FM Kuna – presentation

FM Kuna mars 2016 bild 1
Hej! Jag heter FM Kuna och tyckte att nu var det minsann dags för mig att få komma till tals! Därför bestämde jag mig för att nu skulle jag bara in, så det så! På bilden luftar jag min hamburgare, säger min matte Helena Rydfjord.

FM Kuna är född 24 juni 2015 och är följaktligen drygt nio månader. Hon blir här presenterad utifrån vad matte Helena berättat.

FM Kuna jan 16 bild 2
I januari satt jag och spanade ut på snön. Jag ville gärna ut och leka.

I januari var jag bara sju månader och då ska jag ha varit lugn ett tag men på väg in i något som de som håller på med ”hundens utveckling” kallar för dominansperiod, vad nu det betyder? Jag tyckte iallafall om att få sitta och titta ut genom fönstret. (FM Kunas tankar tolkade av Livets Skiftningar)

”Trött Kuna”
Här passade matte på att ta bilder på mig när jag ville sova. Men svårt att somna när matte fotade, fast hon lyckades iallafall. Jag måste ju få vila. Annars orkar jag inte leka och busa.

FM Kuna kampar
Här kampar jag för fullt! Jag släpper inte taget. Det är mitt rep och det ska minsann ingen annan få.

Kamplek, dragkamp, om olika saker gillar de flesta hundar. Men inte alla. När det gäller tjänstehundar har kampleken också en allvarlig sida. Hundar, kanske främst i Polisens tjänst, har i vissa fall att ta fast flyende personer. Då måste de också kunna hålla i till dess att hundförare och kanske fler i gruppen kommer fram. I filmklippet som länkas till spelar Robert Aschberg ”buse”. Han säger vid ett tillfälle då hunden Jazon tagit fast honom, att han inte hade någon lust att resa sig. Detta eftersom Jazon var ”på” hela tiden. Han ville inte släppa. Vid träning har figuranten givetvis skydd för att förhindra skador. En flyende person utan skydd ligger med mycket stor sannolikhet still. Jazon och hans kollegor på fyra ben håller utan vidare fast en människa. Detta är vad Kuna tränar på när hon kampar.

FM Kuna mars 16 bild 3
”Kuna kan inte bara gosa med mjukisdjur, ja lovar svansen var lös innan jag kom” (Text Monica Rydfjord)

Här har Kuna lekt med ett gosedjur. Ibland så går leksakerna sönder och för vissa hundar finns knappt inte en leksak som går att hålla hel. Vid kamplek rekommenderas brandslang. Ett besök på närmaste brandstation och en förfrågan om att få lite uttjänt brandslang kan kanske bli bästa leksaken. Dessutom billig och hållbar. Och ett populärt initiativ då vi idag tänker på att återanvända det som går att återanvända.

FM Kuna mars 16 bild 2
Här har Kuna hittat en plastback att sitta i. ”Alltid roligt med nya saker” ser Kuna ut att tänka 😉

Nyfikenhet är en annan viktig egenskap hos FM-hundarna. Att vilja undersöka och prova nya saker. Det får, som jag skrivit om förut, vara lite pirrigt, lite otäckt i början. Men nyfikenheten ska ta överhand och det nya utforskas. Kuna är ni i den ålder då hon med stor sannolikhet tycker att hon kan själv och vill bestämma själv. ”Slyngelåldern” som många benämner det. I människoår räknat är hon i 13-årsåldern ungefär. Hundens första år räknas som ca 14-15 människoår. Därefter är ett hundår ungefär sju människoår.

FM Kuna jan 16 bild 1
Här ger Kuna begreppet ”Bed and breakfast” en ny innebörd. Maten är viktig!

Säg den tonårsförälder som inte tänkt eller sagt ungefär så här: ”Skillnaden mellan en treåring och en trettonåring är bara ettan framför”. I utvecklingsschema för hundens mentala utveckling, står ofta att hunden kommer in i en dominansperiod då den är mellan sju och elva månader. Hur uttalad denna dominans är, eller mer vardagligt uttryckt, slyngelfasonerna, varierar mellan individerna precis som hos oss människor. Det är här FM Jönsos kottar i öronen blir påtagliga. Nu vet jag inte hur FM Kuna är, men jag kan gissa att hon är en bestämd ung dam, med mycket egen vilja. En livsnödvändig egenskap för hundar som kommer till ett både hårt och många gånger farligt, arbete. Och testar, testar och testar matte igen. ”Kanske lyckas jag till slut få som jag vill”. Vem är mest envis – matte eller Kuna? (Länk till FM-hundens effektivitet)

Så här berättar matte Helena idag (160405) om Kuna: ”Som tur var så har Kuna inte kommit in i någon trotsålder ännu. Kuna blev omplacerad till mig i slutet av december och var grön i mycket. Hon är konstant glad även om alla okända människor funderar på att äta upp henne och visa sig stor inför andra hundar.hon blir modigare för varje dag, men även mer fäst vilket vi jobbar på  🙂 ” Tack matte Helena för kompletteringen och berätta gärna mer allteftersom. FM Kuna förtjänar att få vara med fler gånger!

FM Kuna nyår 15 - 16
Kuna åker bil. Det verkar som om Kuna tar detta att åka bil med ro iallafall.

Avslutningsvis två bilder från december -15 då FM Kuna var sex månader.
FM Kuna dec 15

FM Kuna sex mån dec 15

Nu Kuna, hoppas Livets Skiftningar att du blivit presenterad ordentligt. Ett tack till matte Helena för att du ställt så fina bilder på FM Kuna till förfogande. Du är varmt välkommen med fler bilder och mer berättelser om FM Kunas öden och äventyr.

Och som vanligt – Kommentera gärna!

 

FM Fatzy med valpar

FM Fatzys valpar som föddes på BB Hilton i Sollefteå den 20 januari 2016. Åtta hanar och två tikar.

Den 20 januari 2016 blev FM Fatzy mamma till en kull om elva små ulltussar, varav åtta hanar och tre tikar. Sorgligt nog så levde en av tikarna bara något dygn, berättar Fatzys matte. Så FM Fatzy har nu tio valpar att ta hand om. På bilderna som är från slutet av februari är valparna snart sex veckor gamla. Åtta veckor gamla flyttar de till respektive fodervärd och FM Fatzy åker tillbaka hem till matte och sin store son FM Jönso.

”Jag är störst!”
Valparna utvecklar sin unika personlighet allteftersom de växer till sig. Det har också med stor sannolikhet börjat bli en rangordning dem emellan, och även om den ännu inte är stabil så finns den ändock där. 
En del är riktigt tuffa 🙂
”Så här såg vi ut när vi bara var några dagar gamla, och vår mamma Fatzy vaktade oss. Hon är stolt över sina fina valpar och tar väl hand om oss små. När hon kommer hem till matte får hon träffa vår storebror, FM Jönso igen. Han har hållit mammas matte sällskap medan hon har tagit hand om oss”
Här har vi hunnit bli drygt två veckor gamla och nu börjar vi utforska omgivningarna alltmer. Förstår inte riktigt vad de där tvåbenta menar när de säger att vi är överallt?”

Valparna är bebisar i ungefär två till tre veckor. Det är vi den åldern som de börjar bli alltmer sociala och lär in det grundläggande flockbeteendet. Nyfikenheten ökar dag för dag och samtidigt som de fortfarande är helt beroende av mamma Fatzy så blir de allt mer äventyrslystna. De utökar området de rör sig i och gör upptäcktsfärder. Mamma Fatzy har säkerligen fullt upp med att hålla koll på sina små. Det är när valparna är mellan två och åtta veckor som de börjar lära sig söka kontakt med andra individer, både människor och andra hundar. Och precis som med vilka andra småbarn som helst så är de unika individer redan från det att de föds. När bebisperioden går mot sitt slut vid cirka två till tre veckor blir personligheten hos de små alltmer framträdande.

”Här är vår mamma, FM Fatzy igen. Titta vad stolt hon är som har så fina valpar. Hon sitter och tittar så att vi inte smiter iväg någonstans. Det finns hur mycket som helst att undersöka, men vi vill inte komma för långt bort från mamma, även om vi gärna undersöker omgivningarna.”

Valparna växer fort och blir mer aktiva för var dag som går. De blir allt mer sociala. Socialiseringsprocessen pågår för fullt och med stor sannolikhet har det nu i valpkullen börjat uppstå en rangordning. Den kan säkert variera lite dag för dag, ibland rentutav timme för timme. Dock kommer rangordningen att bli allt tydligare och någon eller ett par tre valpar kanske gnabbas lite om vem som ska gå först. Flocken blir viktigare för valparna. Valparnas rangordning skiljer sig säkert från hur den uppfattas av de som sköter om valparna. För dem är det mamma Fatzy som är den som de lystrar till.

