Till minne – FM Kola 1 år

Kola var min första kärlek. För vem kunde låta bli att älska denna underbara flicka?

FM Kola älskade flicka.      

Du skulle i dagarna ha fyllt ett år (20 september). Men livet ville annorlunda och i slutet av februari 2016 gick du till den eviga vilan endast fem månader gammal på grund av sjukdom. Men aldrig kommer du att glömmas. Matte ”mamie” Camilla och FM Kola lade grunden till artiklarna om FM-hundarna. Givetvis vill Livets Skiftningar uppmärksamma och hedra minnet av Kola. Bilderna som mamie tog på dig finns kvar i arkivet och de blir kvar där. Var gång jag ser dem blir jag både glad och ledsen. Vemodet griper tag i mig. Men så kommer tanken att ”den Gud älskar dör ung”. Och nog var du älskad. Du hade förmågan att väcka kärleken hos oss som fick förmånen att känna dig. Trots att jag aldrig mötte dig annat än genom din matte Camillas bilder, filmer och berättelser väckte du kärlek. Vilken kärlek väckte du då inte hos alla dem som kände dig i det verkliga livet ❤

FM Kola som liten

FM Kola var med överallt. En förhållandevis liten tös, men så rar. Ett av FM Kolas små hyss var när hon och matte var ute på promenad i samband med att den allra första snön kom. Hon visade då prov på att hundar verkligen är all-ätare. Och nu förhöll det sig dessutom så att det som luktade så underbart gott i liten Kolanos inte alltid tilltalade mattes sinne för ”lukta gott” eller ens kunde räknas som möjlig föda. För det är så att ju värre det luktar i vår näsa desto godare tycks de lukta i hundens extremt känsliga nos. Vad var det då Kola hade nosat upp? Och hur hade hon kommit lös? Mamie lät Kola berätta: ”Första sitt stanna kvar minsann. Men sen smet jag å fick tag i ett sargat råttkadaver fy fan hette det och jag fick lära mig ett nytt ord”.

Kola undersöker snön!

Kola var med om många äventyr under sin korta levnad. Och något hon älskade var bollar. När hon fick chansen att komma in i en butik med hundsaker var hennes lycka gjord:

”Vad tar ni för valpen där i fönstret?” 

Bollar i massor, och sedan vila med utsikt. Bästa möjliga för Kola. Många promenader blev det. Här möter Kola motorsågar för första gången. Visst var det lite läskigt, men ändå spännande. Kola tränade i många olika miljöer. Miljöträning är grunden för alla FM-hundar och hon var inte något undantag.

Miljöträning

Här är fler bilder där Kola tränar på olika moment. Passivitetsträning. Att bara vara stilla och vänta. Nedre bilden har matte gått in på kondis, och Kola står och tittar efter henne. Vanligtvis fick Kola följa med in i miljöer även där hundar normalt inte får vara, just för att hon tränade. Men kondis – ja då var det att vänta utanför. Kola tränade också på att åka buss.

Kola åker buss och tittar ut genom fönstret

Låter gör de och många är de dessutom. Precis som motorsågarna lite läskiga, men ändå spännande. 

Kola är ute på promenad och blir bekant med gräsänderna. När matte och Kola kom, så kom med stor sannolikhet änderna flygande i full fart. Kanske kunde det vankas mat! Men inte då. Det var bara en nyfiken hund. Kola är betydligt mer intresserad av änderna än änderna av henne av bilden att döma.

Här lyssnar Kola på andra fåglar.

Här testar Kola underlag som inte är riktigt jämnt. Ekan gungar troligen lite och Kola parerar genom att flytta sig efter hur ekan rör sig.

Okynnig var hon, den kära och egna idéer. Som när hon flyttade på matskålarna och lade sig på matplatsen. Ett säkert sätt att inte missa någon mat. I väntan på maten sov hon en stund.

”Det blev inte mer spännande än så. Lika bra att vänta på maten”

En IKEA-påse gick också bra att sova i. Men på denna bild sover allt Kola räv! Eller så var liten trött och ville följa med matte, men slippa att gå?

En av de raraste bilderna är nog denna, kallad ”Jordgubbskola”

Jordgubbs-Kola på promenad med matte.

