När händerna inte lyder… hEDS

En snart två år gammal artikel – är det något att reblogga? Ja, jag tycker det. Av flera anledningar. Denna artikel tar dels upp de praktiska svårigheter som det innebär att ha funktionsbegränsningar, här med betoning på icke fungerande händer. Ett problem i sig, men som får konsekvenser på andra områden. Att skriva är förutom själva hantverket, en viktig del av mitt psykiska välbefinnande. Det påverkas också av att händerna inte fungerar. Jag förmår inte längre forma en lite finare handskriven text. Det gör ibland mer ont än den fysiska smärtan i händer och fingrar. Jag har minst lika stora problem med mina händer idag som för två år sedan och det är orsaken till varför jag väljer att lägga ut denna artikel på nytt. Varmt välkomna att kommentera och reflektera kring artikeln i vid bemärkelse.
//P-L

Livets skiftningar - från ett annat perspektiv

cup-1031774_1920 Återigen rann kaffet över mig istället för i mig. Trots anpassad mugg vek sig handlederna och kaffet rann ut. För vilken gång i ordningen vet jag inte, men det var andra gången bara idag. Satt kvar i sängen och klarade mig bra. Men sängen behövde bäddas ren.

Händer som inte vill. Händer som värker. Händer som egentligen kanske borde låta bli tangentbordet. Artros i tumbasen på båda händerna. Fingerleder som låser sig ibland. Och så dessa okontrollerade rörelser som ställer till det. När handen eller tanken är trött så kan handen fara över hela tangentbordet. Eller slå ut en kopp kaffe, slå till en skål med filmjölk, dra krokiga streck över en hel sida vid handskrift. Bokstäverna blir skeva och vinda vid handskrift. Ibland blir de stora, ibland små, ofta oläsliga. Saknaden av känslan att låta orden gå från tanke genom hand och penna till papper. Allra helst en lite finare…

Visa originalinlägg 804 fler ord

6 reaktioner på ”När händerna inte lyder… hEDS

    • Piia-Liisa Pisal 2018-03-29 / 15:58

      Tack för kommentar och kramar ❤ Även jag saknar att skriva för hand. Jag försöker, men inte blir det som jag vill! Inte sällan slutar det med att jag lägger ifrån mig block och penna i ren frustration och gör något helt annat till dess att jag inte jag hålla mig från att skriva, då på datorn!

      GLAD PÅSK!

      //P-L

      Gillad av 2 personer

      • snöflingan 2018-03-30 / 15:04

        Ja datorn är min bästa vän. Hade länge ett stort motstånd då jag alltid skrivit för hand, men nu använder jag jämt datorn och det funkar så mycket bättre för händerna. Sen får jag ju så klart ta hänsyn till armar, skuldror, nacke etc men det är en annan historia 🙂 Glad påsk!

        Gillad av 2 personer

      • Piia-Liisa Pisal 2018-04-01 / 19:40

        Tack ❤
        Själv skriver jag också helst för hand, men inser att jag måste skriva på datorn mer för att spara händerna. Efter att ha kämpat med detta kan jag nu skriva direkt på datorn. Men inte är det samma känsla!

        Gillad av 2 personer

  1. Anita 2018-04-02 / 19:30

    Ett gripande inlägg, ett inlägg som berör. Är helt ny här hos dig men stannar gärna kvar. Min mamma hade artros och mina tre systrar har symptom, liksom jag. Men ännu har det inte gått så långt att det är ett hinder i vardagen.

    Gillad av 2 personer

  2. Piia-Liisa Pisal 2018-04-03 / 10:24

    Varmt Välkommen 🙂
    Ber om ursäkt för att du fått vänta på granskning. Nästa kommentar publiceras direkt då det bara är den första kommentaren som granskas. Tack för att du berättar om dig själv och dina nära. Kan jag med mina inlägg beröra, då känns det bra. Min förhoppning är just att du som läsare på ett eller annat sätt ska bli berörd av artiklarna. Jag hoppas att du kommer att finna fler artiklar läsvärda. På gång just nu en artikel om en blivande tjänstehund, FM Måne, som fortfarande är valp. Det kommer också andra artiklar, men det är mina händer som får styra. Tyvärr leder det ibland till att det blir uppehåll, men jag hoppas du har överseende med det.
    Återigen; VÄLKOMMEN!

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar