över havet och undra varifrån hennes fästman kommer…

Snart fyller FM Labina åtta månader. Livets Skiftningar vill passa på att uppvakta lite i förskott med en bildkavalkad av vår- och sommarbilder. Jo, ett par småbarnsbilder smög sig med. Labina var söt redan som liten. Det var FM Labina själv som ”knackade” på och tyckte att det var dags att hon fick visa upp sig. Det är tre månader sedan sist, sa hon, och talade om att på tre månader händer mycket i en valps liv. Ja, hon nyttjar liksom de andra FM-hundarna givetvis radion, men den ”knackade”?!? Vad har ni för system för radiotrafiken? FM Pipili föreslår en kontakt med Försvarsmakten. Hon har hört å ryktes vägnar att de lär ha ett bra system uppkallat efter en stjärnbild. Vid en snabbsökning på Google finns tydligen ett flertal system med samma namn. Men nu var det inte radiosystem vi skulle tala om utan något mycket mer naturnära. Labina träffade under sommaren på nya kreatur och de måste ha sett farliga ut med tanke på hennes uttryck!

 

FM Labinas första möte med en ko
DÖhhhhh Matte spring !! det står något stort bakom dig!! FM Labinas första möte med en ko…:-))  (Text: J.E.)

Och FM Pipili håller med. Kossor kan vara farliga, men är ofta snälla och väldigt nyfikna. Jag hoppas att du, Labina, inte längre tycker att kossor är farliga. Du har ju varit med i stallet och träffat hästarna och kor och hästar må vara helt olika, men lika snälla. Javisst! Bilden där du är i stallet ska självklart vara med. Den kommer här:

FM Labina i stallet 11 juli skäller ut hästarna
För säkerhets skull skällde jag ut hästarna, så att de skulle veta vem de hade att göra med! 

Men Labina, tänk om hästarna blivit rädda för dig när du skällde ut dem. Vet inte vad din matte tycker, men vet att många hästar och ryttare med inte är så glada när hundar skäller. Men förstår, ibland måste du och då är det så! Tjena Ska vi leka 1 april FM Labina
Och hästar har du inte varit rädd för någon gång! Det visade du redan som liten. Bilden är från slutet av mars/början av april. Nu fyller du åtta månader om knappa två veckor den 9 september. Och har blivit stor. Matte berättar att Labina har fästman, när hon fyllde sju månader fick hon tillåtelse av matte att ha pojkar på rummet 😉 Fästmannen bor en bit ifrån Labina, och Livets Skiftningar har inte hört något hur det har gått, om de har kunnat träffas än. Med det skickas ut en fråga till dig, Labina om hur det går med kärleken. Hör gärna av dig och berätta. Labina har blivit könsmogen och löpt för första gången. Hon har också med stor sannolikhet kommit in i ”slyngelåldern”.

Lyckades sno glassbunken på bänken från min matte men hur sjutton får man upp den snabbt FM Labina 1 april
Labina har ”hittat” burken med glass. Men hur kommer man in i den? Som ni ser, hälsar Labina, att detta gjorde jag när jag var liten. Nu är jag mycket lydigare och tar inte längre något som inte är mitt!

Men ärligt talat, Labina, visst var det väl så att du egentligen inte haft några större betänkligheter vad gäller att förse dig med godsaker som matte lämnat framme eller hitta på bus? Lite race i soffan, eller varför inte ett välgörande gyttjebad när chansen ges? På bilderna nedan är det tjejerna som är väluppfostrade och lyder, medan en av deras bröder passar på att ta bollen:

FM Labina med kompis 17 aug bild 1
Vi lyder matte och sitter snällt och väntar, säger Labina med syster.
FM Labina med kompis 17 aug bild 2
Brorsan hade en annan inställning. En boll som ingen håller i är min boll, tycks han resonera!
FM Labina med kompis 17 aug bild 3 undrar vart bollen tog vägen
Bollen bara försvann! Vart tog den vägen undrar två något förvånade systrar!

Det måste ha gått fort eftersom tjejerna ser så förvånade ut. Men de fick säkert tillbaka bollen och kunde fortsätta att leka på havsstranden alla tre syskonen. Ser ut att ha varit en härlig dag på stranden i början av augusti.