Efter en tid börjar matte märka att något inte var som det skulle vara med Kola. Hon orkade inte leka med andra valpar och hon fick också svårare att gå. Promenaderna kom att anpassas helt efter Kolas förutsättningar. Hon fick leka i skogen, och bara vara och göra det hon själv ville. Kola hade en klok matte. Givetvis fick Kola träffa veterinärer men ingen kunde säga vad som var fel. Bara att det var något neurologiskt fel. Kola slutade att komma och möta vid dörren, utan låg kvar i sängen. Matte berättar om hur jobbigt och tragiskt det var att se en valp på dryga fyra månader som ville, men inte kunde komma dem till mötes på grund av att hennes ben och bakkropp inte löd. Hon märkte själv att något inte var som det skulle och hennes ork blev allt sämre. I slutet av februari fattas beslutet att Kola ska slippa lida mer och hon somnar lugnt och stilla in liggande hos sin älskade mamie. Trots utredningar både före och efter det att Kola gått till den eviga vilan blev det aldrig klarlagt vad som orsakade FM Kolas lidande.

Har tar Kola hand om sjuk lillhusse.

Kola vilar.

Den sista tiden var hon som mest nöjd när hon fick ligga och titta ut genom fönstret. (Visningsbild)

Vila i Frid    FM Kola 150920-160225

Den 25 februari 2016 somnade Kola till den eviga vilan. Vila I Frid. Lek i Regnbågsbrons land med alla andra FM-hundar. På din ettårsdag kunde du springa och leka precis som en hund ska kunna göra. Ingen trötthet och smärta mer. Livets Skiftningar kommer alltid att vara tacksam för att du medverkade. Ett varmt och innerlig postumt tack till Kola och ett lika varmt tack till matte ”mamie” Camilla Andersson som generöst och frimodigt först av alla delade med sig av sin älskade Kola i både text och bild.

Regnbåge (Arkivbild Pixabay.com)

Foto: Camilla Andersson.

FM Kola

Till minne av FM Kola

FM Kola vandrade över Regnbågsbron den 25 februari 2016 och gick till den eviga vilan, sittande i matte Camilla Andersson knä. Må Friden lysa över ditt minne.

Älskade FM Kola. ❤

FM Kola sitter i jordgubben. Mattes älskade ”JordgubbsKola”

FM Kola finns inte längre med oss här på jorden. Men vi är många som aldrig kommer att glömma henne då hon klev rakt in i våra hjärtan. En hund som under den korta tid hon fick vara bland oss lämnade många tassavtryck. På så sätt lever FM Kola vidare. Jag har fått matte Camillas godkännande att skriva om Kola och berätta vad som hänt.

Matte Camilla med familj berättar att de ganska tidigt lade märke till saker som inte kändes normala. Från början när Kola kom till familjen var allt normalt. Kola var en pigg och energisk valp, men efter en liten tid kom förändringar. Något stämde inte. Det  var saker som att Kola inte riktigt hade den energin som en valp borde ha. Först var det bakdelen som inte riktigt ville följa med. Sedan, allt eftersom veckorna gick blev hennes ork allt sämre och värst var det då Kola hade vilat. Hon orkade inte leka – men ville så gärna. Exakt vad Kola led av är inte klarlagt, mer än att det påverkade hennes muskler och nervsystem främst i bakkroppen.

Matte skriver:  Tänk er en valp på 5 månader som inte kommer och möter en vid dörren men man hör pipet och längtan från sovrummet. Hon orkade inte. Tänk er en valp på 5 månader som inte kan leka med sin bästis som är lika gammal (men ändå mindre) – för hon orkar inte ”leka tillbaka.” Men sen däremellan så kunde hon förefalla vara normal när man ”bara” gick runt kvarteret och hon kunde absolut få glädjefnatt å springa runt, vilja kampa och jaga Men tillfällena blev färre och varade kortare. Hon slutade dock aldrig använda nosen och glädjen över att vara nära.”

Kola tar hand om lillhusse som är sjuk. Han är ledsen och tycker synd om Kola för att hon bara ramlar omkull, berättar matte. Kola hade inte ont, men hon led av sina begränsningar. Allt eftersom hon blev sämre blev hon familjen  allt mer tillgiven och mer gosig. Hon lekte och härjade fritt precis så mycket hon ville och orkade den sista tiden. Åt gott och var ute på fina naturpromenader helt på sina egna villkor.

Kola sover sött i sängen

Om jag hade varit  hund hade jag önskat att ha Camilla som matte. FM Kola må ha fått en alldeles för kort tid med oss och framförallt med familjen. Men hon har haft en underbar tid. Alla de bilder som jag fått ta del av visar samma sak, oavsett miljö, aktivitet eller vila. De visar en lycklig och glad hund. Hon har hela tiden fått arbeta och leka utifrån det hon tyckte var roligt och vad hon orkade med.

 

”Alltid fönsterplats på bussen”

Tänk att ha ett liv där jag känner att jag verkligen är älskad. Kärleken var besvarad och matte följde Kola ända till slutet och att mattes hjärta brast är nog något vi alla kan förstå, även om vi aldrig kan förstå hur det känns just för matte med familj. Vi är säkerligen många som någon gång har fått fatta det svåra beslutet att låta vår kära fyrbenta familjemedlem vandra över regnbågsbron. Sorgen och smärtan, men kanske också friden. Vetskapen om att det är oåterkalleligt och att vi fattar beslutet av kärlek och av omtanke.

”Jag älskar dig matte”

”Självklart fanns jag vid hennes sida hela vägen. Lekte med den rosa bollen vi fick av veterinären, käkade lite godis, drack vatten från mina handflator då det inte fanns nån skål därinne och hon var varken rädd eller ”kände på sig något” trots att mattes hjärta brast igen.
Hon somnade gott i mitt knä ❤ ”  (C.A. 160225)

FM Kola leker, nosar, springer utan begränsningar, fylld med all den kärlek som hon fick av sin familj och alla andra som tog henne till sitt hjärta ❤

Mattes ord får avsluta tillsammans med sången Over the Rainbow med Judy Garland:
Lilla söta snygga tappra tuffa knasiga nyfikna underfundiga urmysiga Kola..det var inte det här vi ville.
Älskade FM Kola ❤

 

”Här ligger jag och halvsover och bara har det bra”

”Det bästa mor har sätter hon på bordet.” Kola tyckte mycket om att hålla koll på vad som hände utanför och bästa stället var på bordet. ❤

Promenad i ruskväder

De ÄR läskiga när de kommer flygande, landar och bråkar! (Men lite spännande iallafall)

”Vad tar ni för valpen där i fönstret”

Regnbågsbron

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.

När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.

Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.

Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas…

Källa: Latinos tassar

Jag vill rikta ett varmt och innerligt Tack till dig, Camilla Andersson, FM Kolas matte, för att du så generöst delat med dig av dina upplevelser med FM Kola. Jag blev kär första gången jag såg FM Kola på bild och jag fick din tillåtelse att dela med mig av den kärleken i denna blogg. FM Kola och du, Camilla, har lärt mig mycket under den tid jag haft förmånen att följa er.

TACK!

(Juli 2016: Rekonstruktion av artikeln då bilderna fallit bort. Därav kan hända att det inte är exakt samma bilder som i originalartikeln. Samtliga bilder är hämtade från FB-gruppen Försvarsmaktens hundar. Foto och underlag till bildtext: Camilla Andersson)

Alla Hjärtans dag

Idag vill jag bjuda er alla på rara och söta bilder. Så lite text och mycket bilder blir temat för Alla Hjärtans dag.

FM Fatzy med valpar från BB Hilton får inleda:

Bebisarna är så bedårande, så man nästan har svårt att tro att dom inom några veckor kommer vara små livliga gangsters!

Men alltså! Kolla dom små labbarna!

…och så en bild på storebror FM Jönso när han lagt sig tillrätta i mattes säng:

Ok! Jag skaffade en två meter bred säng för att jag skulle få plats. Igår kväll när jag skulle lägga mig låg FM Jönso utsträckt på alla kuddar och mitt täcke. När jag ber honom maka på sig så intar han följande position!

Men titta på min älskade Fatzy! Visst är hon fantastiskt vacker och ser underbart stolt ut!

Innan BB Hilton:  Om jag smyger lite så kanske… FM Jönso & FM Fatzy

FM Jönso har kul!

(Kursiv text och foto till och FM Jönso: Matte Eva Qvick. Valpfoto: Sonja, BB Hilton, Text och bild FM Kola: matte Camilla Andersson)

FM Kola:

”I helgen har inte jag fått stå i centrum så det blir inte roligare än så här./FM Kola”

”Det bästa mor har lägger hon på bordet” lyder ordspråket…

Om nu största intresset är att titta ut genom fönstret så får man väl tillgodose det för en liten ?

