Full fart med FM Kerro

Idag har Livets skiftningar besök av FM Kerro. Han tyckte att nu var det minsann hans tur. Jeck fick en egen artikel förra veckan och i rättvisans namn är det nu Kerros tur.

fm-kerro-skaller-1-juli
Kerro ser lite arg ut, men skäller av glädje. Matte är hemma!

FM Kerro, nu drygt 10 månader, vill gärna börja med att visa hur glad han blir när matte kommer hem. Då skäller han och lägger öronen bakåt och visar på alla sätt att han är lycklig. Kerro är mån om sin flock och han tycker absolut inte om när någon lämnar flocken och han inte får följa med. Ja, Kerro, du ska få berätta hur duktig du blivit. Det han vill berätta är att han för några veckor sedan kunde vara tyst när husse gick ifrån honom. Visst, säger Kerro, jag kan inte påstå att jag gillar att han går, men jag kunde faktiskt vara tyst. Matte blev stolt över mig. Hon tog kort på mig, men jag fick alldeles lysande ögon. Hon kallar det ”separationsångest” vad nu det är. Bäst är när matte och husse är hos mig och inte någon annanstans.

fm-kerro-tranar-15-oktober
Här sitter jag alldeles tyst och är ledsen över att husse gått. Matte tycker att jag är duktig, men ni ser väl att jag är lite ledsen?

Jodå, Kerro. Vi förstår. Flocken är viktig och ska hålla ihop. Men att lära sig att matte eller husse går ifrån är viktigt. De kommer tillbaka. Att dessutom kunna stanna kvar på plats och vara helt tyst, bara vänta är något som alla FM-hundar måste lära sig. Svårt, men nödvändigt. Passivitetsträning, att vara stilla och att vara tyst. Inte lätt för en stor stark schäfer som Kerro. Kerro gillar att spåra. Det är något som tillhör grunderna, precis som passivitetsträningen. Oavsett vad som Kerro kan tänkas vara lämplig för finns spår med som en viktig del i arbetet. Vad han kommer att spåra och söka avgörs av var han blir placerad.

fm-kerro-efter-spartraning
Kerro efter att ha spårat. Belöningen? Att hitta favoritleksaken och massor av beröm.

Här har Kerro gått ett spår. Det kräver en del förberedelser av hundföraren för att hunden ska kunna spåra. Spåret läggs genom att hundföraren (oftast) går den väg som hunden senare ska följa. Där spåret tar slut läggs något som hunden tycker mycket om, exempelvis en favoritleksak. Svårighetsgraden avgörs bland annat av underlaget, längden och hur länge spåret får ligga innan hunden får gå spåret. Ett spår där det gått en längre tid sedan det lades är svårare än ett färskt spår, asfalt svårare grus och grus än skogsmark många gånger. Svårighetsgraden ökas allteftersom hunden lär sig. Kerro får med all sannolikhet ganska lätta spår än så länge. Matte Isabella berättar att Kerro gillar att spåra.

fm-kerro-vantar-pa-sin-tur
Kerro är den yngre av dessa två och väntar därför på sin tur vid maten.

Rangordningen i flocken är viktig. Kerros äldre kompis är högre i rang och äter först. Kerro väntar utan protest. Samtidigt är nu Kerro fyllda 10 månader, vilket innebär att han kommit in i vad som kallas slyngelåldern. Den lydiga halvårsgamla valpen tycks säkerligen ha tappat hörseln och allt vad uppfostran och utbildning heter ibland. Matte lät antyda det när hon berättade att det var lättare att komma undan med hyss som nio veckors valp än som nio månaders unghund! Kerro har mycket valp kvar i sig än. Först i tvåårsåldern är han vuxen. Vilka hyss Kerro hittat på har han hållit tyst om, mycket tyst.

fm-kerro-svar-pa-att-det-var-kattens-nosavtryck-vi-hittade-pa-den-nymalade-vaggen-i-e-15-juli
Kerro med vit målarfärg på nosen.

