Sommarminnen

lake-900534_1920

wood-677760_1920
Liten välskött kommunal badplats ute på landet.

Sommar, sol, värme och bad. Så här års var det ofta höskörd under de varmaste dagarna. Att hålla på med hö är slitsamt. Både när det är nyslaget och när det torra höet ska tas in.

hassjning-433730_1920
Trådhässja eller stånghässja spelar inte så stor roll. Risken att trådhässjan havererar är dock lite större eftersom tråden kan gå av.

Varje år ställdes samma fråga: Hur blir vädret de närmaste dagarna efter slåtter? Skulle det chansas på fortsatt värmebölja och lätt vind eller var regn i antågande?

human-802390_1920
Hö torkat på sträng eller möjligen resterna av att ha tagit hö på dessa stora rulbalar!

Svaret avgjorde om det skulle hässjas eller inte. Var det fortsatt värme och minimalt eller ingen nederbörd fick höet ligga på sträng och vändas manuellt. Då försvann flera tunga arbetsmoment. Dåligt väder = hässja! Efter en dag på vallen är man varm, svettig och full av allt möjligt som kliar! Som synes så är det inte bara vi tvåbenta som kan tycka om att vila i hö 😉

cat-1055759_1280 - kopia
Hö är mjukt och varmt – och är man svettig av arbetet med att få in det torra höet kliar det dessutom!

Att då sno ihop en matsäck lite snabbt, slänga in badväskorna i bilen och åka till närmsta badsjö, helst en som inte är så välbesökt, är underbart. En tjärn 10 min bilväg bort var favoritplatsen.  En liten brygga och från det att bilen parkerats fem minuters promenad, på med baddräkt och så med huvudet före rakt i vattnet! Lite beroende på tidpunkt på dygnet kunde detta med baddräkt ibland hoppas över. Tjärnen var välkänd bland de boende i dess närhet, så det var bara nattetid som det blev bad utan badkläder. Efter första doppet kom duschtvål och schampo fram. Därefter  stannade jag i vattnet till dess att det endera inte kändes behagligt längre eller att jag var hungrig. Var barnen med var det att stanna i vattnet så länge de orkade. Badplatsen var inte direkt barnvänlig så det krävdes en total närvaro hos oss föräldrar och bra flythjälpmedel. Och det fungerade bra.tarn-1313481_1920
lake-900497_1920
Fanns det bär svamp så plockades det efter att jag sköljt av mig allt som kliade, och tagit på kläder som skyddade mot insekter som också bidrog till klåda. Nackdelen med en skogstjärn i södra Mellansverige är att det ofta är gott om diverse stickande insekter såsom knott, bromsar, häst-, älgflugor och mygg, inte att förglömma. Bromsarna tillsammans med häst- och älgflugorna var de värsta då deras sting utöver att de kliar gör riktigt ont. När barnen var små var det att skydda dem ordentligt mot dessa små stickande insekter.
background-2281_1920
Ibland kokades kaffet på plats, ibland fanns det med i termos. Allt beroende på om det var lämpligt att tända en eld i den iordningställda grillplatsen. Eldningsförbud var inte alltför ovanligt på grund av torka. Men oavsett vilket kompletterades måltiden ofta med solmogna bär. Svampen togs med hem för att bli ett gott tillbehör till en kommande måltid.

background-2276_1920
Solmogna bär smakade alltid gott!
norway-703631_1920 (1)
Efter att ha ätit gott var det inte fel med ett svalkande avklätt nattdopp innan färden gick hem. Barnen sov gott väl skyddade från insekter. 

Efter mat och bad slocknade två trötta och nöjaktigt rena barn som senare fick bäras till bilen. Konsekvens? Lika svettig, lika mycket klåda som innan bad, men av annan orsak och två trötta föräldrar släpande på packning som såg ut att vara för två veckor i stället för några timmar! Men timmarna vid tjärnen hade varit underbara. Tröttheten i kroppen var en frisk trötthet som kom av att först ha arbetat hårt i värme och sedan få slappna av efteråt utan tillstymmelse till stress och jäkt. Barnen hade känt av den behagliga stämningen och hållit sams hela tiden ända till dess de inte förmådde hålla ögonen öppna!

Avslutningsvis några sommarbilder.

summer-423241_1920
Svensk sommar. Risk för åska?
sweden-1090017_1920
Lummig gångväg till den undanskymda badplatsen.
child-419410_1920
En hel evighet – ett sommarlov!
walk-on-the-beach-1434044_1920
Lycka en sommarkväll vid havet.
vastervik-905403_1920
Västervik för några decennier sedan.
hjalmare-kanal-208397_1920
Hjälmare Kanal, Västmanland.

Berätta gärna om något som är sommar för dig…

Latstryker och dumhuvud del 2

En fortsättning på ”Ditt lata stycke” eller Sagan om den lata flickan.

person-842429_1920
En flicka som (inte) var som ”alla andra” eller hur var det nu igen?

Här följer en fortsättning på sagan om flickan som blev kallad både för lat och för dum.