 

Pipili önskar med dessa bilder dig en riktigt skön och trevlig Alla Hjärtans Dag!

(Arkivbild: Pixabay)

 

 

FM Hund – Frågor och svar

Detta är ett lite annorlunda inlägg då det bygger på att jag fått så många frågor i kommentarerna till de inlägg jag skrivit om Försvarsmaktens hundar. Jag är därför tacksam om Du som har kunskap kan hjälpa mig att besvara frågorna. Frågorna kommer att fetstilsmarkeras.

Introduktion 15 sek

Bilden visar FM Kola då hon miljötränar.  FM Kola är fortfarande valp och har ännu inte genomgått några tester för kommande tjänstgöring. Men under hennes uppväxt har fodervärd och matte Camilla ett stort ansvar att träna henne utifrån Kolas ålder och förutsättningar. FM Kola bär ett tjänstetäcke som visar att hon just nu tränar. Denna väst/täcke är också en påminnelse till oss alla som ser henne att inte störa genom att t ex gå fram till henne. Oavsett hur söt och rar hon är. Kola är ca fem månader gammal och då är träningen lekfull och rolig.

”Läskigt med motorsåg men jag försöker leta godis samtidigt/FM Kola    (Foto och text: C. Andersson)

Allvaret smygs in successivt och Kola kommer att möta utmaningar som får henne att tänka, att lära sig möta sådant som kan upplevas otäckt och skrämmande men samtidigt spännande.

Träningen bygger, som sagt, på nyfikenhet och lekfullhet och anpassas alltid efter den enskilda hundens specifika förutsättningar. Samspelet mellan matte/husse och hunden är, vad jag kan förstå, det i särklass viktigaste och bygger på att hunden har total tillit till sin förare. Kärlek och förtroende.

Hur hanterar du som matte/husse (fodervärd under hundens uppväxt) den känslomässiga bindning som uppstår mellan dig och den hund du är fodervärd åt då du vet att du med stor sannolikhet kommer att få lämna ifrån dig hunden efter godkänt test? Svara gärna i kommentarsfältet, så lägger jag sedan ut en kopia på ditt svar här.

Erika Malmgren skriver så här: ”Jag kan säga hur jag försökte hantera det känslomässiga. Försökte se dem som fosterbarn. De kommer in i ens liv och man guidar dem genom livet under en kortare tid. Sen blir de stora och flyttar hemifrån och börjar jobba. Att få bilder och ha någon att vända sig till för höra hur det går gör det också lättare. De får en plats i hjärtat för alltid. Jag arbetar till vardags på förskola och upplever samma sak. Barn fastnar i hjärtat men de slutar och går vidare i sin utveckling.” (Facebookgruppen Försvarsmaktens hundar 160212)

Här kommer en video som visar hur ett L-test kan gå till. I videon framkommer också de alternativ som kan finnas efter testet.

Vilka uppgifter (”yrken”) kan bli aktuella för en FM-hund? 

Här har jag letat en del bland öppna källor på bland annat Youtube och hittat en del korta filmer om olika arbetsuppgifter. Det finns säkerligen många fler. Hjälp mig att komplettera med text, bild, film. Polisen i Stockholm får börja med att berätta om några olika yrken för tjänstehundar.

Tjänstehundens yrken

Special: Blåljus Östergötland Polisens Hundenhet

Patrullhunden i förbandet

Patrullhunden vid objektet

Hur effektivt är det att arbeta med hund respektive att arbeta utan hund? Den frågan ställdes och svaret redovisa i denna film. I filmen visas ytterligare exempel på FM-hundens arbetsuppgifter. Även här tar jag givetvis mycket tacksamt emot svar och kommentarer!

Utöver att arbetande hund kan också hunden bli uttagen till avelshund. Fodervärdarna har då, om jag förstått rätt, möjlighet att ha kvar tiken hos sig, det vill säga fortsätta att vara fodervärdar och för var gång en kull tas lämna tiken till det som i inlägget om FM Jönso och mamma FM Fatzy kallas för ”BB Hilton” (Försvarets Hundavelsstation) under tiden strax innan valpning och till dess att hennes valpar har placerats ut hos nya fodervärdar. Tiken är då borta från fodervärden i ungefär tre månader. Du som har erfarenhet av att vara fodervärd till en avelstik – berätta gärna hur det är. Hur känns det att skicka din hund till ”BB Hilton”? Hur är det att följa dräktigheten, men sedan inte hennes valpar som exempel?