Nu protesterar Kerro. Det var inte jag som var mot den nymålade väggen och gjorde avtryck. Det var katten. Hur många gånger ska jag behöva säga det? Och förresten, så var jag lite då också. Matte berättar att Kerro hade målarfärg inte bara på nosen, utan på fler delar av kroppen, så där står ord mot ord. Hon säger att hon fick tvätta bort ganska mycket vit målarfärg från Kerro. Självklart har han en förklaring: När katten gjort avtrycken på väggen strök han av sig all färg på mig. Så var det. Sedan vägrar Kerro säga ett ord till om detta. Nyfikenhet är en positiv egenskap. Tillsammans med mycket egen vilja och därtill avsaknad av rädsla kan hända att det ibland händer saker som flockledaren, (läs matte), inte alltid är så förtjust i. Bus och hyss helt enkelt.

fm-kerro-pa-bordet-9-juli
De två kumpanerna…

Då kan hända att bordet är en trevlig plats att vara på. Undrar om de två talar sig samman så att de vet vad de ska säga? Men Kerro kan sitta och vänta på golvet också.

fm-kerro-vantar-pa-popcorn
Kerro undrar vad som händer. Det är popcorn i micron.

Kerro är på bilden för första gången med om att poppa popcorn i micron och det låter och luktar. Matte säger lite skämtsamt att det var första gången som Kerro satt still på samma plats och var uppmärksam i flera minuter. Kan Livets Skiftningar av det dra slutsatsen att sitta still inte är Kerros favoritsysselsättning? Kerro vägrar att svara på frågan. Däremot tycker han att det ska vara med en bild till och sen får det räcka. Det är bilden från den 9 oktober då han fyllde 10 månader. Han är stolt över den. Med all rätt.

fm-kerro-10-man-9-oktober
FM Kerro 10 månader

Livets Skiftningar tackar FM Kerro och matte Isabella Erlandsson för fina foton och berättelser om Kerro. Och visst är du välkommen tillbaka till Livets Skiftningar senare under hösten/vintern.
Visningsbild:

fm-kerro-25-sept
FM Kerro har spanat in någon…

Tack Isabella Erlandsson för din generositet.

 

Kompetens och kapacitet i arbetslivet

En analys av kompetens kontra kapacitet i arbetet som beteendevetare. Del 1 Kompetens

Artikeln bygger på den referensram för analys som Livets Bilder utarbetat. Livets Bilder har motsvarande analys för arbetsterapeuter. Länk till inlägget från Livets Bilder.

Kompetens vs kapacitet arbetsterapi.001
Analysen av arbete som beteendevetare/personalkonsulent utgår från denna bild som Livets Bilder innehar upphovsrätten till. Bilden är lånad med tillstånd av Livets Bilder.

Bakgrund
Som yrkesverksam arbetade jag som beteendevetare/personalkonsulent främst inom offentlig sektor. Beteendevetenskapen omfattas av ämnena psykologi, pedagogik och sociologi. Därtill kommer ämnen såsom psykiatri/medicin, juridik, statskunskap, vetenskaplig metod och forskning, arbetsvetenskap med flera. På frivillig basis tjänstgjorde jag några veckor nästan varje år under ca 15 år med liknande arbetsuppgifter inom försvaret. Utbildning till beteendevetare erhöll jag genom att läsa Linjen för Personal- och arbetslivsfrågor vid Högskolan i Örebro samt komplettera med enstaka kurser inom allt från Psykosomatiska processer till arbetsrätt, svenska och psykologi. Försvarsmakten bidrog med utbildning i framförallt utveckling och handledning av grupper samt kris- och katastrofpsykiatri.stress-853644_1920
Min huvudsakliga inriktning kom att bli arbete med grupper, både i form av handledning och utbildning. Därutöver även i samarbete med sjukgymnast och läkare, ledare för kurser i stresshantering samt även stödsamtal för enskilda. Stress och stresshantering kom att vara den enskilt största delen av arbetet både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Arbetsmiljöutredningar med intervjustudier samt tillhörande rapportskrivning och att finnas som extern resurs vid trauma i arbetsgrupper var också förekommande arbetsuppgifter.