 

FM Labina tar sig en powernap i soffan den 14 juli
Har man haft kul och lekt mycket är det skönt att ta sin egen kudde och lägga sig i soffan för en powernap, som matte säger.

 

FM Labina i sängen 22 juli Regler är till för att brytas, säger Labina (mattes ord)
Matte säger att jag inte får vara i sängen men…
FM Labina smakar på mattes öron 13 juli
Himla goa öron du har att bita i… mums…:-))) FM Labina ❤ (Text: J.E.)

Men visst måste jag bara få smaka på mattes goa öron?

Där slutar vi för idag och Livets Skiftningar tackar matte Jeanette Edsjö för generositet med bilder och text. Bildtexter märkta J.E är Jeanettes egna texter till respektive bild. Foto: Jeanette Edsjö

Tack Jeanette!

Visningsbild:

FM Labina släpper inte iväg matte ensam
Nähädu matte du kör inte någonstans utan mig..!! Vart ska jag sitta då? FM Labina tycker det vore en bra idé med sidovagn 😎😄  (Text: J.E.)

När litet blir stort – om bemötande del 1

girl-1064659_1920

När litet blir stort – om bemötande inom vården. Att hålla avståndet.

Bemötande. Att mötas. Att se – på eller förbi eller inte alls. Att tala till, med eller förbi någon. Bemötande är ett ständigt aktuellt ämne, inte bara inom vård och omsorg. Denna artikelserie begränsas dock till att handla om bemötande just inom vård och omsorg. Ett enkelt möte som blir fel – när litet blir stort!

Var dag går att läsa berättelser om situationer där bemötande står i centrum. Patientnämnderna får varje år in många klagomål och av dem är brister i bemötande vanligt förekommande. Den fråga som då lyser och ställer sig framför många andra är ett enda ord:

Varför?

Vad är det som gör det så svårt att möta personer som behöver vård och omsorg på ett sådant sätt at dessa kan känna sig nöjda? Eller åtminstone sedda? Vad är det vi som människor har tappat bort? Frågor, åter frågor och det går säkert att fylla en hel artikel med bara frågor om bemötande.
hand-65688_1280
Att bli illa bemött gör ont och sårar. Många är de som känner sig kränkta. Ett starkt ord. Men en känsla, en upplevelse är alltid sann. Vi må ha olika åsikter om händelseförlopp, men ingen kan ifrågasätta känslan som uppstår. Ändå görs det – dagligen. Ett konkret exempel kan vara läkaren som säger: ”Så ont gör det inte”. Andra exempel är:”Det är ingenting att bli ledsen för”. Eller varför inte en klassiker: ”Jag säger bara som det är”.

