FM Lissa visar vad hon kan

 

fm-lissa-4-aug-8
FM Lissa vill önska Glad Sommar och hon gör det genom att visa en del av vad hon varit med om under den tiden hon bott hos matte Ida Östling. I början av augusti 2016 kom Liten Lissa till matte Ida och månadsskiftet maj/juni 2017 flyttade hon för vidare utbildning.  Hon blev hämtad på ett utlämningsställe där fler fodervärdar samlades för att hämta sina valpar. Fram till dess hade Lissa haft sina kullsyskon hos sig och nu skulle hon skiljas från dem. Lite okynnig och busig, men också snäll och rar. Det hängande örat reser sig efter en tid, men visst gör det att hon ser busig ut?
fm-lissa-forsta-dagen-hos-matte-ida-o-3-aug-16-bild-1-3
Hon var två månader gammal och hade rest genom stora delar av landet när hon hämtades. Första dagen utan kullsyskon och mamma. Då var det skönt att få krypa upp i en varm famn. FM Lissa är född den 3 juni 2016. Under året som gått har matte och Lissa tränat på många olika saker. Men precis som med alla små är träning lek till en början. Det ska vara roligt att träna.
FM Lissa och bollen
Här leker Lissa med sin boll. En boll kan användas till mycket och att hämta en ivägkastad boll kan sysselsätta vissa hundar länge. Träning och lek både inom- och utomhus. I tättbebyggt område och mitt ute i skogen. Oavsett miljö så måste Lissa lära sig att vara uppmärksam på vad matte vill.
FM Lissa spanar
DSC_0285_1
FM Lissa ligger och vilar på bänken 2
DSC_0304_1 (1)
Att hoppa upp på elskåp, trädstammar, stenmurar och andra ställen är kul. Det tränar balansen men också att sitta kvar och vänta på att få hoppa ner. En tjänstehund måste stanna och ligga eller sitta där hundföraren säger att den ska vara. Det handlar om både hunden och förarens säkerhet. Dessutom måste hunden lära sig att inte ropa efter hundföraren. Att sitta still och vara tyst är lika viktigt som att kunna söka upp och tala om. Lissa, precis som andra hundar, talar om vad hon vill. ”Om jag lägger mig vid mattes skor förstår hon att jag vill gå ut. Eller kanske jag ska sätta mig vid dörren?”
FM Lissa vaktar mattes skor
FM Lissa väntar på att få gå ut
I tidigare artiklar har FM-hundarna burit ”schäferpinnar” och Lissa vill minsann inte vara sämre. Här visar hon att även hon klarar av att bära men också att dra. Att till exempel kunna dra en pulka/vagn med saker är aldrig fel.
FM Lissa tränar
Hur var det nu med lydnaden? Att hundar kan vara ögontjänare ibland är knappast någon nyhet, men frågan är just om de lyder även när matte inte ser.
FM Lissa spanar in godis
Jag vet inte hur det gick i detta fall, men ett är säkert: En godissugen vovve når mycket längre än vad matte tror och kan ofta därtill förse sig mycket tyst. Ingen får höra. Som tjänstehund måste dock Lissa och hennes kamrater lära sig att aldrig ta något som hundföraren inte har godkänt, oavsett hur gott det luktar. Det kan vara skillnaden mellan liv och död för båda två i värsta fall.
DSC_2155
”Har du godis i fickan åt mig? Jag vet att jag har varit duktig!”

FM Lissa fyllde ett år den tredje juni i år och matte Ida gjorde nedanstående collage som en hyllning till henne och visar höjdpunkter från Lissas första år.  Livets Skiftningar stämmer in i gratulationerna så här några veckor i efterskott.
FB_IMG_1496497085948 (1)FM Lissa är en tuff tjej med hjärtat på rätta stället precis som matte. Tillsammans har de lekt och arbetat sig fram till möjligheten att göra L-testet redan vid 12 månaders ålder. Vanligt är annars att det görs då hunden är mellan 15 och 18 månader. Här kan ni se hur ett L-test går till. (Filmen visar FM Kiffs L-test och finns upplagd på Youtube)

DSC_0277_1
Ibland är det långtråkigt att vänta!