Flickan hade blivit kallad för lat och bekväm av sig under hela sin uppväxt och även som ung vuxen. Men det var ju inte det enda som hon blev kallad för. Hon var också ful, fet och dum. Kobent och plattfot. När flickan började skolan kunde hon inte samma saker som de andra i klassen som gått på lekis. Hon var därför annorlunda än de andra barnen i klassen. På så sätt kom hon att bli en alldeles utmärkt person att ge sig på. Dessutom förstod hon inte alltid att de andra barnen retades, utan trodde de menade allvar när de sa saker som flickan upplevde som positiva. Flickan kunde saker som de andra barnen inte kunde. Ett exempel var att hon hade lärt sig använda en räknesticka, ett instrument som var en föregångare till miniräknaren.

class-224148_1920
Om flickan fick och kunde, stannade hon kvar i klassrummet när de andra eleverna gick ut på rast.

Klassrumssituationen var en pina för flickan. Hur många gånger hon hade anledning att gå ifrån går nog inte att räkna, men skolsyster fick många besök.

Gymnastiken klarade hon inte alls av. Som ni vet fanns det en genetisk anledning. EDS (Ehler-Danlos syndrom) som gjorde att många rörelser var mycket svåra för henne att utföra, men även det att hon inte kunde regler för gymnastiska lekar som de andra fått lära sig i lekskolan. Men varken lärare eller andra vuxna i skolan förstod. När flickan försökte och misslyckades hette det att hon var klumpig. Och det skulle gå att arbeta bort om hon bara försökte tillräckligt mycket. Men hon försökte aldrig tillräcklig mycket. Hon var ju så lat när det gällde praktiska ämnen såsom gymnastik. En sommar anmälde hon sig till fotbollsskola och det var roligt – för de andra! Då fick de chansen att visa hur man verkligen spelade fotboll. Och flickan satt mest som avbytare på bänken bredvid planen, framförallt när det spelades match.

girl-1196505_1280 - kopia
Hästar, kor och kalvar kom att bli flickans vänner. Ytterligare en anledning till kommentarer från jämnåriga. ”Du luktar” ”Koo-pia” ”Tjockis” ”Ful” ”Dum i huvudet” ”Äcklig”. Ord kastade efter flickan. ”Vi vill inte ha dig”. Ord från vuxna: ”Latstryker” ”Du kan om du vill”. ”Du är bara bekväm av dig” ”Alla kan…(fyll i lämpligt ord själv)” Kommer ni på fler ord?

På mellanstadiet kom lagsport med in i bilden och lagen valdes av klassens bästa pojkar i den sport det gällde. Flickan stod ensam kvar och pojkarna slogs nästan om vem som inte skulle ha henne i laget. Ibland bestämde magistern i vilket lag hon skulle vara och det var alltid orättvist mot dem som var i det laget.

volleyball-976992_1920
Bollsport kräver stabilitet i kroppen. En stabilitet som flickan inte hade. Men egentligen var hon ju bara lat.

Vad skapade detta för bild hos flickan om hennes värde?

Nu tänker ni kanske att det var väl bara barnen som tyckte att hon var lat, möjligen läraren också? Men inte. De flesta vuxna i hennes omgivning såg flickan som lat, eller som de sa: ”Hon är lite bekväm av sig” och så log de rart och klappade flickan på huvudet. De som sa att hon var bekväm av sig sa det aldrig på något elakt sätt till skillnad från de andra.

granny-908340_1280
Det är inte alltid ett leende är vänligt. Skulle flickan ha någon mat så var det bara att fortsätta räfsa och hänga hö.

”Du är allt en riktig latlobba du” sa den äldre kvinnan till den 11 år gamla flickan som inte orkade räfsa hö och hässja i samma takt som de vuxna kvinnorna. ”Ut på stycket igen med dig” och sedan någon kommentar om att gå inne och dra benen efter sig inte gick an. Iallafall inte om hon tänkt sig äta senare. En mycket ledsen flicka gick tillbaka ut på åkern och fortsatte arbeta – med andnöd. girl-421651_1920

För det var orsaken till att hon kom in. Hon hade svårt andas. Varför kan vi bara spekulera i men hon kom att utveckla astma några år senare.

Det gick bra första, andra och kanske tredje tråden. För det var trådhässjor som gällde. Men från tredje tråden och uppåt till femte så nådde inte flickan riktigt och petade ner höet på andra sidan. Det var merarbete och skapade irritation. Husmor på gården, den äldre kvinnan, hade inte fördrag med ”slöhet” och fort skulle det gå. Själv höll hon till i köket och lät döttrar, söner och deras barn sköta det tyngre utearbetet. Sönerna fick sköta maskinerna och kvinnornas uppgift var att räfsa och hänga. När höet skulle köras in var det männen som stod på lasset och tog emot och satt i traktorn. Kvinnor och flickor räfsade och kastade upp på lasset.

Vad tänkte egentligen flickan? Vilken bild kom hon att skapa av sig själv? Vilken bild får du som läser av henne? 

wood-949745_1280

Redan i tidig ålder lärde sig flickan konsten att hugga ved. Som barn hemma hos morföräldrarna gjorde hon det för att hon ville. Där fanns inga krav, utan flickan fick lära sig sådant hon tyckte var kul. Som ung vuxen och helt beroende av ved för uppvärmning såg situationen annorlunda ut. Då var vedklyvning och hantering av densamma inte längre roligt, utan en nödvändighet. Och, ett alldeles för tungt arbete för en redan trasig kropp. Mer om detta i del 3.

Det som berättas ovan är endast några korta nedslag under åren då hon var mellan sju och 11 år gammal. Men just åren kring förpuberteten kom att prägla hela hennes fortsatta skolgång och senare också hennes liv som ung vuxen boende på landet.

 

Samtliga bilder är arkivbilder från Pixabay.com. Personerna på bilderna har inte något samband med texten.