Analys
Den teoretiska kompetensen för att klara arbetet erhölls genom både civil och militär utbildning. Utbildningen omfattade ungefär ett tiotal års studier efter gymnasiet på högskola och internatkurser. Försvarsmaktens utbildning byggde till mycket stor del på upplevelse- och problembaserat lärande. Utbildningarna, som teoretisk kompetens och arbetslivserfarenheten som praktisk sådan skapade tillsammans den kompetens som krävdes för just de arbetsuppgifter jag åtog mig. Den praktiska kompetensen utvecklades genom många olika typer av arbeten såsom vårdbiträde och arbetsledare inom hemtjänsten, städerska, behandlingsassistent inom sluten missbrukarvård (Statens Institutionsstyrelse SiS), gymnasielärare i samhällskunskap och psykologi,samt (avtal som frivillig) stabs- och assistentarbete inom försvaret. Tillsammans skapade detta en grund för att kunna lotsa grupper och enskilda genom både snårig lagstiftning och kunskap om hur vi som människor fungerar under skilda förutsättningar. Yrket som beteendevetare krävde stor kunskap om hur människor fungerar och beter sig i grupp (jmfr flockbeteende) jämfört med beteendet som enskild person. Likaså krävdes kompetens om hur organisatoriska och samhälleliga strukturer påverkar dels den enskilda personen, dels arbetsgruppen i alla dess olika former.

meeting-business-936059_1920 (1)
Utbildningsdag

Under tiotalet år var  jag konsult inom företagshälsovården och där verksam som beteendevetare. En viktig kompetens som beteendevetare var medvetenheten om hur jag som person påverkade och påverkades av de som deltog i handledning eller utbildning. Fokus har varit på utbildning och åldersgruppen från gymnasieungdomar och yrkesverksamma inom offentlig sektor.

FM Lago och Labina kollar vem som är störst i käften (mattes uttryck)
FM Lago och Labina visar tänderna. Foto: Jeanette Edsjö

Kunskap om hur människan fungerar tillsammans var grunden för att klara arbetet som beteendevetare. I det ligger att vara medveten om att vi som människor är flockdjur och agerar som sådana, i synnerhet under stress. Precis som bilden ovan där syskonen FM Lago och Labina talar om för varandra hur starka de är och i detta fall var FM Labina dels på hemmaplan, dels tik vilket är av betydelse i hundvärlden. Rangordningen mellan oss människor bestäms bland annat av socioekonomisk status, värderingar, kompetens, samt vilken tjänst som personen har. Av vikt är också samhälleliga och organisatoriska strukturer. Som gruppledare måste deltagarna dels känna förtroende för den organisation gruppledaren representerar samt ha tilltro till och förtroende för gruppledaren.

clasped-hands-541849_1920 (1)
Utan förtroende – ingen utveckling, inget lärande och ingen möjlighet till förändring.

Att skapa förtroende som gruppledare kräver självinsikt och tilltro till sin egen kompetens. Förmåga att använda både teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter. Varje föreläsning blev unik. En specifik kompetens utöver den ämneskunskap som krävdes var att söka få tillstånd interaktion inom gruppen och mellan mig som gruppledare och grupp. Kompetensen som krävs för att åhörare/gruppdeltagare ska kunna tillgodogöra sig kunskapen jag som föreläsare har att förmedla bygger även på förmågan att skapa en tillitsfull stämning i gruppen.

