FM Lissa visar vad hon kan

 

fm-lissa-4-aug-8
FM Lissa vill önska Glad Sommar och hon gör det genom att visa en del av vad hon varit med om under den tiden hon bott hos matte Ida Östling. I början av augusti 2016 kom Liten Lissa till matte Ida och månadsskiftet maj/juni 2017 flyttade hon för vidare utbildning.  Hon blev hämtad på ett utlämningsställe där fler fodervärdar samlades för att hämta sina valpar. Fram till dess hade Lissa haft sina kullsyskon hos sig och nu skulle hon skiljas från dem. Lite okynnig och busig, men också snäll och rar. Det hängande örat reser sig efter en tid, men visst gör det att hon ser busig ut?
fm-lissa-forsta-dagen-hos-matte-ida-o-3-aug-16-bild-1-3
Hon var två månader gammal och hade rest genom stora delar av landet när hon hämtades. Första dagen utan kullsyskon och mamma. Då var det skönt att få krypa upp i en varm famn. FM Lissa är född den 3 juni 2016. Under året som gått har matte och Lissa tränat på många olika saker. Men precis som med alla små är träning lek till en början. Det ska vara roligt att träna.
FM Lissa och bollen
Här leker Lissa med sin boll. En boll kan användas till mycket och att hämta en ivägkastad boll kan sysselsätta vissa hundar länge. Träning och lek både inom- och utomhus. I tättbebyggt område och mitt ute i skogen. Oavsett miljö så måste Lissa lära sig att vara uppmärksam på vad matte vill.
FM Lissa spanar
DSC_0285_1
FM Lissa ligger och vilar på bänken 2
DSC_0304_1 (1)
Att hoppa upp på elskåp, trädstammar, stenmurar och andra ställen är kul. Det tränar balansen men också att sitta kvar och vänta på att få hoppa ner. En tjänstehund måste stanna och ligga eller sitta där hundföraren säger att den ska vara. Det handlar om både hunden och förarens säkerhet. Dessutom måste hunden lära sig att inte ropa efter hundföraren. Att sitta still och vara tyst är lika viktigt som att kunna söka upp och tala om. Lissa, precis som andra hundar, talar om vad hon vill. ”Om jag lägger mig vid mattes skor förstår hon att jag vill gå ut. Eller kanske jag ska sätta mig vid dörren?”
FM Lissa vaktar mattes skor
FM Lissa väntar på att få gå ut
I tidigare artiklar har FM-hundarna burit ”schäferpinnar” och Lissa vill minsann inte vara sämre. Här visar hon att även hon klarar av att bära men också att dra. Att till exempel kunna dra en pulka/vagn med saker är aldrig fel.
FM Lissa tränar
Hur var det nu med lydnaden? Att hundar kan vara ögontjänare ibland är knappast någon nyhet, men frågan är just om de lyder även när matte inte ser.
FM Lissa spanar in godis
Jag vet inte hur det gick i detta fall, men ett är säkert: En godissugen vovve når mycket längre än vad matte tror och kan ofta därtill förse sig mycket tyst. Ingen får höra. Som tjänstehund måste dock Lissa och hennes kamrater lära sig att aldrig ta något som hundföraren inte har godkänt, oavsett hur gott det luktar. Det kan vara skillnaden mellan liv och död för båda två i värsta fall.
DSC_2155
”Har du godis i fickan åt mig? Jag vet att jag har varit duktig!”

FM Lissa fyllde ett år den tredje juni i år och matte Ida gjorde nedanstående collage som en hyllning till henne och visar höjdpunkter från Lissas första år.  Livets Skiftningar stämmer in i gratulationerna så här några veckor i efterskott.
FB_IMG_1496497085948 (1)FM Lissa är en tuff tjej med hjärtat på rätta stället precis som matte. Tillsammans har de lekt och arbetat sig fram till möjligheten att göra L-testet redan vid 12 månaders ålder. Vanligt är annars att det görs då hunden är mellan 15 och 18 månader. Här kan ni se hur ett L-test går till. (Filmen visar FM Kiffs L-test och finns upplagd på Youtube)

DSC_0277_1
Ibland är det långtråkigt att vänta!