Så här skriver matte Ida om hur Lissa klarade av L-testet: Lissa gjorde ett bra L-test. Hon bara gick på. Hon hade full gas på hela vägen. När vi kom in så skulle vi gå förbi alla som var där inne. Inga problem. Bli igenomkänd var inget heller. Jaga boll på det hala golvet gjorde hon galant. Kampa med assistenten var inga problem. Gallertrappan gick vi två gånger men ingen fara. Dumpern löste hon själv. Ingen rädsla efter. Skramlet var inga problem. Släden tog lite längre tid att släppa men inte något problem när vi var framme vid den så kom hon fram och då var det inga problem. Skotten var absolut inget hon berördes av.
FB_IMG_1497948916260 (1)
FM Lissa godkändes på L-testet och ett godkänt L-test innebär att fodervärden får lämna kvar hunden på testplatsen och åka hem utan hund. Detta vet givetvis alla som tar sig an ett fodervärdskap, men det känns givetvis sorgligt iallafall. Många beskriver att det är dubbla känslor. Glädje och stolthet över att deras FM-hund klarat testet och kommer att gå vidare och utbildas endera till polishund eller till tjänst inom Försvarsmakten. Sorg över att lämna ifrån sig en kamrat och familjemedlem som man levt tillsammans med i upp till ett och ett halvt år beroende på hur gammal hunden är vid testtillfället och när den kom till fodervärden.
DSC_2159
”Jag älskar dig, matte!”
FM Lissa kommer med stor sannolikhet att bli patrullhund inom försvaret. Filmen visar på några av Lissas blivande arbetsuppgifter.

DSC_2104

DSC_2117
FB_IMG_1497948906447 (2)

Matte Idas tack till FM Lissa för den tid de haft tillsammans:

FB_IMG_1496497425207

Livets Skiftningar instämmer och tackar FM Lissa och matte Ida Östling för att de så generöst delat med sig av upplevelser och bilder. Vi önskar er båda en riktigt fin sommar och till FM Lissa ett Lycka Till med den fortsatta utbildningen till patrullhund. Samtliga foton på Lissa är tagna av matte Ida Östling. Bilder där matte själv är med är fotografen tillhörande familjen.
Visningsbild:
FB_IMG_1497948899935 (1)

Glad Sommar!sun-151763_1280 

FM Kerro och Jeck

Idag har FM-hundarna Jeck och Kerro bestämt att de ska visa upp sig och berätta om något de varit med om. De skulle samlas och se till att Livets Skiftningar skulle få bilder och berättelser om deras upplevelser. Här kommer Jeck springande i full fart. Jeck vill bland annat berätta vad som hände honom och matte förra veckan!

fm-jeck-vaktar-garden-12-sept

Jeck berättar att han som vanligt gick sin vaktrunda då det kommer en person in på hans revir. Han talar givetvis om för matte att det är inkräktare i skogen. Jeck har det så bra att han har skogen alldeles inpå knuten, nästan iallafall. Skogen hör till tomten. ”Kan ni tänka er, säger han, där kommer det en som går och plockar av mattes svamp! Ja, ni som läst förut vet ju att min matte är lite knasig, åtminstone tycker jag det ser så ut, när det gäller svamp, och här tar hon mattes svamp. I min skog” Jeck är riktigt upprörd, för ingen ska ta något som är mattes, tycker Jeck. Matte själv blev lite fundersam och orolig när Jeck ställer sig ett par meter från kvinnan. De befinner sig omkring ett hundratal meter från bostaden. Matte:”Det inträffade att när jag o min väninna gick där med Jeck lös kommer en dam gående, Jeck stormskäller, står ca. 1-2 meter från henne damen står helt stilla. Jag rusar ner o ropar på Jeck han kommer, jag sätter honom o damen fortsätter o gå och plocka svamp intill oss, 👿👿hon frågar om det är jag som bor i huset…ja, säger jag. Nu har Jeck tappat intresse för henne och jag låter honom springa iväg igen. Då går hon.
Livets Skiftningar tycker att Jeck gjorde rätt som vaktade och skällde ut inkräktaren. För att plocka svamp på annans tomt utan tillåtelse från tomtägaren är inte OK. Kanske inte olagligt, men väl olämpligt. Det hör väl till god ton att fråga i ett sådant läge, även om skogen skulle vara allmänning då den ligger så nära bostadshus.

fm-jeck-badar-sept-16
Jeck gillar inte att simma, men väl att vada i diken.

FM Jeck tycker inte att det räcker med bara en bild på honom. Därför vill han gärna visa sitt favoritbadställe. Vad matte tycker? Nej, det vill iallafall inte Jeck prata om. Däremot berättar han gärna hur det gick till när han räddade matte från något alldeles livsfarligt och dödade det stora odjuret. ”Matte påstod att det redan var dött, men jag är inte så säker på det”, säger Jeck. Här kommer bilderna:

Jeck räddar matte från ett livsfarligt odjur!

Nästa FM-hund  är Kerro:

fm-kerro-leker-radjur
FM Kerro hörde att Jeck inte gärna vill berätta om rådjur. Men Kerro har en annorlunda vinkling på den frågan.