Att söka hjälp, få hjälp, vård och omsorg innebär en ojämlik situation. Den som ger hjälpen har automatiskt ett övertag över den som tar emot. Oavsett om det handlar om akutsjukvård, hemsjukvård, hemtjänst, omsorg om barn och unga… Den som tar emot befinner sig i underläge. Att ta emot hjälp är många gånger svårt. Att därtill ta emot hjälp som innebär att den hjälpsökande måste släppa in en främmande person innanför sin intimitetszon gör det än svårare. Olika kulturer har olika avstånd för hur nära vi släpper varandra. Vilka begrepp som används för att beteckna de olika zonerna varierar. Begreppen nedan är valda utifrån att de är beskrivande. Vanligt i Skandinavien är ungefär följande avstånd:
joy-284528_1280
Intimitetszon
: En knapp armlängds avstånd, det vill säga upp till cirka 50 cm från kroppen. Innanför den gränsen är det familj och nära vänner som är välkomna. Vissa delar av kroppen såsom exempelvis axlar och knä kan undantas. En främmande kan få röra vid vår axel eller om vi sitter, vid vårt knä i vissa, specifika situationer utan att vi upplever beröringen intim.
meeting-593301_1920
Vänskapszon/artighetszon: 
Från  omkring 50 cm till ungefär 125 cm. Då kommer vi till avstånd mellan individer som känner varandra väl, eller situationer där vi vi av artighet tillåter någon att vara. Det är också ett praktiskt avstånd både stående och sittande. Vi kan ta i hand och hälsa, står två eller fler och prata, sitta vid ett bord och så vidare. Vi kan hålla en normal samtalston och de allra flesta känner sig komfortabla med att ha och vara i denna zon tillsammans med andra. Detta avstånd fungerar ofta bra i arbetsgrupper. Det går ofta bra att hjälpas åt med arbetsuppgifter utan att vi behöver kliva in i intimitetszon. Vid mer officiella möten markeras zonen kanske med möbler. Detta blir än tydligare i nästa zon. I trånga utrymmen såsom vissa väntrum är möbleringen central för hur den hjälpsökande ska komma att uppleva vårdkontakten. Vissa samtalsrum möbleras så att det naturligt blir ett avstånd ca 75 och 125 cm mellan dem som befinner sig i rummet, men med möjlighet att både minska och utöka avståndet efter vad som ska avhandlas.
school-670427_1920
Professionell personlig zon:
Denna zon är från 125 cm till ca tre meter. Skrivbord, konferensbord/-möblering, samtalsrum och liknande platser är ofta möblerade så att det går att upprätthålla ett avstånd på minst dryga metern. Ofta finns även här framförallt möjlighet att utöka avståndet.
luggage-1032998_1920
Professionell respektive officiell opersonlig zon: Från tre meter upp till 10 meter. Avstånd över 10 meter är stora konferenser, teater, föreläsningar, presskonferens och liknande. Situationer där avståndet markerar mer än att personerna inte känner varandra. Scen finns som regel. Tydliga gränser, ibland markerade med olika former av avspärrning.
Dessa avstånd är givetvis ungefärliga. Som enskilda personer kan vi ha snävare eller vidare gränser. Men de brukar stämma ganska väl med hur nära vi släpper varandra. meeting-505982_1920
Utifrån detta kan bemötande ses från ett något annorlunda perspektiv. Det blir lite lättare att förstå varför en hjälpsökande känner sig kränkt. För dessa gränser är inte bara fysiska är tanken som väcks. Genom ord kan vi också gå innanför gränserna. När vi som individer av olika anledningar inte kan upprätthålla dessa gränser fysiskt görs det med ord, gester och ögonkontakt i många fall. Och så kliver den som ska hjälpa rakt in i vår intimitetszon med frågor och påståenden. Utan tanke på hur det uppmärksammas.
accident-1128236_1920
Att tänka på är också att dessa gränser inte har med vårt intellekt att göra. Inte med personlighet eller utbildning. Vissa funktionsförändringar förstärker känsligheten, andra kan sätta ner den. Ålder påverkar gränserna dels utvecklingsmässigt, dels att vi som individer kan lära oss att acceptera intrång i intimitetszon enkom av den anledningen att vi vet och förstår att det är nödvändigt. Det tar dock inte bort känslan av obehag.

Vad händer i situationer när vi måste acceptera dessa intrång i våra zoner? Det diskuteras i del 2.

ruck-1146054_1920

Hur ser du på detta med olika zoner/avstånd till andra? Berätta gärna om dina erfarenheter utifrån exempelvis ditt yrke, som vårdsökande, anhörig eller i annan funktion. 

Ulliga, gulliga små ungar

Våren är barnens och ungarnas tid! Under många år bodde jag mitt ute på landet och hade ankor, gäss och höns. Honorna lade ägg och ruvade och fick kullar med ungar. Bilderna är från både vilda och tama fåglar, men texten utgår från tamfåglarnas beteenden.

ducklings-267143_1280
Gässlingar och ankungar troligtvis  omkring  en vecka gamla.

Under ruvningen går både ankor och gäss ifrån en stund varje dag för att simma. Detta är nödvändigt för ungarnas utveckling då fukten bidrar till att skalet förändras så att ungen kan picka hål på det vid kläckning. Därtill behöver äggen få svalna lite var dag under ruvningen viket sker naturligt då honan går ifrån och kommer tillbaka fuktig efter sitt bad. I ägget finns en luftficka som blir allt större när kläckningen kommer närmre. Vid kläckning använder ungen äggtanden som sitter på ovansidan på näbben för att spräcka det nu mycket porösa äggskalet. Det tar några timmar, ibland upp till något dygn för ungen att ta sig ur ägget.

Ankungar mellan ett och tre dygn gamla. De svart/gula blir sannolikt vildandsfärgade som vuxna och den gula kommer att bli vit.