Så här skriver matte Ida om hur Lissa klarade av L-testet: Lissa gjorde ett bra L-test. Hon bara gick på. Hon hade full gas på hela vägen. När vi kom in så skulle vi gå förbi alla som var där inne. Inga problem. Bli igenomkänd var inget heller. Jaga boll på det hala golvet gjorde hon galant. Kampa med assistenten var inga problem. Gallertrappan gick vi två gånger men ingen fara. Dumpern löste hon själv. Ingen rädsla efter. Skramlet var inga problem. Släden tog lite längre tid att släppa men inte något problem när vi var framme vid den så kom hon fram och då var det inga problem. Skotten var absolut inget hon berördes av.
FB_IMG_1497948916260 (1)
FM Lissa godkändes på L-testet och ett godkänt L-test innebär att fodervärden får lämna kvar hunden på testplatsen och åka hem utan hund. Detta vet givetvis alla som tar sig an ett fodervärdskap, men det känns givetvis sorgligt iallafall. Många beskriver att det är dubbla känslor. Glädje och stolthet över att deras FM-hund klarat testet och kommer att gå vidare och utbildas endera till polishund eller till tjänst inom Försvarsmakten. Sorg över att lämna ifrån sig en kamrat och familjemedlem som man levt tillsammans med i upp till ett och ett halvt år beroende på hur gammal hunden är vid testtillfället och när den kom till fodervärden.
DSC_2159
”Jag älskar dig, matte!”
FM Lissa kommer med stor sannolikhet att bli patrullhund inom försvaret. Filmen visar på några av Lissas blivande arbetsuppgifter.

DSC_2104

DSC_2117
FB_IMG_1497948906447 (2)

Matte Idas tack till FM Lissa för den tid de haft tillsammans:

FB_IMG_1496497425207

Livets Skiftningar instämmer och tackar FM Lissa och matte Ida Östling för att de så generöst delat med sig av upplevelser och bilder. Vi önskar er båda en riktigt fin sommar och till FM Lissa ett Lycka Till med den fortsatta utbildningen till patrullhund. Samtliga foton på Lissa är tagna av matte Ida Östling. Bilder där matte själv är med är fotografen tillhörande familjen.
Visningsbild:
FB_IMG_1497948899935 (1)

Glad Sommar!sun-151763_1280 

Annonser

Promenad enl SoL

 

sailing-boats-931518_1920
Strandpromenader

Idag var det premiär för en ny hjälpinsats från hemtjänsten: Promenad. En gång i veckan har jag rätt att få komma ut ur min lägenhet för en promenad. Ja, rullenad kanske jag ska kalla det för jag promenerar inte, jag rullar fram i min Permobil. Promenaden var från början tänkt att gå mindre än 100 m till Biblioteket. Men det var stängt för tillfället. Kommunen har slagit på stort och bygger nytt. Det blir skola, samlingssal, biosalong/aula och mycket mer av lokaler. Många lokaler som idag är utspridda i stan kommer nu att samlas på samma ställe. Biblioteket hör till de som ska flytta till nybyggnaden. För att få så lite böcker som att flytta erbjuds vi som låntagare att om vi lånar minst 10 böcker en praktisk tygpåse att bära böckerna i. Men det blev inga låneböcker. Det blev strandpromenad istället!

park-355741_1920
Längs strandpromenaden är det fina gräsmattor och planteringar som lyser upp längs med kajkanten.

Vädret visade sig från sin allra bästa sida. Lagom varmt, lagom vind. Strandpromenaden går längs den lilla sjön Alsens strand, en sjö som ligger i direkt anslutning till Vätterns norra udde. (Bilderna är arkivbilder och valda utifrån likhet i miljön).

matilda-bay-wa-left-1290406_1280
Se båtarna och tänk bort storstaden i bakgrunden!

Att se ut över Alsen en högsommardag är att se många segelbåtar framförallt, men även motorbåtar i alla storlekar. Det är de stora motorbåtarna som slukar bensin för 100-tusentals kronor på en sträcka mellan exempelvis Stockholm och Göteborg och det är de små båtarna so knappast ens lämnar Alsen annat än i undantagsfall. Lika stor skillnad är det på segelbåtarna. Jag kan inte mycket om båtar, men tycker de är vackra att se på!

city-1486787_1280
Här finns lite mer likheter med hamnen. Längs med hamnen finns under sommaren del ett antal kiosker som säljer allt från kaffe, hembakt bröd och glass till rökt fisk, både för att ta med hem och som färdig lunch med gängse tillbehör. Färska, solvarma jordgubbar och en yoghurtglass fann vägen hem till mig.

Strandpromenaden var lugn, mötte några bekanta som jag inte sett på länge och hälsade. Det gamla varmbadhuset som nu är lokaler åt flera olika föreningar avslutar innan hamnen tar vid. Och så byter staden skepnad från den lugna idyllen till en betydligt livligare och mer folkrik prägel. Bilar, motorcyklar, enstaka husbilar på denna sidan av kajen. På andra sidan håller sjöfolket  och husbilarna till, liksom de större husvagnarna. Alsen smalnar av som en kanal och där finns gästhamn och Marina. All service som resenärer och besökare av alla slag kan önska! På andra sidan ligger också den stora Landskyrkan som så här års också är Vägkyrka. Riksväg 50 passerar ett 100-tal meter öster om kyrkan. Kyrkan ligger vackert på en höjd och på Klockarbacken, församlingshemmet, kan man ta sitt eftermiddagsfika, sittande på en gammaldags veranda och titta ut över Alsen och all den aktivitet som är på sjön. Kaffe/te eller saft serveras med smörgås och/eller kaffebröd. Allt hembakt och skänkt till kyrkan. Den frivilliga avgiften för fikat går direkt till Svenska Kyrkans olika ändamål.

Denna gång vände promenaden hemåt efter inköp av glass och jordgubbar. Andra gånger kan man ta sig upp till kyrkan och Klockarbackens veranda för att sitta där och fika, lite beroende av vilken tid som står till förfogande. Något eller några besök på Klockarbackens veranda under sommaren har blivit tradition. Att sitta och samtala med andra kaffegäster. Det är lätt att samtala även med personer som är främmande. Stämningen inbjuder till samtal. Nackdelen är att det är inte alldeles enkelt att ta sig in med Permobil. Löstagbara ramper för att ta sig uppför trappen och genom byggnaden. Trånga dörrar där sidodörrar måste öppnas. Det är inte självklart att jag alltid tar mig fram. Gardiner och draperier som går alldeles för lätt att fastna i. Ibland önskar jag att jag kunde gå utan hjälpmedel.

speedboat-271768_1920
På väg hem tittar jag ut och ser en alldeles för vanlig syn. En lite större båt som kommer alldeles för fort, långt över gällande hastighetsbestämmelser. Varje gång blir jag lika rädd att det ska ske en olycka, då det är mycket trafik på sjön. Hastighetsbestämmelserna finns där av en anledning.

Promenaden hem går över gatsten. Gatsten och Permobil går inte ihop. I synnerhet inte om man som jag, har ont i hela kroppen redan. Det är pittoreskt, vackert att se på, men fruktansvärt obekvämt att åka på. På torget finns dessutom kullersten. Konsekvensen blir att denna promenad avstår jag från att åka över till torget. Det räcker med den ojämna gatstenen på trottoaren, groparna och nivåskillnader. Höga trottoarkanter och trång trottoar.  Vid möte med andra blir jag rädd för att komma för nära kanten, men klarar mig tack vare min uppmärksamma ledsagare.

pfalstersteine-602421_1920
Gatsten och Permobil och en ond kropp är inte någon lyckad kombination. Det är att köra så sakta och försiktigt som det bara går.

Så, då var vi hemma igen. En promenad på kanske 30 till 40 minuter. Men en upplevelse rikare och färska jordgubbar i kylskåpet, tar jag mig ner i sängen. Kroppen protesterar – bara att fylla på med smärtstillande. Sedan kan jag åter njuta av att ha varit på rullenad!

Hur ser din drömpromenad ut?

 

 

Personlig Assistans – för vem?

girl-1112243_1920
Vem ska ha rätt till personlig assistans?

Vem ska ha rätt att ha en personlig assistent? Vem ska avgöra om just du har rätt till det och om det bedöms att rätten finns, hur omfattande assistansen ska vara? Idag är det lätt att få uppfattningen att personlig assistans är något som allt färre får. De som idag är beviljade assistans kan vid omprövning bli fråntagen hela eller delar av densamma. Ibland av orsaker som är svåra att förstå, då inga faktiska omständigheter har ändrats sedan beslutet fattades. Det som ändrats tycks vara kommunernas och Försäkringskassans sätt att bedöma behovet av assistans. Men hur ska den som är funktionsbegränsad kunna delta i samhällslivet på likartade villkor som alla andra om denne inte får erforderlig hjälp? Vad kan en person som behöver hjälp egentligen kräva? Kanske är det en fråga som inte ska ställas. Kan den som har ett funktionshinder kräva hjälp, eller ska vi be om hjälp?

keyboard-933568_1920
Regeringen har tillsatt en utredning om personlig assistans.