FM Kerro vill berätta om att en del tror att han är rådjur: Matte Isabella berättar: ”Här hemma kallas FM Kerro ibland för rådjuret (utav mig). Sambon säger alltid att jag är konstig för han är inte ens lite lik ett rådjur. Idag gick det förbi en tjej med två smågrabbar i vagnen och en av killarna ser Kerro ligga på trädgården och säger högt ”åååh mamma kolla lilla rådjuret” . Tjiii fick min sambo minsann😉😁 Här har ni lilla rådjuret❤️
Sedan är gåtan om semesterfirande hundar som gillar luften från ACn löst! Det var ju FM Kerro på bild. Livets Skiftningar ber om ursäkt för att det blev förväxlingar. Men ni är ju så stiliga, alla FM-hundar, och då kan hända att FM Pipili blir lite till sig över alla vackra hundar och glömmer bort vem det var på bilden. Förlåt, Kerro.

fm-kerro-vill-ha-luft-fran-acn
 FM Kerro vill ha luft från AC:n!

FM Kerro vill gärna visa upp hur stilig han är nu när han hunnit bli hela nio månader. Matte säger någonting om att det visst var lättare att komma undan med hyss när man var nio veckor, men inte gör väl du några hyss Kerro? 

fm-kerro-9-veckor
FM Kerro nio veckor söt valp. Och dessa ögon…
fm-kerro-sparar-24-sept
FM Kerro nio månader stilig hund.

Matte berättar: ”Vilken hund man har alltså! Vi hade tråkigt ikväll så jag sprang ut och la ett spår runt framsidan av trädgården endast med hjälp av släpande fötter, släppte honom för att iaktta lite hur han skulle jobba lös. Gick inte samma väg tillbaka (såklart) och var lite rädd för att han skulle börja bakspåra pga den lilla ytan, lite som en rund ring som spåret låg på. Mycket riktigt springer han ut från huset och börjar bakspåra MEN märker snabbt att han är på fel spår och vänder, kör spåret klockrent i perfekt fart och inte den där springfarten det lätt kan bli när man är för uppspelt *stolt*, han hittar sin kära kampleksak och belöningen blev såklart det han älskar mest = kampa och spela boll! Husse var också mycket imponerad 🙂 FM Kerro 9 månader”
Visst ska matte och husse vara stolta över en sådan duktig hund som dig, Kerro. Men du kan väl be matte att hon hjälper dig skriva några rader så att du kan få en alldeles egen artikel lite längre fram.

Jeck och Kerro

Avslutningsvis fann jag denna underbart vackra Youtube-film:

Försvarsmaktens Kello
We will always love you

av Johanna Enberg.  FM Kello är en ny bekantskap för Livets Skiftningar men en så underbar film kan bara inte undanhållas. Titta och njut!
VISNINGSBILD: FM Kerro visar hur han ser ut när han skäller

TACK till matte och fotograf Ulla-Britt Ledin: Jeck, Isabella Erlandsson: Kerro och Johanna Enberg som gjort filmen om FM Kello

 

Kompetens och kapacitet i arbetslivet

En analys av kompetens kontra kapacitet i arbetet som beteendevetare. Del 2 Kapacitet

Artikeln bygger på den referensram för analys som Livets Bilder utarbetat. Livets Bilder har motsvarande analys för arbetsterapeuter. Länk till inlägget från Livets Bilder.
Kompetens vs kapacitet arbetsterapi.001
Bakgrund

Som yrkesverksam arbetade jag som beteendevetare/personalkonsulent främst inom offentlig sektor. Beteendevetenskapen omfattas av ämnena psykologi, pedagogik och sociologi. Därtill kommer ämnen såsom psykiatri/medicin, juridik, statskunskap, vetenskaplig metod och forskning, arbetsvetenskap med flera. Även frivilligt arbete inom försvarsmakten ingick i arbetsuppgifterna.

soldier-913184_1280
Ett team kan se ut på många olika sätt. Men kompetens och kapacitet tillsammans är nödvändigt för att teamet ska kunna fullgöra sin uppgift.

Efter ca 20 år som yrkesverksam och studerande samtidigt sade kropp och psyke ifrån totalt. Kapaciteten försvann. Tiden som yrkesverksam var inte sjukdomsfri. Långt därifrån. Många var åren med sjukskrivningar på deltid och många veckors somatisk slutenvård, framförallt på grund av smärtproblematik av olika slag. Heltidssjukskrivningarna var sammanhängande kortare perioder under de yrkesverksamma åren. Kapaciteten kom att bli sämre för vart år som gick. Detta bidrog till att försvåra att hålla kunskapsnivån, det vill säga kompetensen, intakt.