Första dygnet efter kläckningen lever fågelungarna på det som är kvar av gulesäcken och som gett dem näring under ruvningen. Ganska snart därefter kan den börja äta mat och dricka vatten. De är förhållandevis lugna då men det ändras snabbt och snart  finns bara två  lägen på de små. Av eller på! Redan efter ett dygn kan ankungar fånga flugor, och snabbt går det. Det är svårt att hinna med att se när de tar en fluga, men ett nöje att titta på dem. Ankungar är lite av clowner och mycket underhållande att se på. Ankor och änder är till skillnad från gässen allätare. Gäss är i huvudsak vegetarianer medan ankor (och änder) kan fånga levande byten såsom fisk, möss, insekter och annat. De äter också växter av de mest skiftande slag. Ankor ”tvättar” gärna gräs och andra växter innan de äter. Det ser roligt ut när de som exempel tar hö och bär det till vattnet för att sedan äta när det väl är blött. Detta beteende finns inte alls lika uttalat hos tamgåsen. Både gässlingar och ankungar lär in mycket av de vuxna fåglarna. Första inlärningsperioden är präglingen.

duck-538329_1920 - kopia
När ankungarna är omkring 36 till 48 timmar gamla tar honan med sig sina ungar till vattnet och det är också då som präglingen är som starkast. Det är bra om ungarna får övervinna hinder och svårigheter på promenaden till vattnet. Detta stärker banden mellan ungarna och honan. Ungarna kommer att i detta fall bli präglade på honan som leder dem och följa henne till dess de är flygfärdiga.

Tamfåglarnas ungar präglas på den som de ser mest av under  andra och tredje dygnet. Om de ruvats fram blir det honan de följer. Är de däremot kläckta i äggkläckningsmaskin bör den som sköter fågelungarna vara medveten om präglingens betydelse för ungarna. För att få ungarna präglade på sin art så bör de släppas tillsammans med vuxna fåglar under andra dygnet. Vid en studie som gjordes av mig och en kurskamrat vid Högskolan i Örebro på B-kursen (termin två) i psykologi om just prägling på gås arbetade vi efter hypotesen att gässlingar i första hand präglas på färg.

Vid försök där gässlingen fick olika saker att följa efter visade det sig att den var präglad på person i första hand, därefter följde rörelse och först som nummer tre kom färg. Gässlingen var präglad på en av hushållets medlemmar och följde denna person om personen fanns i närheten. I andra hand fördrog ”Nisse” som gässlingen kallades för, mänsklig rörelse och därefter kom färgen, som i detta fall var blå. Men så fort något rörde sig så gick uppmärksamheten från färgen till rörelsen.

Nisse blev så tam att han blev vad vi kallade ”knären” dvs han lärde sig att inte uträtta sina behov om han satt i famnen hos någon person.  Var gång ha smutsade ner hamnade han direkt på marken och på så sätt lärde han sig. Han föredrog att sitta i famnen upp till ca ett års ålder! Vid redovisningen var Nisse sex veckor och för känslig för att följa med till Högskolan. Istället följde två dygnsgamla ankungar med och vi kunde då visa präglingsbeteendet på dessa små. Tror att vi av någon anledning kallade dem för Knatte och Fnatte…

Tv går gåskarlen först, gås nr två och tre har ”vaktpasset” och hane samt hona därefter. Öv t hö Skånegåsfärgade gäss. Mittenbild och nedre bild ca en till två veckor gamla gässlingar som med stor sannolikhet blir Skånegåsfärgade som vuxna.

Gässlingarna har två särskilt känsliga perioder och det är i samband med kläckningen och när de är omkring sex veckor gamla. Då börjar de byta ut dunet mot ungfågelsdräkten och är då extra känsliga för kyla och väta. Gäss är utmärkta ”gräsklippare”. De utrotar dessutom maskrosor! De plockar blommorna innan de går i frö. Dessutom vaktar de minst lika bra som hundar. Gåskarlarna vaktar gärna parvis och kan då hålla uppsikt 360 grader (se bilden ovan). En vaktande gås är minst lika svår (eller kanske svårare?) att distrahera än en FM-hund. Som lite kuriosa kan tilläggas att både tama och vilda fåglar litar på gåsvakten. Först när gässen gått in började de andra fåglarna vakta!

Har du erfarenhet av ankor och gäss? Berätta gärna. Kanske har du träffat på en ilsken gåskarl som jagat iväg dig?  Berätta gärna om de tankar som väcks hos dig när du ser bilder och läser om dessa söta små!