Regeringen tillsatte den 26 maj 2016, en utredare som ska se över lagstiftningen om personlig assistans och assistansersättningen. Det handlar om LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.  Åsa RegnérBarn-, äldre- och jämställdhetsminister skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle den 26 maj 2016: ”…Personlig assistans och lagen om stöd och service är viktiga medel för att omsätta de rättigheterna i praktisk handling. De har inneburit att många människor med funktionsnedsättning kunnat och kan leva sina liv med ett bättre stöd och i större delaktighet. De innebar när de infördes också ett förändrat synsätt i funktionshinderspolitiken, samhället gick från ett dominerande vårdperspektiv till ett rättighetsperspektiv. Det är svårt att värdera hur mycket det betytt, men låt mig slå fast att det betytt mycket. Att var och en får stöd med sina behov så att hon eller han kan leva i delaktighet är en viktig del av den svenska modellen. Vi kan vara stolta över ambitionerna med personlig assistans och LSS. Vi kan känna oss säkra på att det för många människor gett större delaktighet och självbestämmande…” Ett centralt begrepp är just delaktighet. Den som är funktionshindrad har rätt, enligt lag, att vara delaktig i samhällslivet på samma sätt ”som andra”. Livets Skiftningar har skrivit om detta med att ”leva som andra” i tidigare artiklar. Lagen ger den som av olika skäl är begränsad i sin funktion rätten att leva och verka som ”alla andra”. Men är det så i verkligheten?

man-791049_1920
Det är inte självklart att den funktionsbegränsade personen själv får bestämma om hen exempelvis vill arbeta eller studera. 

Verkligheten och lagen överensstämmer inte alltid. Idag  förekommer att personer, som med assistans skulle kunna arbeta eller studera, får avstå på grund av att de nekas assistans eller att timmarna med assistans är för få. Ansökan om personlig assistans upplevs idag av många som jobbig och i vissa fall kränkande. Detta på grund av att det är personens grundläggande behov som utgör underlaget för hur ansökan kommer att bedömas. Och i grundläggande behov ingår det mest privata. Det handlar om allt vad den sökande kan respektive inte kan klara att göra själv. Om hela moment såsom mat och hygien, om delmoment och delar av delmoment. Ett exempel är hygien då det ofta krävs att den (arbetsterapeut), som skriver intyg om just detta, ska vara med och personligen observera vid det som kallas intimnära aktivitet. Läs: dusch och toalettbesök! Vid måltidssituationen kan även där krävas observationer från allt som på något vis har med mat och måltid att göra.

Kanske ersätter hemtjänst en del av assistansen. Två viktiga skillnader mellan hemtjänst och PA är följande: Det första är att  Socialtjänstlagen (SoL) som reglerar hemtjänst talar om ”skäliga levnadsvillkor” medan PA talar om ”goda levnadsvillkor”. Det andra är att hemtjänst beviljas utifrån insats medan PA  beviljas utifrån tid (timmar/vecka eller månad). Om PA minskas eller dras in helt betyder detta inte med nödvändighet att personen står utan hjälp. Men hjälpen kommer med stor sannolikhet att se annorlunda ut, om den ges i form av hemtjänst, då SoL har ett annat synsätt. Vad som är skäliga respektive goda levnadsvillkor är svårt att definiera. Det som däremot är en verklighet är att skäliga villkor bedöms snävare än goda villkor.  Därtill kommer att det är kommunens handläggare som ansvarar för hemtjänsten, medan Försäkringskassan ansvarar för bedömningen av PA om det grundläggande behovet överstiger 20 timmar per vecka. (Under 20 timmar är kommunen ansvarig).

 Hästar och ridning kan vara både ett fritidsintresse och rehabilitering

En personlig assistent kan därmed bistå med mer än vad hemtjänsten kan göra. Ett exempel är fritidsintressen. Att vara med på olika aktiviteter kan vara en del i arbetet för en personlig assistent. ”…Målet är att insatserna ska leda till självbestämmande, delaktighet och utveckling, samtidigt som de givetvis ska vara kostnadseffektiva…” (a.a) Uttalandet gäller i och för sig utredningen, men även i dagsläget betonas delaktighet som en viktig del när det gäller PA. Livets Skiftningar hoppas att utredningen kommer att leda till att de personer som har behov av personlig assistans kommer att kunna få det i den omfattning de behöver för att just kunna leva som andra. Att kunna vara delaktiga i samhällslivet. Delta i fritidsaktiviteter likaväl som att vara partipolitiskt aktiv. Arbeta, studera, umgås med goda vänner, gå på restaurang, resa… Ja, göra det som icke funktionshindrade gör.
motorized-wheelchair-952190_1920