Analys
I föregående avsnitt, del 1, finns beskrivet olika yrken och arbetsuppgifter som grundlade kompetensen, det vill säga, det som behövdes för att kunna arbeta som beteendevetare. I många fall, framförallt då det handlade om att komma in på en ny arbetsplats, var nog känslan liknande den som en fallskärmshoppare har just i uthoppet. ”Var ska jag landa?” Kompetensen fanns och upprätthölls. Mot slutet av den yrkesverksamma tiden blev det tydligare att kapaciteten fallerade. Planerade möten glömdes bort, smärtan efter en föreläsningsdag var förlamande och det blev allt svårare att köra bil. Detta dels av smärta, dels av koncentrationssvårigheter. Utnyttjandet av allmänna kommunikationer ökade och förlängde redan tunga arbetsdagar.
crutches-538883_1920
Sista månaderna var kryckorna oumbärliga. Det gick någorlunda att kombinera kryckor och arbete som föreläsare/handledare. Men så kom då sommaren då detta arbete byttes mot rent vårdarbete på ett boende för psykiskt funktionsnedsatta. Lokalerna slitna och i två våningar utan hiss. I arbetet ingick förutom vård även mycket hushålls- och trädgårdsarbete. Kompetens var fortfarande densamma, men kapaciteten var borta. Det som återstod var sjukskrivning. Under hösten gjordes ett försök att genomföra en stresshanteringskurs. Tre föreläsningstimmar/vecka. Efter tre veckor kom insikten att även i det arbetet hade smärtan slagit undan kapaciteten. En föreläsning om tre timmar krävde dagar i sängen. Under föreläsningen var smärtan så svår att den slog ut förmågan att hålla samman gruppen och leda den framåt. Därmed avbröts också uppdraget och lämnades över till en frisk beteendevetare.

fashion-605508_1280
Att be arbetskamrater om hjälp med sådant som att ta på skor, knäppa en knapp, dra på en tröja, ta fram en kopp kaffe var inte hållbart av flera anledningar. En var ensamarbete… 

Detta visar på vikten av att skilja mellan kompetens och kapacitet. Att ”sänka kraven på sig själv” som så ofta sägs påverkar inte kapaciteten. Inte heller kompetensen. Hushållsarbetet blir ofta eftersatt, inte på grund av minskad kompetens, utan av förlorad kapacitet. Kraven sänks med nödvändighet, inte av fri vilja. Överfört till arbetet så gick det inte att genomföra en föreläsning med sänkta krav.  Kapaciteten fanns inte längre kvar. För en fullgod arbetsförmåga krävs att både kompetens och kapacitet är intakta. En viss kapacitetssänkning under begränsad tid (jmfr kryckor) kan, i vissa fall, gå att kompensera med hjälpmedel. Där kommer arbetsterapeutens kompetens och kapacitet till god nytta.

granny-1280445_1920
Oavsett ålder krävs både kompetens och kapacitet för att kunna att (kompetens) klara (kapacitet) genomförandet av någon form av arbetsinsats.

Erfarenhet, både i form av livs- och arbetslivserfarenhet kan också till en begränsad del ersätta något av förmågan (kapaciteten) därför att erfarenheten lärt effektiva och energibesparande arbetssätt. Ofta är dock detta under en övergångsperiod innan sjukdomen begränsat kapaciteten i så stor utsträckning att yrkesarbete (och även hushållsarbete) omöjliggjorts. Om rehabilitering sätts in vid rätt tidpunkt, och fungerar bra, kan kapacitet återfås. Kanske inte helt, men väl delvis. Det är därtill viktigt att komma ihåg att kompetens är färskvara. Viss kompetens utgörs av sådant som bibehålls, men när det gäller arbete såsom beteendevetare som här behandlas, är mycket färskvara. Det kommer hela tiden nya rön om hur exempelvis krishantering ska gå till, ny lagstiftning, nya tankar om handledning och så vidare.

typewriter-875310_1920
Någon som minns hur fantastiskt det var när de elektromekaniska skrivmaskinerna kom, som dessutom hade raderband?

Den tekniska utvecklingen springer blixtsnabbt och det som var aktuellt för tre år sedan är idag antikt! Därför behövs, för att återfå arbetsförmåga, inte bara att kapaciteten blir bättre med rehabilitering. Det behövs också hos den enskilde kapacitet (förmåga att klara av) att komma ikapp och ha möjlighet att ta till sig ny kunskap. Detta kommer att tas upp i tredje och sista delen i denna artikelserier.

Att ha kunskapen för att klara av endera det yrke som individen arbetade med innan sjukdom/skada eller att skaffa kompetens, skola om sig, till ett för individen mer passande yrke kan vara ett sätt att återgå till arbete. Oavsett vilket krävs både färdigheter (kvalitet, kunskap) och förmåga (kvantitet, kraft och ork) för att kunna klara av en återgång till yrkesverksamhet på hel- eller deltid.
soldier-917967_1280
Vad är kompetens, kapacitet respektive arbetsförmåga? Vad behövs för att kunna återfå arbetsförmågan efter sjukdom? Berätta gärna om dina tankar kring detta!