Mamma Fatzy har koll på sina valpar

I mitten av mars är valparna åtta veckor och ska flytta till sina fodervärdar. Valparna är då avvanda och mamma Fatzy åker tillbaka till matte. Väl hemma möter hennes tonårsson FM Jönso upp. Från småbarnsmamma till tonårsmamma på bara en dag! Vilken omställning. Men FM Jönso är snart vuxen nog att flyga ut ur boet och ser nog mer Fatzy som en högre rankad flockmedlem än som mamma och för Fatzy gäller att hon är tillbaka och nu ska samla in sin flock igen. Ja, det är hennes flock, även om hon varit ifrån den i ungefär tre månader.

Kanske Jönso rentutav tycker att han ska vara flockledare nu. Men det kommer inte Fatzy att acceptera. Han är inte vuxen även om han själv tycker det! Någon tonårsförälder som känner igen sig?


”Här letar jag efter en plats att gömma ett ben, säger Jönso. Men jag hittade inget. Så när vi kom in lade jag benet i mattes knä och la mig att sova. Det kul att vara ute och leka (träna säger matte ibland, men jag leker mycket.) Det händer att jag inte hör vad matte säger förrän hon har sagt åt mig flera gånger. Oj, försa jag mig nu? Jag hör dåligt ibland, säger matte, men jag vet att jag är duktig. Att det sitter två koppel beror på att matte har opererat en hand och har ett midjekoppel också. Men ofta lyssnar jag hela tiden och jag har koll och vet vad matte vill att jag ska göra. Fast visst måste jag få busa med henne ibland?” 

För att Jönso ska lyda krävs att han hela tiden har fokus på matte. Varför är det så viktigt att FM Jönso har fokus på matte? Varför kan han inte få leka och busa lite? Han är ju iallafall bara tonåring…

FM Jönso sitter och njuter av februarisolen

”Jönso är en skärpt och vass kille” säger matte och tillägger att han reagerar ögonblickligen på hennes kommando när de arbetar. Hon säger också att han har lite slyngelfasoner kvar, vilket är fullt normalt för en hund i Jönsos ålder. Han testar fortfarande gränserna, och han vet så väl vad matte menar, men struntar ibland i henne och gör som han själv vill. Jönso är en hund som arbetar med alla sina sinnen och behöver aktivera alla sina sinnen för att må bra. Han behöver sin dagliga träning både fysiskt och psykisk.

Helt enkelt – FM Jönso tränar på att arbeta och då måste man, även om man är hund, lyssna på, och göra som chefen säger. Busa och leka får Jönso göra på sin fritid.

Mer fakta om att vara fodervärd hittar du här.

Foto: Valpfoton:  ”BB Hilton”
FM Jönso:    Fodervärd Eva Qvick

Kanske har du erfarenhet av att ha tik med valpar? Eller har/har haft valp? Kanske står du i begrepp att skaffa hund/bli fodervärd till en FM-hund? Eller så har du andra funderingar, frågor, tankar, reflektion kring detta med hundar i allmänhet och/eller valpar i synnerhet.
Berätta gärna! Alla kommentarer är lika välkomna.
Om du har frågor så ska jag göra mitt bästa för att svara på dem.

FM Kola visar upp sig

fm-kola-vad-tar-ni-for-valpen-dar-i-fonstret
Vad tar ni för valpen där i fönstret?

”Hej, här kommer jag igen och hälsar på. FM Kola som jag heter. Min matte, Camilla, och många andra har sagt att jag är söt som kola, men jag är allt seg också. Seg som i lite envis, busig och en stor portion egen vilja. Det har Piia-Liisa som skriver om mig lyckats lista ut genom att läsa allt matte skriver om mig och från filmer och foton. Bilderna som omfamnar texten har matte Camilla tagit den 20-21 januari. På den övre bilden fick jag komma in i en underbarbar affär. Det fanns hur mycket roligt som helst. Jag vet inte om jag hörde rätt, men tyckte matte sa något om att det var bollar överallt? Bollar är roliga att leka med och det fanns ju verkligen många bollar. Kan hända att jag lekte med några av dem… Vill du lyssna på sången så finns den här också.

Jag kommer att hälsa på här i bloggen lite nu och då och berätta vad jag varit med om, och visa både hur jag växer och utvecklas och allt nytt som jag lär mig. Lite bus och hyss kanske det blir också. Jag är ju redan fyra månader och jag vill helst bestämma själv, men det får jag ju inte alltid göra. Fast jag försöker ju, framförallt när matte inte ser mig. Jag funderar över ett ord jag hör ibland: ”Ögontjänare” som jag inte riktigt förstår vad det betyder.”
fm-kola-tittar
Ja, undrar om FM Kola är lite av en ögontjänare? Kanske någon läsare som själv har eller har erfarenhet av hundar som är ögontjänare? Berätta gärna! Självklart är FM Kolas matte  också mycket varmt välkommen att berätta 🙂