FM Fatzy med valpar (Foto BB Hilton)

Frågor och svar om FM-hundar

Hur ofta, och hur många kullar kan tas av en avelstik? När går hon ”i pension”?

Hur det är att ha en hane som används för avel. Arbetar en avelshane och hur länge kan en hane användas för avel? 

Jag avslutar detta inlägg med att dels länka till två filmer om Räddningshundar, dels med ett par frågor om även hundar kan tilldelas förtjänsttecken för extraordinära insatser. Samt givetvis ett TACK till alla som gjort och gör mina inlägg om arbetande hundar möjligt. (Jag är medveten om att filmerna visar upp SBKs frivilliga ekipage, men räddningshund är även ett yrke för FM-hundar)

Räddningshund film ca 13 min

Räddningshund film ca 28 min

                                                                                                                                                       Arkivbild: Pixabay.com

Filmerna om räddningshundar väcker fler frågor. Som dessa:
Hur många av dessa tjänstehundar får sätta livet till (being killed in action) under sin tjänsteutövning? Kan en hund postumt – eller i levande livet – tilldelas medalj för tapperhet i tjänst?

Ett stort TACK till alla medverkande. Utan er insats hade jag inte kunnat skriva denna bloggpost. Genom att ni ställer upp och medverkar i filmer och informerar öppet på Internet har jag fått möjligheten att kanske ge svar på några av alla frågor som ställts. Och ni som läser och har svar – ge er gärna till känna! Vill ni inte skriva i kommentarsfältet öppet finner ni mig som Piia-Liisa Pisal på Facebook. Där kan ni skicka mig PM med svar eller få mina kontaktuppgifter vilket ni själva så önskar.

Om nu största intresset är att titta ut genom fönstret så får man väl tillgodose det för en liten ? 160131 (Foto och text C.Andersson)

En komplettering som visar hunden som arbetskamrat.

FM Kola visar upp sig

Vad tar ni för valpen där i fönstret?

”Hej, här kommer jag igen och hälsar på. FM Kola som jag heter. Min matte, Camilla, och många andra har sagt att jag är söt som kola, men jag är allt seg också. Seg som i lite envis, busig och en stor portion egen vilja. Det har Piia-Liisa som skriver om mig lyckats lista ut genom att läsa allt matte skriver om mig och från filmer och foton. Bilderna som omfamnar texten har matte Camilla tagit den 20-21 januari. På den övre bilden fick jag komma in i en underbarbar affär. Det fanns hur mycket roligt som helst. Jag vet inte om jag hörde rätt, men tyckte matte sa något om att det var bollar överallt? Bollar är roliga att leka med och det fanns ju verkligen många bollar. Kan hända att jag lekte med några av dem… Vill du lyssna på sången så finns den här också.

Jag kommer att hälsa på här i bloggen lite nu och då och berätta vad jag varit med om, och visa både hur jag växer och utvecklas och allt nytt som jag lär mig. Lite bus och hyss kanske det blir också. Jag är ju redan fyra månader och jag vill helst bestämma själv, men det får jag ju inte alltid göra. Fast jag försöker ju, framförallt när matte inte ser mig. Jag funderar över ett ord jag hör ibland: ”Ögontjänare” som jag inte riktigt förstår vad det betyder.”

Ja, undrar om FM Kola är lite av en ögontjänare? Kanske någon läsare som själv har eller har erfarenhet av hundar som är ögontjänare? Berätta gärna! Självklart är FM Kolas matte  också mycket varmt välkommen att berätta 🙂

Att FM Kola är en underbar hund med en matte som förmår att ge henne vad hon behöver råder det iallafall inga tvivel om. Se bara på blicken på fotona. Det är blicken från en hund som har det bra och är trygg. Även om FM Kola inte ännu kommit in den ålder då det mesta kan vara farligt så kan ändå en viss osäkerhet inför nya saker och situationer finnas med. Men nyfikenheten är minst lika stor. Tonåren börjar komma allt närmre och en viss ”uppkäftighet” brukar följa med leklusten. FM Kola vill säkerligen leka, busa och bestämma över sina egna saker, och kanske andras också. Lekfullheten är uppenbar liksom okynnet. Sedan är det ju så att det finns oändligt mycket spännande att upptäcka!

FM Kola har ju, till skillnad mot många andra hundar, en speciell inriktning. Hon kommer att utbildas för arbete som jag skrev i föregående inlägg. Det innebär att hon måste vara stark både fysiskt och psykiskt för att klara av sitt kommande arbete. Därför är FM Kolas nyfikenhet så viktig. Även om det är lite otäckt och hon blir rädd först, så ska nyfikenheten på sikt övervinna rädslan.

Vad säger ni som läser – och som har egen erfarenhet av t ex tjänstehundar om detta? Dela gärna era erfarenheter. Berätta om hur det är att arbeta med och träna dessa fina och starka hundar.

”Jobbigt att vara ute på turné / FM Kola”

 

Samtliga foton: Camilla Andersson
Kursiv text: Camilla Andersson

I övrigt har jag som skribent tolkat FM Kolas tankar utifrån bilder, bildtexter och kommentarer i Facebookgruppen ”Försvarsmaktens hundar”. Fakta om hundens utveckling hämtad från Svenska Kennelklubben och min egen erfarenhet samt från allt jag läst och lärt om bruks- och tjänstehundar. Tack till er alla som genom åren berättat om hundarna, träning, arbete och mycket, mycket mer. Ingen nämnd och ingen glömd!

160922 har denna artikel rekonstruerats pga att vissa bilder fallit bort. Dessa har ersatts med andra. I den mån originalbilden finns kvar har den återinsatts. /P-L

FM Kola eller den okynniga Schäfervalpen

FM Kola

Jag är hals över huvud förälskad. I någon jag aldrig träffat personligen, men vad gör väl det? De flesta av oss har väl någon gång varit förälskade i en idol t ex. Jag själv minns när bröderna Herrey kom med melodin om sina gyllene skor och jag tillsammans med andra diskuterade vem av dem som var snyggast…

Men nu var det inte om dessa nu mogna män det skulle handla om, utan om FM Kola. Jag följer hennes öden och äventyr med intresse och glädje. Varje dag tittar jag in på Facebook för att se om hennes matte filmat henne eller fotograferat. Och sedan måste jag ju veta vad hon hittar på. FM Kola är nyligen fyllda fyra månader och börjar väl närma sig tonårstiden. Busig och okynnig, men ack så underbart härlig. Hon lyckas alltid hitta på något rolig och matte Camilla (C.A) är en duktig skribent som kan förmedla FM Kolas tankar…

Senast ville Kola vara säker på att aldrig kunna missa ett mål mat. Vad gör man då om man är fyra månader? Jo, man plockar bort matskålarna och helt sonika lägger sig på den platsen där mat serveras!

”FM Kola gör saker på sitt sätt. Nu har hon plockat undan skålarna från matplatsen, till förmån för sovplats #kultjej” (Text och foto C.A)

Kola har som sagt vunnit mitt hjärta och jag hoppas kunna följa henne, åtminstone under hennes första år. Som hund inom Försvarsmakten (FM) kommer hon att få ett viktigt arbete när hon blir vuxen och tränad. Kola kommer med mycket stor sannolikhet att arbeta i miljöer dit vi som går på två ben inte har en chans att komma in, gå eller göra särskilt mycket. Hon kommer tillsammans med den förare hon blir tilldelad bilda ett team som kan ha många och varierande uppgifter. Det enda jag med stor sannolikhet kan förutspå är att teamet de bildar kommer att få tuffa och tunga uppdrag. Farliga uppdrag, kanske i krigshärjade länder.

Jag skrev att FM Kola blir tilldelad en förare för att jag ser det så, helt enkelt! Fram till dess så är matte fodervärd åt Kola. Innan hon sedan börjar tränas till den tjänst som passar just henne kommer hon att genomgå en hel del tester. Detta kan jag inte mycket om. Bara det jag läst i FB-gruppen i vilken jag lärt känna FM Kola.

Ett av FM Kolas hyss var när hon och matte var ute på promenad i samband med att den allra första snön kom. Hon visade då prov på att hundar verkligen är all-ätare. Och nu förhåller det sig dessutom så att det som kan lukta så underbart gott i liten Kolanos inte alltid tilltalar mattes sinne för ”lukta gott” eller ens kan räknas som möjlig föda. För det är så att ju värre det luktar i våra näsor desto godare tycks de lukta i hundens extremt känsliga nos.