Länkar
Introduktion till artikelserien (reblogg)
Del 1 Kompetens

Att som barn vara överrörlig – EDS ht

child-742345_1920
Konsekvenser av överrörlighet, som är ett av många symtom på EDS hypermobilitet är den form som här kommer att belysas. Överrörlighet ur ett perspektiv som innebär en funktionsförändring, inte med nödvändighet alltid en funktionsnedsättning. Den kan bli till både nedsättning och till ett hinder, men behöver inte alltid vara det. Ibland kan överrörligheten rentutav var en fördel. Som vuxen med diagnos går det att förstå varför det lilla barnet ville åka vagn, medan det friska syskonet ville gå. Här kan vi anknyta till trilogin om den lata flickan. Redan i späd ålder fanns det alltså en dold orsak till barnets beteende. Men ingen ska lastas på något sätt eftersom kunskapen inte fanns, vare sig hos vården eller föräldrarna. Den kunskapen skulle komma att dröja i mer än 40 år. Idag borde kunskapen finnas inom vården i synnerhet. Idag borde inga barn behöva få sina upplevelser ifrågasatta och negligerade. Kan jag hoppas och tro att denna erfarenhetsbaserade berättelse hör hemma i förgången tid och inte förekommer idag?
horse-1006348_1920 - kopia
Överrörlighet kan underlätta vid olika typer av idrottsutövande, åtminstone till en början. Innan överrörligheten blir så markant att den ökar risken för exempelvis fall. Eller att smärtan blir för hög. Att som barn vara överrörlig är något som barnet mycket sällan reflekterar över, eller ens är medvetet om. Överrörlighet vid EDS är en medfödd defekt. Om barnet inte har ont medför överrörligheten ofta en ökad smidighet och en förmåga att forma kroppen utan att det tar emot. Tyvärr följer ofta med överrörligheten också smärta. Erfarenhetsmässigt tolkas denna smärta ofta som växtvärk eller annan ”normal” smärta hos barn. I synnerhet om inte EDS-diagnosen är känd sedan tidigare. Barnet lär sig tidigt att smärta är något normalt och något att bara försöka negligera så långt som möjligt. Resor till sjukhusets akutmottagning brukar mynna ut i en slutsats: Det finns inte något fel. Alla prover är bra. Inte något att oroa sig för med andra ord. Och barnet får bekräftat gång på gång att smärta är normalt och ofarligt, i bästa fall. I sämsta fall att hen bara inbillar sig, söker uppmärksamhet genom att påstå sig ha ont, att smärtan barnet har egentligen inte finns.
crying-513164_1920
Vad gör det med ett barn som lär sig att den smärta barnet känner och upplever inte är på riktigt? Vad gör det med barnets uppfattning om sig själv? Hur ska barnet kunna  definiera sig själv och sina upplevelser om vuxna säger att de inte är på riktigt? Hur ska detta barn kunna få en tilltro till sig själv och sin egna upplevelser?

Det är utifrån denna erfarenhet detta skrivs, inte utifrån forskning. Det finns säkerligen mycket forskning om hur barnet skapar sin identitet utifrån hur det speglar sig mot omvärlden, mot vuxna och mot andra, i detta fall, friska barn. Men erfarenheten får här tala. Barnet kommer med stor sannolikhet att så småningom uppfatta sig själv som udda och annorlunda. Det som är udda och annorlunda kan vara svårt att acceptera från dem som inte är det. Och så är grunden för utstötningens, mobbningens, kränkningens mekanismer lagd. Kanske är det så att barnets överrörlighet tillsammans med andra symtom till slut gör att rullstolen och andra hjälpmedel blir ett måste. Då blir ovanligheten dessutom synlig. Det som gör mest ont är när vuxna går före och ägnar sig åt kränkningar på olika sätt. Som barn går det inte att förstå varför det gör ont när en vuxen definierar barnet. Det gör bara ont, så ont. Kanske gör det ont i magen, någonstans, men det går inte att säga var det gör ont. Det går bara att säga att det gör ont. Doktorn undersöker, tar prover och säger: ”Du är frisk. Dina prover är bra. Det finns inte något att vara orolig för.” Oavsett om det sägs till barnet eller föräldrarna så hör barnet: ”Du har inte ont”child-499732_1920
Återigen har barnet blivit fråntagen sin upplevelse. För smärtan är verklig, mer verklig än vad någon ens kan drömma om som inte upplevt den. Och att bli fråntagen sin upplevelse gör inte att smärtan klingar av. Det förstärker smärtan. EDS ger därtill många andra symtom, som inte heller de syns på några prover. Det kan, som nämndes tidigare, bli nödvändigt med hjälpmedel. Men om det nu inte finns någon diagnos hur ska då barnet få den hjälp det behöver? Lyssna på vad barnet berättar, se på hur barnet rör sig. Det kan ge ovärderliga upplysningar. Tro på vad barnet säger. Idag borde ett barns upplevelser tas för den verklighet som en upplevelse alltid är. En upplevelse är alltid verklig, alltid. person-1119404_1920
Barnet drömmer om att kunna göra det som alla andra kan, men kroppen samarbetar inte. Den gör ont, den hindrar barnet. EDS hypermobilitet kan göra att vissa rörelser är omöjliga att göra. Det spelar ingen roll hur mycket individen tränar. Rörelsen går inte att göra på grund av överrörligheten, på grund av smärtan som rörelsen orsakar, på grund av den genetiska defekt som barnet föddes med. Det går inte att öva, träna eller lära sig, det är omöjligt. Tvinga inte barnet till att försöka och misslyckas gång på gång.girl-898361_1920
Se barnet! Se vad det kan. Bekräfta barnets upplevelse, negativ såväl som positiv. Det hjälper barnet att utvecklas som individ. Tro på barnet som säger att det gör ont, även om det inte syns. Oavsett om det finns en diagnos eller inte. Låt inte fler barn växa upp i tron att deras upplevelser inte är verkliga.