Det är först då det finns tillit finns som det sker en utveckling i gruppen. Teoretisk kunskap går att lära in utan tillit, men för att på ett bra sätt kunna använda den ökade kompetensen krävdes i de flesta fall förtroende och tillit. Detta då de ämnen som togs upp ofta handlade om det som ibland kallas för ”det svåra samtalet”. Samtal kring kränkande särbehandling, suicid både bland medarbetare och bland kunder, klienter, patienter, beroendeproblematik och mycket annat som berör våra innersta känslor. Två begrepp som ofta återkom var dels värdegrund, dels människosyn.

firefighter-773618_1920
Absolut tillit till kollegorna och deras kompetens är i detta fall en förutsättning för att rädda liv. Gruppen betyder allt.

I nästkommande avsnitt kommer begreppet kapacitet att belysas. Kompetensen är nödvändigt, men inte tillräckligt för att kunna utföra en arbetsuppgift. Samtliga av ovanstående begrepp kräver också av den enskilde och gruppen kapacitet att genomföra ålagda arbetsuppgifter. Tredje och sista delen innehåller en diskussion kring  kompetens och kapacitet i relation till arbetsförmåga och vad som kan bidra till förlust av densamma samt en kortare sammanfattning.

workplace-1245776_1920
Kompetens, kapacitet och arbetsförmåga.

TACK Livets bilder och Funkisfeministen för att ni båda introducerade begreppen och för möjligheten att få utveckla dessa begrepp ytterligare.
Hur ser du på begreppet kompetens? Vad är det för dig? Plocka gärna upp även andra begrepp i texten till diskussion och reflektion såsom exempelvis tillit, grupp, kunskap, värderingar…

Visningsbild: Tillit (arkivbild Pixabay.com)
Foto: ”FM Lago och FM Labina visar tänderna” Jeanette Edsjö

 

FM Fatzy med valpar

FM Fatzys valpar som föddes på BB Hilton i Sollefteå den 20 januari 2016. Åtta hanar och två tikar.

Den 20 januari 2016 blev FM Fatzy mamma till en kull om elva små ulltussar, varav åtta hanar och tre tikar. Sorgligt nog så levde en av tikarna bara något dygn, berättar Fatzys matte. Så FM Fatzy har nu tio valpar att ta hand om. På bilderna som är från slutet av februari är valparna snart sex veckor gamla. Åtta veckor gamla flyttar de till respektive fodervärd och FM Fatzy åker tillbaka hem till matte och sin store son FM Jönso.

”Jag är störst!”
Valparna utvecklar sin unika personlighet allteftersom de växer till sig. Det har också med stor sannolikhet börjat bli en rangordning dem emellan, och även om den ännu inte är stabil så finns den ändock där. 
En del är riktigt tuffa 🙂
”Så här såg vi ut när vi bara var några dagar gamla, och vår mamma Fatzy vaktade oss. Hon är stolt över sina fina valpar och tar väl hand om oss små. När hon kommer hem till matte får hon träffa vår storebror, FM Jönso igen. Han har hållit mammas matte sällskap medan hon har tagit hand om oss”
Här har vi hunnit bli drygt två veckor gamla och nu börjar vi utforska omgivningarna alltmer. Förstår inte riktigt vad de där tvåbenta menar när de säger att vi är överallt?”

Valparna är bebisar i ungefär två till tre veckor. Det är vi den åldern som de börjar bli alltmer sociala och lär in det grundläggande flockbeteendet. Nyfikenheten ökar dag för dag och samtidigt som de fortfarande är helt beroende av mamma Fatzy så blir de allt mer äventyrslystna. De utökar området de rör sig i och gör upptäcktsfärder. Mamma Fatzy har säkerligen fullt upp med att hålla koll på sina små. Det är när valparna är mellan två och åtta veckor som de börjar lära sig söka kontakt med andra individer, både människor och andra hundar. Och precis som med vilka andra småbarn som helst så är de unika individer redan från det att de föds. När bebisperioden går mot sitt slut vid cirka två till tre veckor blir personligheten hos de små alltmer framträdande.

”Här är vår mamma, FM Fatzy igen. Titta vad stolt hon är som har så fina valpar. Hon sitter och tittar så att vi inte smiter iväg någonstans. Det finns hur mycket som helst att undersöka, men vi vill inte komma för långt bort från mamma, även om vi gärna undersöker omgivningarna.”