Visste ni att en hund kan särskilja dofter ner till molekylnivå? Det är en av orsakerna till att en hund t ex kan hitta en drunknad person som finns på flera meters djup. Glas utgör inget hinder. Det släpper igenom tillräckligt med molekyler för att en hundnos kan känna doft. Det handlar om att en hund har ett doftsinne som lär vara miljarder gånger känsligare än vårt. Så det största handikapp en hund skulle kunna råka ut för är att mista sitt doftsinne. Hörsel eller syn är inte tillnärmelsevis lika viktiga. Medan vi som människor är mycket beroende av dessa. Hunden är också mycket duktig på att läsa sin förares, mattes/husses kroppsspråk. Den läser även främmande personer mycket bra.

Vad var det nu FM Kola fick upp spår på den promenaden hon och matte fick upp på Annandag Jul? Följande tre bilder är från samma promenad.

”Första sitt stanna kvar minsann. Men sen smet jag å fick tag i ett sargat råttkadaver fy fan hette det och jag fick lära mig ett nytt ord”. (Text C.A.)

”De säger att jag borde bajja innan jag ska få åka tunnelbana för första gången men jag är inte hemmavid så det kan de glömma.” (Text C.A.)

”Wow! Äntligen hemma! ! Och bajjade gjorde jag precis innan jag gick in, kändes såå tryggt å bra. Godnatt för en bra stund! /FM Kola” (Text C.A)Så det var ett råttkadaver som FM kola hittade. Och jag är alldeles säker på att lika överlycklig som FM Kola var över sitt fynd, lika äckligt tyckte matte att det var. Och kanske, kanske  var nog matte elak. Kola fick inte äta upp det! Hon som hittat så god mat. Matte tog maten från henne 😉

Som f.d. hundägare, ja ni minns kanske att jag i mitt allra första inlägg skrev lite om min Schäfertik Zola, som nu vandrar i Regnbågsbrons land, förstår jag FM Kolas matte. Likt FM Kola älskade Zola allt ruttet. Ju värre jag tyckte det stank, dess bättre tycktes Zola mena. Och gick det inte att äta så gick det att rulla sig i. Zola var, till skillnad mot FM Kola, dessutom långhårig. Så den damen fick en och annan dusch utomhus av den anledningen att jag vägrade släppa in henne innan den värsta stanken var borta. För det första hon gjorde när hon kom in var att hoppa upp i endera soffan eller sängen. Inte sällan tog hon för säkerhets skull en runda i så många av sängarna som möjligt för att avsluta med soffan. Allt för att dölja sin egen doft såsom hennes instinkt sa henne.

Du som har erfarenhet av hundar som älskar allt som stinker, som har rullat sig i det och/eller gärna tagit det ruttna som ett gott mellanmål – dela gärna med  av dina erfarenheter. Hur gjorde du då?

När jag efter att ha duschat av Zola hade jag en sur hund i två bemärkelser. Den underbart goda doften hon så noggrant rullat sig i, för att vara säker på att den skulle vara kvar hade ju matte tvättat bort – med schampo dessutom! ”Usch och Fy vilken elak matte” var vad Zolas blickar sa mig. Att få henne torr med handdukar gick inte utan hon var tvungen att torka sig torr  våra sängar…

Zola Foto: I. Johansson

Jag avslutar detta inlägg med tre fina bilder på FM Kola

”Vad sa du, om det lutar åt ena hållet så ställer jag mig på andra sidan. Så här?/Cam & Kola” (160121)

”Matdags kl 11! Can´t wait!! /FM Kola”  Text: C.A. (160114)

Ett stort Tack till FM Kola och hennes fodervärd Camilla Andersson för att jag fått tillåtelse att dela med mig av era öden och äventyr. Jag hoppas jag får återkomma vid något mer tillfälle. Som jag skrev i ingressen har FM Kola vunnit mitt hjärta helt och fullt. ”Och varom hjärtat må vara fullt av därom tala munnen” sägs det 😉

Tack FM Kola och Camilla!

 Då bilder försvunnit har jag försökt återskapa denna artikel genom att lägga in bilder på nytt. Tyvärr saknas vissa bilder helt varför det inte är originalbilderna till matte Camillas texter. Samtliga bilder: Fotograf Camilla Andersson
P-L 160922