Tänk om det nu är så att denna berättelse är historia. Oavsett var barnet möter vuxenvärlden blir barnens upplevelser bekräftade som den sanning de är.

Berätta, du som har barn idag – är det så?
Berätta, du som är ung vuxen – hur bemöttes du när du var yngre?
Berätta, du som arbetar med barn, hur är det idag?
Berätta, kommentera, reflektera över texten.
Hur tänker just du kring detta?

EDS och tandläkarna

Rebloggar dr Eric Ronges utomordentliga artikel om EDS och tandläkare. Att läsa denna kastade mig ungefär 40 år bakåt i tiden då tänder drogs ut på grund av att de växte ovanpå varandra i överkäken. Därefter känns så gott som allt dr Ronge beskriver igen bortsett från tandlossning hos mig personligen. Däremot finns det i släkten…
Tack för en mycket bra artikel.
//Piia-Liisa
Livets Skiftningar

Dr Eric Ronge

Det finns åtskilliga vetenskapliga artiklar som belyser problemen i munhålan och käkarna hos EDS patienter.  Bl a  några svenska studier där man  tittat närmare på hur  problem med munhålan påverkar livskvaliteten.  enkätstudie 2012,    enkätstudie 2004

I en studie från Ghent 2005  redovisar tandläkare och genetiker mer i detalj, typ av problem i relation till typ av EDS. Materialet omfattade 31 patienter varav 16 tillhörde  EDS-ht, 9 klassisk typ och 6 vaskulär typ.

Vad som var intressant, var att man inte såg några uppenbara skillnader mellan de olika EDS typerna beträffande

  • sköra lättblödande slemhinnor
  • förändringar i tändernas uppbyggnad (emalj och dentin) dock med en viss skillnad mellan de olika EDS typerna.
  • en ökad karies förekomst
  • tandlossningsproblem (peridontal status)
  • problem med käkfunktionen i form av dislokationer (hoppa ur led) , värk, svårt tugga, klickljud m m.

I andra sammanhang pratar man om EDS typ VIII = periodontit typ,  alltså en ytterst sällsynt variant av EDS som utmärker sig med…

View original post 160 fler ord

FM Fatzy önskar Glad Påsk

 

FM Fatzy Påskafton 2016 12900993_10201353774884087_2216489765380138596_o

FM Fatzy med matte Eva önskar Glad Påsk! 

Nedan följer ett urval av bilder på mamma Fatzy, sonen Jönso och de valpar som föddes den 20 januari i år.  Åtta hanar och två tikar blev det!
Titta och njut av de vackra bilderna!

Här busar FM Jönso med blivande mamma Fatzy.

…och här har FM Fatzy nyligen blivit mamma.

Fatzys valpar har redan hunnit bli cirka två veckor gamla. Pigga, glada och full fart eller vila mot mammas mage.

Valparna växer för var dag som går.

FM Fatzy på HAS feb 2016 12804716_10201242062891357_5127834329004051272_n
En stolt mamma till tio små yrväder (ovan). Nedan några bilder på Fatzy och valparna strax innan de flyttade till sina fodervärdar.

Hemma har FM Jönso hållit matte sällskap under tiden som Fatzy var på BB Hilton. Bilderna är tagna vid ett par olika tillfällen. FM Jönso passade bland annat på att lära ut knepet med att ”stoppa kottar i öronen” när matte var ute på skogspromenad. Men nästa promenad fick FM Jönso arbeta mer och hade inte en chans att aktivera sig på egen hand. Den större bilden visar att efter den promenaden var allt Jönso rätt så trött. ”Men vi hade kul, matte!” säger han.
FM Jönso flyttade för en tid sedan till den hundförare inom Polisen som blir hans arbetskamrat och chef för att fortsätta sin utbildning och bli polishund. Utbildningen har lagom kommit igång lite mjukt med dressyren, berättar Eva som gett Jönso den grundläggande utbildningen.

FM Jönso på promenad mars 2016
Den senaste bilden som Livets Skiftningar fått från matte Eva på FM Jönso, tagen strax innan han flyttade, under en skön vårpromenad i mars. Matte skriver:
”Min underbare, knasiga FM Jönso var tydligen för trött för att tugga på benet han fick. Han gick runt och verkade leta efter en plats att gömma det. Till slut gick han fram och la det bredvid mig i soffan och sedan slocknade han som en stock!
Anledningen till de två kopplena på bilden är att jag har opererat ena handen för några veckor sedan, så jag har ett midjekoppel som ”säkerhetslina”. ”

Avslutar denna bildkavalkad med två fina bilder på FM Fatzy, hemkommen från BB Hilton!FM Fatzy nyss hemkommen 17 mars 2016
FM Fatzy Påsk bild 2

Till er alla som läser och följer Livets Skiftningar – en önskan även till er om en skön avslutning på Påskhelgen och en trevlig vår. Ett Tack till FM Fatzy, FM Jönso och Fatzys alla valpar för att jag fått äran att följa er. FM Fatzy kommer säkert att hälsa på här i bloggen lite nu och då. Varmt välkommen, Fatzy och matte Eva.

Kommentera gärna! 

Foto: BB Hilton (HAS) samt Eva Qvick

Hjärndimma

admire-1139155_1920

Reblogged

I detta inlägg beskriver dr Eric Ronge på ett utomordentligt tydligt sätt vad som händer vid psykisk belastning av olika slag. I trilogin om den lata flickan beskrivs hon just som lat och bekväm av sig. Underförstått att det var viljan att göra något som saknades, inte förmågan. Det gör mig ont att läsa att detta är lika aktuellt idag som på 70- och 80-talet då flickan växte upp. Även andra beskriver detta. Läs gärna Supermamsen och Pixiepatrullen. Två bloggande mammor som båda beskriver det dr Ronge talar om nedan.
Återigen; Tack dr Eric Ronge för ytterligare ett klargörande inlägg.

Dr Eric Ronge

…eller hjärntrötthet, mental trötthet som torde motsvara ”kroniskt trötthetssyndrom ” eller som i engelsk litteratur CFS ”chronic fatigue syndrome”,
är ett tillstånd som beskrivs i olika sammanhang, ofta som komplikation efter skador eller sjukdomar i hjärnan av olika slag. Det kan också stämma in på det s k utmattningssyndromet.

Men fenomenet är också vanligt hos patienter med EDS/HMS och fibromyalgi.
Chronic fatigue syndrome is commonly diagnosed in patients with Ehlers-Danlos syndrome hypermobility type/joint hypermobility syndrome
I en färsk neurologisk tidskrift beskriver neuropsykolog Birgitta Johansson på Göteborgs universitet  det väldigt bra hur patienter upplever denna ålkomma:

”Trötthet uppstår ofta och dagligen för alla. Men att förstå mental trötthet, eller som det också kallas hjärntrötthet är svårt. Det är en helt annan trötthet, som man själv inte har kontroll över. Det är en förlamande trötthet som kan komma mycket snabbt och helt slå ut personens förmåga att tänka och fungera i relation till…

View original post 479 fler ord

FM Hund – Frågor och svar

Detta är ett lite annorlunda inlägg då det bygger på att jag fått så många frågor i kommentarerna till de inlägg jag skrivit om Försvarsmaktens hundar. Jag är därför tacksam om Du som har kunskap kan hjälpa mig att besvara frågorna. Frågorna kommer att fetstilsmarkeras.

Introduktion 15 sek

Bilden visar FM Kola då hon miljötränar.  FM Kola är fortfarande valp och har ännu inte genomgått några tester för kommande tjänstgöring. Men under hennes uppväxt har fodervärd och matte Camilla ett stort ansvar att träna henne utifrån Kolas ålder och förutsättningar. FM Kola bär ett tjänstetäcke som visar att hon just nu tränar. Denna väst/täcke är också en påminnelse till oss alla som ser henne att inte störa genom att t ex gå fram till henne. Oavsett hur söt och rar hon är. Kola är ca fem månader gammal och då är träningen lekfull och rolig.

”Läskigt med motorsåg men jag försöker leta godis samtidigt/FM Kola    (Foto och text: C. Andersson)

Allvaret smygs in successivt och Kola kommer att möta utmaningar som får henne att tänka, att lära sig möta sådant som kan upplevas otäckt och skrämmande men samtidigt spännande.

Träningen bygger, som sagt, på nyfikenhet och lekfullhet och anpassas alltid efter den enskilda hundens specifika förutsättningar. Samspelet mellan matte/husse och hunden är, vad jag kan förstå, det i särklass viktigaste och bygger på att hunden har total tillit till sin förare. Kärlek och förtroende.