Valparna växer fort och blir mer aktiva för var dag som går. De blir allt mer sociala. Socialiseringsprocessen pågår för fullt och med stor sannolikhet har det nu i valpkullen börjat uppstå en rangordning. Den kan säkert variera lite dag för dag, ibland rentutav timme för timme. Dock kommer rangordningen att bli allt tydligare och någon eller ett par tre valpar kanske gnabbas lite om vem som ska gå först. Flocken blir viktigare för valparna. Valparnas rangordning skiljer sig säkert från hur den uppfattas av de som sköter om valparna. För dem är det mamma Fatzy som är den som de lystrar till.

Mamma Fatzy har koll på sina valpar

I mitten av mars är valparna åtta veckor och ska flytta till sina fodervärdar. Valparna är då avvanda och mamma Fatzy åker tillbaka till matte. Väl hemma möter hennes tonårsson FM Jönso upp. Från småbarnsmamma till tonårsmamma på bara en dag! Vilken omställning. Men FM Jönso är snart vuxen nog att flyga ut ur boet och ser nog mer Fatzy som en högre rankad flockmedlem än som mamma och för Fatzy gäller att hon är tillbaka och nu ska samla in sin flock igen. Ja, det är hennes flock, även om hon varit ifrån den i ungefär tre månader.

Kanske Jönso rentutav tycker att han ska vara flockledare nu. Men det kommer inte Fatzy att acceptera. Han är inte vuxen även om han själv tycker det! Någon tonårsförälder som känner igen sig?


”Här letar jag efter en plats att gömma ett ben, säger Jönso. Men jag hittade inget. Så när vi kom in lade jag benet i mattes knä och la mig att sova. Det kul att vara ute och leka (träna säger matte ibland, men jag leker mycket.) Det händer att jag inte hör vad matte säger förrän hon har sagt åt mig flera gånger. Oj, försa jag mig nu? Jag hör dåligt ibland, säger matte, men jag vet att jag är duktig. Att det sitter två koppel beror på att matte har opererat en hand och har ett midjekoppel också. Men ofta lyssnar jag hela tiden och jag har koll och vet vad matte vill att jag ska göra. Fast visst måste jag få busa med henne ibland?” 

För att Jönso ska lyda krävs att han hela tiden har fokus på matte. Varför är det så viktigt att FM Jönso har fokus på matte? Varför kan han inte få leka och busa lite? Han är ju iallafall bara tonåring…

FM Jönso sitter och njuter av februarisolen

”Jönso är en skärpt och vass kille” säger matte och tillägger att han reagerar ögonblickligen på hennes kommando när de arbetar. Hon säger också att han har lite slyngelfasoner kvar, vilket är fullt normalt för en hund i Jönsos ålder. Han testar fortfarande gränserna, och han vet så väl vad matte menar, men struntar ibland i henne och gör som han själv vill. Jönso är en hund som arbetar med alla sina sinnen och behöver aktivera alla sina sinnen för att må bra. Han behöver sin dagliga träning både fysiskt och psykisk.

Helt enkelt – FM Jönso tränar på att arbeta och då måste man, även om man är hund, lyssna på, och göra som chefen säger. Busa och leka får Jönso göra på sin fritid.

Mer fakta om att vara fodervärd hittar du här.

Foto: Valpfoton:  ”BB Hilton”
FM Jönso:    Fodervärd Eva Qvick

Kanske har du erfarenhet av att ha tik med valpar? Eller har/har haft valp? Kanske står du i begrepp att skaffa hund/bli fodervärd till en FM-hund? Eller så har du andra funderingar, frågor, tankar, reflektion kring detta med hundar i allmänhet och/eller valpar i synnerhet.
Berätta gärna! Alla kommentarer är lika välkomna.
Om du har frågor så ska jag göra mitt bästa för att svara på dem.