Att FM Kola är en underbar hund med en matte som förmår att ge henne vad hon behöver råder det iallafall inga tvivel om. Se bara på blicken på fotona. Det är blicken från en hund som har det bra och är trygg. Även om FM Kola inte ännu kommit in den ålder då det mesta kan vara farligt så kan ändå en viss osäkerhet inför nya saker och situationer finnas med. Men nyfikenheten är minst lika stor. Tonåren börjar komma allt närmre och en viss ”uppkäftighet” brukar följa med leklusten. FM Kola vill säkerligen leka, busa och bestämma över sina egna saker, och kanske andras också. Lekfullheten är uppenbar liksom okynnet. Sedan är det ju så att det finns oändligt mycket spännande att upptäcka!

FM Kola har ju, till skillnad mot många andra hundar, en speciell inriktning. Hon kommer att utbildas för arbete som jag skrev i föregående inlägg. Det innebär att hon måste vara stark både fysiskt och psykiskt för att klara av sitt kommande arbete. Därför är FM Kolas nyfikenhet så viktig. Även om det är lite otäckt och hon blir rädd först, så ska nyfikenheten på sikt övervinna rädslan.

Vad säger ni som läser – och som har egen erfarenhet av t ex tjänstehundar om detta? Dela gärna era erfarenheter. Berätta om hur det är att arbeta med och träna dessa fina och starka hundar.

fm-kola-sover-med-rest-ragg
Jobbigt att vara ute på turné / FM Kola”

 

fm-kola-vilar-lite

Samtliga foton: Camilla Andersson
Kursiv text: Camilla Andersson

I övrigt har jag som skribent tolkat FM Kolas tankar utifrån bilder, bildtexter och kommentarer i Facebookgruppen ”Försvarsmaktens hundar”. Fakta om hundens utveckling hämtad från Svenska Kennelklubben och min egen erfarenhet samt från allt jag läst och lärt om bruks- och tjänstehundar. Tack till er alla som genom åren berättat om hundarna, träning, arbete och mycket, mycket mer. Ingen nämnd och ingen glömd!

160922 har denna artikel rekonstruerats pga att vissa bilder fallit bort. Dessa har ersatts med andra. I den mån originalbilden finns kvar har den återinsatts. /P-L

Att bli vad man vill

av Arga Klara

Man har egentligen en ganska bra chans att bli vad man vill här i Sverige, så länge man är hyfsat frisk, jobbar hårt och har mål. Det är viktigt att ha mål, även om de är små så hjälper de en på traven. Ändå är det så sjukt många som inte utnyttjar det fantastiska systemet med gratis utbildning, och inte utbildar sig till någonting alls. Så jäkla dumt. Visst, vilken tonåring är inte skoltrött någon gång, men att inte tänka längre än någon månad framöver när det gäller sitt liv och sin framtid är riktigt puckat. Och att inte få hjälpen av sina föräldrar med att sätta upp mål är dåligt.

Även om man är 40 eller år går det ju alldeles utmärkt att utbilda sig till vad man vill, eller påbörja en helt ny inriktning i sitt yrkesliv. Problemet då är ju att man oftast har en familj att försörja, och det kan vara svårt att leva på bara studiebidrag eller studielån. Men har man stöd i form av en partner, så kan man kanske ändå bli vad man vill. Med hårt jobb, mål och drömmar.

Roliga bilder på djur. Tax står på styltor för att bli en dobermann. Om att bli vad man vill.

 

Drömmar är viktigt. Fråga vilken unge som helst så vet de vad de vill bli när de blir stora. Visserligen är en del saker inte helt lätta att åstadkomma, eller ens realistiska, men de har drömmar. Frågar man en skoltrött tonåring så har de helt och hållet tappat mål och drömmar, och har ingen aning om ens vad de har lust att göra.

Man måste uppmuntra människor att fundera över sina mål och drömmar, annars kan man aldrig hjälpa dem att nå dit. För man kan faktiskt bli vad man vill, så länge man vet vad man vill. Och det känns inte som lika hårt jobb när man jobbar mot en dröm. Vad jag ska bli när jag blir stor? Tja, agitator känns bra. Pensionärslivet är lite trist.”

http://argaklara.com/2016/01/att-bli-vad-man-vill/#comment-19691

 

En av mina favoritbloggare, Arga klara står för detta mycket tankeväckande inlägg. Vilka är dina drömmar? Vad drömde du om att bli när du blev stor, som Arga Klara skriver om?

Jag spinner vidare på hennes tankar, och gärna dina kommentarer i ett kommande inlägg.