Hur hanterar du som matte/husse (fodervärd under hundens uppväxt) den känslomässiga bindning som uppstår mellan dig och den hund du är fodervärd åt då du vet att du med stor sannolikhet kommer att få lämna ifrån dig hunden efter godkänt test? Svara gärna i kommentarsfältet, så lägger jag sedan ut en kopia på ditt svar här.

Erika Malmgren skriver så här: ”Jag kan säga hur jag försökte hantera det känslomässiga. Försökte se dem som fosterbarn. De kommer in i ens liv och man guidar dem genom livet under en kortare tid. Sen blir de stora och flyttar hemifrån och börjar jobba. Att få bilder och ha någon att vända sig till för höra hur det går gör det också lättare. De får en plats i hjärtat för alltid. Jag arbetar till vardags på förskola och upplever samma sak. Barn fastnar i hjärtat men de slutar och går vidare i sin utveckling.” (Facebookgruppen Försvarsmaktens hundar 160212)

Här kommer en video som visar hur ett L-test kan gå till. I videon framkommer också de alternativ som kan finnas efter testet.

Vilka uppgifter (”yrken”) kan bli aktuella för en FM-hund? 

Här har jag letat en del bland öppna källor på bland annat Youtube och hittat en del korta filmer om olika arbetsuppgifter. Det finns säkerligen många fler. Hjälp mig att komplettera med text, bild, film. Polisen i Stockholm får börja med att berätta om några olika yrken för tjänstehundar.

Tjänstehundens yrken

Special: Blåljus Östergötland Polisens Hundenhet

Patrullhunden i förbandet

Patrullhunden vid objektet

Hur effektivt är det att arbeta med hund respektive att arbeta utan hund? Den frågan ställdes och svaret redovisa i denna film. I filmen visas ytterligare exempel på FM-hundens arbetsuppgifter. Även här tar jag givetvis mycket tacksamt emot svar och kommentarer!

Utöver att arbetande hund kan också hunden bli uttagen till avelshund. Fodervärdarna har då, om jag förstått rätt, möjlighet att ha kvar tiken hos sig, det vill säga fortsätta att vara fodervärdar och för var gång en kull tas lämna tiken till det som i inlägget om FM Jönso och mamma FM Fatzy kallas för ”BB Hilton” (Försvarets Hundavelsstation) under tiden strax innan valpning och till dess att hennes valpar har placerats ut hos nya fodervärdar. Tiken är då borta från fodervärden i ungefär tre månader. Du som har erfarenhet av att vara fodervärd till en avelstik – berätta gärna hur det är. Hur känns det att skicka din hund till ”BB Hilton”? Hur är det att följa dräktigheten, men sedan inte hennes valpar som exempel?

FM Fatzy valp 1 mån bild 10
FM Fatzy med valpar (Foto BB Hilton)

Frågor och svar om FM-hundar

Hur ofta, och hur många kullar kan tas av en avelstik? När går hon ”i pension”?

Hur det är att ha en hane som används för avel. Arbetar en avelshane och hur länge kan en hane användas för avel? 

Jag avslutar detta inlägg med att dels länka till två filmer om Räddningshundar, dels med ett par frågor om även hundar kan tilldelas förtjänsttecken för extraordinära insatser. Samt givetvis ett TACK till alla som gjort och gör mina inlägg om arbetande hundar möjligt. (Jag är medveten om att filmerna visar upp SBKs frivilliga ekipage, men räddningshund är även ett yrke för FM-hundar)

Räddningshund film ca 13 min

Räddningshund film ca 28 min

search-dog-620175_1920
                                                                                                                                                       Arkivbild: Pixabay.com

Filmerna om räddningshundar väcker fler frågor. Som dessa:
Hur många av dessa tjänstehundar får sätta livet till (being killed in action) under sin tjänsteutövning? Kan en hund postumt – eller i levande livet – tilldelas medalj för tapperhet i tjänst?

Ett stort TACK till alla medverkande. Utan er insats hade jag inte kunnat skriva denna bloggpost. Genom att ni ställer upp och medverkar i filmer och informerar öppet på Internet har jag fått möjligheten att kanske ge svar på några av alla frågor som ställts. Och ni som läser och har svar – ge er gärna till känna! Vill ni inte skriva i kommentarsfältet öppet finner ni mig som Piia-Liisa Pisal på Facebook. Där kan ni skicka mig PM med svar eller få mina kontaktuppgifter vilket ni själva så önskar.

FM Kola tittar ut genom fönstret feb -16Om nu största intresset är att titta ut genom fönstret så får man väl tillgodose det för en liten ? 160131 (Foto och text C.Andersson)

En komplettering som visar hunden som arbetskamrat.